06 feb 2016 06:00

06 feb 2016 06:00

Ge Storbritannien stöd

LEDARE

Försök görs för att Storbritannien inte ska glida ifrån Europeiska Unionen. Till sommaren ska de brittiska väljarna gå till vallokalerna för att folkomrösta om landet ska gå ur EU.

Om inte premiärminister David Cameron kan få fram ett förslag som blidkar EU-skeptiska väljare och hans egna partikamrater är utgången oviss. Nyligen fick Storbritannien ett kompromissförslag av EU:s permanente rådsordförande Donald Tusk.

I Sverige har politikerna en vana att skylla en del obekväma lagstiftningar på EU. Det som från början var en frihandelsunion, med ett starkt fredsbevarande syfte, har också successivt fått allt mer makt. Nationella parlament har lämnat över delar av beslutandet till Bryssel. Enligt EU-fördraget ska processen fortsätta, ett inledande stycke anger att det ska vara en fortlöpande process att skapa en allt tätare union. En formulering som britterna vill ha bort. EU-motståndare anser att landets suveränitet är hotat. Både den brittiska regeringen och EU vill dock undvika ett utträde.

Fördelarna med EU är många. Frihandel och fri rörlighet skapar välstånd. Men många britter har börjat väga fördelarna mot nackdelarna med den svällande unionen. Det finns en rädsla att London ska diskrimineras som finansiellt centrum på grund av att landet står utanför euron.

Det var inte en tillfällighet att David Cameron kommenterade EU-förslaget på en fabrik ägd av tyska Siemens. Brittiska arbetstillfällen är beroende av europeiska företag. Storbritannien blir fattigare utan EU, men EU försvagas också om britterna lämnar.

I kompromissförslaget lämnas försäkringar om att länder utanför eurosamarbetet inte ska diskrimineras. Något som även ligger i Sveriges intresse. Även andra delar av kompromissen är av intresse för Sverige. Mycket förenar länderna politiskt i Europaparlamentet. Det finns en samsyn kring att minska byråkratin i EU:s korridorer och att motverka att EU blir mer statslikt. Frågan är varför Sverige inte aktivt stödjer Storbritannien i försöken att vända EU rätt?

Det uppstår flera problem när EU-lagstiftning möter nationella system som är anpassade för en tid när medborgarna bodde, arbetade och hade sin familj i samma land. Cameron har lyckats få till ett förslag att inflyttade EU-medborgare får begränsad tillgång till brittisk välfärd och bidragssystem. Att inflyttade EU-medborgare i Storbritannien ska ha rätt till hela landets välfärd från första dagen är inte självklart. Förslaget innebär också att nationella parlament kan gå samman för att lägga in veto mot EU-beslut. Ett något trubbigt verktyg men som ändå sänder signalen att länderna kan återfå viss makt från Bryssel.

Det återstår att se om eftergifterna från EU är tillräckliga för att Cameron ska övertyga väljarna, troligen kommer mer. Sverige borde inte ha låtit detta bli en kamp enbart för Storbritannien, det är principiellt viktiga frågor även för svenskt vidkommande. Än är det inte för sent att åtminstone ge britterna vårt stöd.

Edvard Hollertz/SNB

Om inte premiärminister David Cameron kan få fram ett förslag som blidkar EU-skeptiska väljare och hans egna partikamrater är utgången oviss. Nyligen fick Storbritannien ett kompromissförslag av EU:s permanente rådsordförande Donald Tusk.

I Sverige har politikerna en vana att skylla en del obekväma lagstiftningar på EU. Det som från början var en frihandelsunion, med ett starkt fredsbevarande syfte, har också successivt fått allt mer makt. Nationella parlament har lämnat över delar av beslutandet till Bryssel. Enligt EU-fördraget ska processen fortsätta, ett inledande stycke anger att det ska vara en fortlöpande process att skapa en allt tätare union. En formulering som britterna vill ha bort. EU-motståndare anser att landets suveränitet är hotat. Både den brittiska regeringen och EU vill dock undvika ett utträde.

Fördelarna med EU är många. Frihandel och fri rörlighet skapar välstånd. Men många britter har börjat väga fördelarna mot nackdelarna med den svällande unionen. Det finns en rädsla att London ska diskrimineras som finansiellt centrum på grund av att landet står utanför euron.

Det var inte en tillfällighet att David Cameron kommenterade EU-förslaget på en fabrik ägd av tyska Siemens. Brittiska arbetstillfällen är beroende av europeiska företag. Storbritannien blir fattigare utan EU, men EU försvagas också om britterna lämnar.

I kompromissförslaget lämnas försäkringar om att länder utanför eurosamarbetet inte ska diskrimineras. Något som även ligger i Sveriges intresse. Även andra delar av kompromissen är av intresse för Sverige. Mycket förenar länderna politiskt i Europaparlamentet. Det finns en samsyn kring att minska byråkratin i EU:s korridorer och att motverka att EU blir mer statslikt. Frågan är varför Sverige inte aktivt stödjer Storbritannien i försöken att vända EU rätt?

Det uppstår flera problem när EU-lagstiftning möter nationella system som är anpassade för en tid när medborgarna bodde, arbetade och hade sin familj i samma land. Cameron har lyckats få till ett förslag att inflyttade EU-medborgare får begränsad tillgång till brittisk välfärd och bidragssystem. Att inflyttade EU-medborgare i Storbritannien ska ha rätt till hela landets välfärd från första dagen är inte självklart. Förslaget innebär också att nationella parlament kan gå samman för att lägga in veto mot EU-beslut. Ett något trubbigt verktyg men som ändå sänder signalen att länderna kan återfå viss makt från Bryssel.

Det återstår att se om eftergifterna från EU är tillräckliga för att Cameron ska övertyga väljarna, troligen kommer mer. Sverige borde inte ha låtit detta bli en kamp enbart för Storbritannien, det är principiellt viktiga frågor även för svenskt vidkommande. Än är det inte för sent att åtminstone ge britterna vårt stöd.

Edvard Hollertz/SNB