21 mar 2016 06:00

29 mar 2016 11:40

Bandy – ett märkligt fenomen

Nej, det gick inte den här gången heller. Villa Lidköping förlorade klubbens fjärde SM-final och det visar ännu en gång hur svårt det är att ta hem ett guld i en av våra stora lagsporter.

Villa har försökt 1975, 1983, 2012 och nu 2016 utan att lyckas. Nu kändes det som om det skulle gå vägen mot ett Västerås som besegrats två gånger i seriespelet (9–3 och 5–2), men när det blev final var det något annat.

Då stod den rutinerade giganten på andra sidan och visade sig bli en för svår motståndare. Vi i Skaraborg är med all rätt stolta över Villa och Lidköping med sin bandykultur, sin stora hemmapublik och fina arrangemang.

I jämförelse med de meriter Västerås SK visar upp har Villa dock inte mycket att komma med. I lördags tog klubben 20:e guldet i den 34:e finalen som de spelat. Otroliga siffror.

I Skövde har vi handbollen som också gjort tappra försök att vinna SM-finaler. Skövde HF lyckades bryta Sävehofs dominans och vann 2008, men klubben spelade sex finaler i rad och vann en. IFK Skövde spelade SM-final 2005 och 2007 och förlorade båda.

Skaraborg och SM-finaler i en stor lagsport är en tuff kombination.

Nu vill jag ändå tro att Villa till slut kommer att vinna SM-guld. Laget är starkt, klubben har medvind och stöttningen på hemmaplan är stor.

Annars är bandy ett märkligt fenomen. En sport som har en lång och stolt tradition där söndag kl. 13.15 länge var en helig matchtid. Att man började kvart över ett berodde på att folk skulle hinna dit efter högmässan.

Mycket har naturligtvis hänt inom sporten som kräver en isyta på cirka 100x65 meter. Bara det kräver en hel del för att få till. Det är naturligtvis en begränsning för sportens spridning och totala utveckling. Visst i Norden och i smällkalla Ryssland har det gått fint.

Nu håller det på att ändras, vilket gör att det i Sverige byggs gigantiska inomhushallar för att trygga sportens framtid.

För sådan är utvecklingen, först försvann naturisen i förmån för konstfruset och nu tar hallarna över.

Ett faktum som gör att sporten genom åren blivit mindre och många klubbar har försvunnit. Det skall man ha klart för sig.

Något som dock inte märks där bandy i det närmaste betecknas som en religion, orter som Lidköping, Bollnäs och Edsbyn.

SM-finalen är den stora högtidsdagen på året. Här kan man fundera över publiksiffran som bara vara drygt 15 000 på Tele2 Arena i Stockholm i lördags. Den sämsta siffran sedan 1995 och ändå var Villa inblandat. Det låter märkligt och kräver en djupare analys.

Kanske är det dags att börja spela på en söndag igen som historiskt sett alltid varit speldagen för bandyfinalen. Det kanske inte är svårare än så.

Villa har försökt 1975, 1983, 2012 och nu 2016 utan att lyckas. Nu kändes det som om det skulle gå vägen mot ett Västerås som besegrats två gånger i seriespelet (9–3 och 5–2), men när det blev final var det något annat.

Då stod den rutinerade giganten på andra sidan och visade sig bli en för svår motståndare. Vi i Skaraborg är med all rätt stolta över Villa och Lidköping med sin bandykultur, sin stora hemmapublik och fina arrangemang.

I jämförelse med de meriter Västerås SK visar upp har Villa dock inte mycket att komma med. I lördags tog klubben 20:e guldet i den 34:e finalen som de spelat. Otroliga siffror.

I Skövde har vi handbollen som också gjort tappra försök att vinna SM-finaler. Skövde HF lyckades bryta Sävehofs dominans och vann 2008, men klubben spelade sex finaler i rad och vann en. IFK Skövde spelade SM-final 2005 och 2007 och förlorade båda.

Skaraborg och SM-finaler i en stor lagsport är en tuff kombination.

Nu vill jag ändå tro att Villa till slut kommer att vinna SM-guld. Laget är starkt, klubben har medvind och stöttningen på hemmaplan är stor.

Annars är bandy ett märkligt fenomen. En sport som har en lång och stolt tradition där söndag kl. 13.15 länge var en helig matchtid. Att man började kvart över ett berodde på att folk skulle hinna dit efter högmässan.

Mycket har naturligtvis hänt inom sporten som kräver en isyta på cirka 100x65 meter. Bara det kräver en hel del för att få till. Det är naturligtvis en begränsning för sportens spridning och totala utveckling. Visst i Norden och i smällkalla Ryssland har det gått fint.

Nu håller det på att ändras, vilket gör att det i Sverige byggs gigantiska inomhushallar för att trygga sportens framtid.

För sådan är utvecklingen, först försvann naturisen i förmån för konstfruset och nu tar hallarna över.

Ett faktum som gör att sporten genom åren blivit mindre och många klubbar har försvunnit. Det skall man ha klart för sig.

Något som dock inte märks där bandy i det närmaste betecknas som en religion, orter som Lidköping, Bollnäs och Edsbyn.

SM-finalen är den stora högtidsdagen på året. Här kan man fundera över publiksiffran som bara vara drygt 15 000 på Tele2 Arena i Stockholm i lördags. Den sämsta siffran sedan 1995 och ändå var Villa inblandat. Det låter märkligt och kräver en djupare analys.

Kanske är det dags att börja spela på en söndag igen som historiskt sett alltid varit speldagen för bandyfinalen. Det kanske inte är svårare än så.