27 feb 2016 06:00

27 feb 2016 06:23

30 år efter mordet

LEDARE

Det var hatet som dödade Palme. Det skriver Ulf Dahlsten, Palmes statssekreterare mellan 1983 och 1986, i Dagens Nyheter (21/2).
  Skriv ut artikeln      Rätta fel

På söndag är det 30 år sedan mordet på Olof Palme, ett mord som ständigt är aktuellt. När Palmeutredarna höll presskonferens i torsdags samlades såväl nationell som internationell press för att bevaka utredningsläget. Men några nyheter fanns det knappast att presentera.

10 000 personer har förhörts i utredningen. Än mer anmärkningsvärt är att inte mindre än 133 personer har erkänt mordet. Förundersökningsledare Kerstin Skarp berättade under presskonferensen att hon fortfarande hyser gott hopp om att mordet ska lösas.

Trots att 30 år har gått fortsätter Palmes namn att spridas på löpsedlar. Inom socialdemokratin har Palme gått från att vara en människa till att bli en ikon. Olof Palmes internationella center och Palmes minnesfond är bara ett par av de hyllningar som tillägnats den tidigare socialdemokratiska statsministern.

Palme var en starkt älskad, men också inom många kretsar föraktad, man. De nidvisor som sjöngs om Palme och tröjor som motståndarna bar användes dock inte med syftet att få en statsminister mördad på öppen gata.

Palmemordet är en svart fläck i svensk kriminalhistoria. Mordet har på det yttersta sättet visat på brister inom svensk brottsutredning. Lisbet Palmes vittnesmål underkändes på grund av att polisen inte gjort konfrontationsvideon som låg till grund för utpekandet på rätt sätt. Preskriptionstiden för mord har behövt förlängas på grund av Palmemordets utdragna utredning. Men även andra brister har uppdagats i och med Palmemordet så som oklar ansvarsfördelning mellan polis och åklagare och brister i ledningen.

Även om 30 år har passerat gör mordet avtryck än i dag. När president Obama besökte Sverige 2013 framkom att amerikanska Secret service betraktar Sverige som ett högriskland. Öppenheten är kännetecknande för Sverige. Men inom 30 år har en statsminister och en utrikesminister mördats. Sverige har inte varit framgångsrikt i att skydda sin statsledning.

En stark tilltro till varandra har varit unikt för Sverige. Men forskning visar nu att tilltron minskar. Varför det sker har många förklaringar. En handlar om att tilliten har underlättats av att befolkningen har varit homogen, en annan att bristen på kontakt med våra medmänniskor gör att tilliten minskar.

Oavsett orsak kan det finnas positiva effekter till att tilliten minskar. Det må låta hårt. De flesta har all anledning att känna tillit till människor i ens närmiljö. Men om tilliten i ett land leder till ett naivt förhållningssätt där den som lever under hot inte får skydd kan det vara sunt att tilliten minskar. Det var hat som dödade Palme. Men det var naivitet som lät det ske.

Mycket tyder på att Palmemordet aldrig kommer att lösas. Ett statsministermord är ett sår i svensk historia som aldrig kommer att läka. Det enda vi kan göra att se till att något liknande aldrig händer igen.

Anna Sandström/SNB

På söndag är det 30 år sedan mordet på Olof Palme, ett mord som ständigt är aktuellt. När Palmeutredarna höll presskonferens i torsdags samlades såväl nationell som internationell press för att bevaka utredningsläget. Men några nyheter fanns det knappast att presentera.

10 000 personer har förhörts i utredningen. Än mer anmärkningsvärt är att inte mindre än 133 personer har erkänt mordet. Förundersökningsledare Kerstin Skarp berättade under presskonferensen att hon fortfarande hyser gott hopp om att mordet ska lösas.

Trots att 30 år har gått fortsätter Palmes namn att spridas på löpsedlar. Inom socialdemokratin har Palme gått från att vara en människa till att bli en ikon. Olof Palmes internationella center och Palmes minnesfond är bara ett par av de hyllningar som tillägnats den tidigare socialdemokratiska statsministern.

Palme var en starkt älskad, men också inom många kretsar föraktad, man. De nidvisor som sjöngs om Palme och tröjor som motståndarna bar användes dock inte med syftet att få en statsminister mördad på öppen gata.

Palmemordet är en svart fläck i svensk kriminalhistoria. Mordet har på det yttersta sättet visat på brister inom svensk brottsutredning. Lisbet Palmes vittnesmål underkändes på grund av att polisen inte gjort konfrontationsvideon som låg till grund för utpekandet på rätt sätt. Preskriptionstiden för mord har behövt förlängas på grund av Palmemordets utdragna utredning. Men även andra brister har uppdagats i och med Palmemordet så som oklar ansvarsfördelning mellan polis och åklagare och brister i ledningen.

Även om 30 år har passerat gör mordet avtryck än i dag. När president Obama besökte Sverige 2013 framkom att amerikanska Secret service betraktar Sverige som ett högriskland. Öppenheten är kännetecknande för Sverige. Men inom 30 år har en statsminister och en utrikesminister mördats. Sverige har inte varit framgångsrikt i att skydda sin statsledning.

En stark tilltro till varandra har varit unikt för Sverige. Men forskning visar nu att tilltron minskar. Varför det sker har många förklaringar. En handlar om att tilliten har underlättats av att befolkningen har varit homogen, en annan att bristen på kontakt med våra medmänniskor gör att tilliten minskar.

Oavsett orsak kan det finnas positiva effekter till att tilliten minskar. Det må låta hårt. De flesta har all anledning att känna tillit till människor i ens närmiljö. Men om tilliten i ett land leder till ett naivt förhållningssätt där den som lever under hot inte får skydd kan det vara sunt att tilliten minskar. Det var hat som dödade Palme. Men det var naivitet som lät det ske.

Mycket tyder på att Palmemordet aldrig kommer att lösas. Ett statsministermord är ett sår i svensk historia som aldrig kommer att läka. Det enda vi kan göra att se till att något liknande aldrig händer igen.

Anna Sandström/SNB