04 mar 2016 06:00

04 mar 2016 06:00

Fackets snabbspår till makten

Upphandling. Årligen lägger stat, landsting och kommuner 600 miljarder skattekronor på inköp som regleras av lagen om offentlig upphandling. En marknad regeringen vill stänga ute upp till sex av tio företag med mindre än 50 anställda från.
  Skriv ut artikeln      Rätta fel

Förslaget till ändringar i lagen om offentlig upphandling kommer från civilminister Ardalan Shekarabi (S). I utkastet till lagrådsremiss vill regeringen att myndigheter som upphandlar måste ställa krav motsvarande kollektivavtal gällande arbetstid, lön, semester, försäkringar och tjänstepension.

Finns kollektivavtal ska det enligt förslaget vara fritt fram att lägga anbud. Kollektivavtalen ska bli som flygbolagens guldkort –ett snabbspår genom kontrollen. Företag utan kollektivavtal straffas med byråkrati och högre kostnader för att bevisa att de uppfyller samma villkor. Då är det billigare att teckna kollektivavtal direkt.

Kollektivavtalen är anpassade efter stora företag och passar sällan mindre företags krav på flexibilitet. Regeringen verkar i sin misstänksamhet förvränga det till att mindre företag missköter verksamhet och personal. Snarare kan det vara ett utryck för motsatsen, kollektivavtalen passar inte deras verksamhet. Speciellt i en tid när nya arbeten utvecklas och regeringen vill se en nyindustrialisering är det direkt oansvarigt att stänga ute företag som kan pröva nya affärsmodeller. Småföretagens jobbskapande och tillväxt hotas av förslaget.

Men när svenska företag får det svårare gynnas utländska. Lägre krav gäller för utländska företag enligt utstationeringslagen. Åkerinäringen visar hur illa det kan gå. Transportbranschen har goda förutsättningar i Sverige. Trots det visar en undersökning som Skatteverket nyligen presenterat att av 50 granskade åkerier hittades fel och fusk i 40 av dem. Utan att bortse från det brottsliga i skattefusk är det uppenbart att branschen är under stor press. Utländska åkerier konkurrerar ut svenska åkare. Det är möjligt genom att svenska myndigheter beskattar och reglerar åkerier hårt medan utländska konkurrenter inte behöver uppfylla samma krav.

Moderaterna har gått till hårt angrepp mot förslaget om ändringar i lagen om offentlig upphandling. I Dagens Industri (3/3) skriver Ulf Kristersson (M), ekonomisk-politisk talesperson, och Maria Malmer Stenergard (M), riksdagsledamot i finansutskottet, att ”förslaget utgör dessutom och ironiskt nog ett angrepp på den svenska modellen, som kännetecknas av att det är upp till parterna själva att definiera villkoren på arbetsmarknaden och att avgöra om man vill teckna avtal eller inte”. En modell statsminister Stefan Löfven (S) gjort stor sak av att han ska skydda.

Kollektivavtalskrav i offentlig upphandling gynnar endast en part, fackföreningarna. Med historiskt starka band och LO:s representation i socialdemokraternas verkställande utskott är förslaget ett försök att skydda rörelsen när antalet medlemmar minskar. För exempelvis löntagarna, skattebetalarna och svenska företag är det däremot inget att önska.

Edvard Hollertz/SNB

Förslaget till ändringar i lagen om offentlig upphandling kommer från civilminister Ardalan Shekarabi (S). I utkastet till lagrådsremiss vill regeringen att myndigheter som upphandlar måste ställa krav motsvarande kollektivavtal gällande arbetstid, lön, semester, försäkringar och tjänstepension.

Finns kollektivavtal ska det enligt förslaget vara fritt fram att lägga anbud. Kollektivavtalen ska bli som flygbolagens guldkort –ett snabbspår genom kontrollen. Företag utan kollektivavtal straffas med byråkrati och högre kostnader för att bevisa att de uppfyller samma villkor. Då är det billigare att teckna kollektivavtal direkt.

Kollektivavtalen är anpassade efter stora företag och passar sällan mindre företags krav på flexibilitet. Regeringen verkar i sin misstänksamhet förvränga det till att mindre företag missköter verksamhet och personal. Snarare kan det vara ett utryck för motsatsen, kollektivavtalen passar inte deras verksamhet. Speciellt i en tid när nya arbeten utvecklas och regeringen vill se en nyindustrialisering är det direkt oansvarigt att stänga ute företag som kan pröva nya affärsmodeller. Småföretagens jobbskapande och tillväxt hotas av förslaget.

Men när svenska företag får det svårare gynnas utländska. Lägre krav gäller för utländska företag enligt utstationeringslagen. Åkerinäringen visar hur illa det kan gå. Transportbranschen har goda förutsättningar i Sverige. Trots det visar en undersökning som Skatteverket nyligen presenterat att av 50 granskade åkerier hittades fel och fusk i 40 av dem. Utan att bortse från det brottsliga i skattefusk är det uppenbart att branschen är under stor press. Utländska åkerier konkurrerar ut svenska åkare. Det är möjligt genom att svenska myndigheter beskattar och reglerar åkerier hårt medan utländska konkurrenter inte behöver uppfylla samma krav.

Moderaterna har gått till hårt angrepp mot förslaget om ändringar i lagen om offentlig upphandling. I Dagens Industri (3/3) skriver Ulf Kristersson (M), ekonomisk-politisk talesperson, och Maria Malmer Stenergard (M), riksdagsledamot i finansutskottet, att ”förslaget utgör dessutom och ironiskt nog ett angrepp på den svenska modellen, som kännetecknas av att det är upp till parterna själva att definiera villkoren på arbetsmarknaden och att avgöra om man vill teckna avtal eller inte”. En modell statsminister Stefan Löfven (S) gjort stor sak av att han ska skydda.

Kollektivavtalskrav i offentlig upphandling gynnar endast en part, fackföreningarna. Med historiskt starka band och LO:s representation i socialdemokraternas verkställande utskott är förslaget ett försök att skydda rörelsen när antalet medlemmar minskar. För exempelvis löntagarna, skattebetalarna och svenska företag är det däremot inget att önska.

Edvard Hollertz/SNB