16 mar 2016 06:00

16 mar 2016 06:00

Satsa på forskning om demens

LEDARE

Demens är en folksjukdom som blir allt vanligare. Nu varnar en internationell forskargrupp för att det stadigt ökade antalet demenssjuka kan orsaka skenande sjukvårdskostnader.

Antalet dementa kommer att öka. Det är ofrånkomligt med en allt äldre befolkning, säger professor Bengt Winblad, ledare för forskargruppen och verksam vid Karolinska universitetssjukhusets minnesklinik, till Sveriges radio (15/3). Han har lett en kommission med experter från ett tiotal länder som författat en rapport som utgör den enda artikeln i senaste numret av ansedda tidskriften The Lancet Neurology.

Rapportförfattarna menar att samhället behöver agera snabbt. Winblad säger att forskningen på området måste förbättras, att det är dags för en samordnad europeisk plan och en nationell plan för verksamheten de kommande tio åren.

Missförstånd har gjort att lite medel har lagts ner på demensforskning. Demens sågs länge som en del av åldrandet och inte som en sjukdom. Numera är det känt att demens orsakas av hjärnskador som kan bero på 100 olika sjukdomar. Forskning kan klarlägga orsakerna till demens och på det sättet kan också bättre medicin mot demens utvecklas och demensvården bli bättre.

Forskargruppen väcker ett förslag om att myndigheter runt om i Europa ska samverka med läkemedelsbolagen för att dela resurser och minska de ekonomiska riskerna i forskningen. I och med att befolkningen lever allt längre blir det fler och fler som drabbas av Alzheimer och de andra demensformerna. År 2050 kan det vara 131 miljoner människor som lider av sjukdomarna.

Enligt Winblad måste politikerna vakna så att forskningen om läkemedel, vårdformer och förebyggande faktorer kan förbättras, annars går vi emot en hälsokatastrof.

Enligt en brittisk studie av Alzhmeimer`s Research Trust är samhällets kostnader för demenssjukdomar större än för cancer och hjärtsjukdomar tillsammans. Demens kostar ungefär dubbelt så mycket som cancer, tre gånger så mycket som hjärtsjukdomar och fyra gånger så mycket som stroke. Men ändå imponerar inte anslagen till demensforskningen. I Storbritannien är anslagen till cancerforskningen mer än tio gånger så stort som till demensforskning, och mycket tyder på att situationen i Sverige påminner om den i Storbritannien.

Men det är inte bara samhällskostnaderna som blir stora om medel inte läggs på demensforskning. Medan dödligheten minskar i hjärt- och kärlsjukdomar ökar demens som dödsorsak. Demens brukar också kallas för ”de anhörigas sjukdom”eftersom demens påverkar närstående mer än andra sjukdomar. Det finns ett stort lidande bakom siffrorna i statistiken. Ett gemensamt tag i hela EU behövs för att forskningen på demenssjukdomar ska svara upp mot behovet och ta fram verksamma mediciner som kan bromsa utvecklingen.

Anna Sandström/SNB

Antalet dementa kommer att öka. Det är ofrånkomligt med en allt äldre befolkning, säger professor Bengt Winblad, ledare för forskargruppen och verksam vid Karolinska universitetssjukhusets minnesklinik, till Sveriges radio (15/3). Han har lett en kommission med experter från ett tiotal länder som författat en rapport som utgör den enda artikeln i senaste numret av ansedda tidskriften The Lancet Neurology.

Rapportförfattarna menar att samhället behöver agera snabbt. Winblad säger att forskningen på området måste förbättras, att det är dags för en samordnad europeisk plan och en nationell plan för verksamheten de kommande tio åren.

Missförstånd har gjort att lite medel har lagts ner på demensforskning. Demens sågs länge som en del av åldrandet och inte som en sjukdom. Numera är det känt att demens orsakas av hjärnskador som kan bero på 100 olika sjukdomar. Forskning kan klarlägga orsakerna till demens och på det sättet kan också bättre medicin mot demens utvecklas och demensvården bli bättre.

Forskargruppen väcker ett förslag om att myndigheter runt om i Europa ska samverka med läkemedelsbolagen för att dela resurser och minska de ekonomiska riskerna i forskningen. I och med att befolkningen lever allt längre blir det fler och fler som drabbas av Alzheimer och de andra demensformerna. År 2050 kan det vara 131 miljoner människor som lider av sjukdomarna.

Enligt Winblad måste politikerna vakna så att forskningen om läkemedel, vårdformer och förebyggande faktorer kan förbättras, annars går vi emot en hälsokatastrof.

Enligt en brittisk studie av Alzhmeimer`s Research Trust är samhällets kostnader för demenssjukdomar större än för cancer och hjärtsjukdomar tillsammans. Demens kostar ungefär dubbelt så mycket som cancer, tre gånger så mycket som hjärtsjukdomar och fyra gånger så mycket som stroke. Men ändå imponerar inte anslagen till demensforskningen. I Storbritannien är anslagen till cancerforskningen mer än tio gånger så stort som till demensforskning, och mycket tyder på att situationen i Sverige påminner om den i Storbritannien.

Men det är inte bara samhällskostnaderna som blir stora om medel inte läggs på demensforskning. Medan dödligheten minskar i hjärt- och kärlsjukdomar ökar demens som dödsorsak. Demens brukar också kallas för ”de anhörigas sjukdom”eftersom demens påverkar närstående mer än andra sjukdomar. Det finns ett stort lidande bakom siffrorna i statistiken. Ett gemensamt tag i hela EU behövs för att forskningen på demenssjukdomar ska svara upp mot behovet och ta fram verksamma mediciner som kan bromsa utvecklingen.

Anna Sandström/SNB