31 mar 2016 06:00

31 mar 2016 06:00

Avveckla inte Sverige

LEDARE

Energisystem. Energiminister Ibrahim Baylan (S) och Miljöpartiets energipolitiska talesperson Lise Nordin lade under påskdagen ut texten om vägen framåt på DN Debatt (27/3).
  Skriv ut artikeln      Rätta fel

Deras och regeringens inslagna väg leder mot en vision om ett 100 procent förnyelsebart energisystem inom 20 år.

Det måste alltså innebära att kärnkraften ska vara nedsläckt och avvecklad till år 2036. Det är uppenbart att kärnkraftsmotståndarna inte inser betydelsen av kärnkraften för samhällsekonomin.

Det är väl i och för sig positivt att kärnkraften potentiellt ”tillåts”vara kvar i 20 år till. Det kunde trots allt vara värre med MP vid rodret, dock gör regeringen vad den kan för att driva på en förtida avveckling av reaktorerna. Effektskatten på kärnkraftsreaktorerna motsvarar 30 procent av driftskostnaderna. Med dagens låga elpriser säger det sig självt att det blir svårt att få kalkylen att gå ihop. Minst fyra av landets tio reaktorer kommer att tas ur drift redan till år 2020.

Ansatsen att göra landet fossilfritt är i sig bra, då vi som land har unika möjligheter att utnyttja biobränslen som kan ersätta bensin och diesel. Problemet är ryckigheten i politiken kring bioenergin som bromsar investeringar i biobränsleproduktion. Glädjande nog kommer regeringen att sänka skatten på biodrivmedel med 75 öre till den första augusti, efter en kritiserad höjning. Vilket väl illustrerar politikernas tvära kast åt olika håll.

På 20 år kommer det hända mycket inom energiteknik. Bara de senaste åren har stora framsteg skett som gjort både solceller och batterier billigare och bättre. Men att tro att vi ska kunna ersätta de cirka 40 procent av vår totala energiproduktion som kärnkraften står för är direkt oansvarigt. Vattenkraften och kärnkraften står för 84 procent av elproduktionen. Vindkraft, kraftvärme, med mera står för resten.

Det är naivt att tro att vi skulle kunna klara oss utan kärnkraft. I alla fall med bibehållen välfärd. Vad kärnkraftsmotståndarna har problem med att förstå är att svenskt välstånd förutsätter leveranssäker och överkomligt prissatt elkraft. Trots allt tal om tjänste- och servicesamhället så kvarstår faktum att den traditionella basindustrin står för en betydande del av Sveriges exportinkomster. Och en ökad elbilsflotta lär knappast minska åtgången på el.

Varje nedlagt pappersbruk, stålverk eller gruva innebär förlorade jobb och minskad ekonomisk aktivitet och ger mindre skatteintäkter. Vi kan ganska snabbt spara el som motsvarar flera reaktorer genom att lägga ned de få tunga industrier vi har kvar. Ett medelstort stålverk förbrukar el som en medelstor stad eller två.

Frågan man ska ställa sig är om vill vi släcka ned industrin tillsammans med kärnkraften? Det kan vara värt att påminna sig om att svensk industriproduktion minskat med tio procent mellan åren 2010-2015, i nivå med Grekland och Spanien, samtidigt som Tysklands industriproduktion ökat med 20 procent. Finns det inte någon ledande politiker som tycker att detta är ett problem? Ta kärnkraftens betydelse för Sverige på allvar.

Greger Ekman/SNB

Deras och regeringens inslagna väg leder mot en vision om ett 100 procent förnyelsebart energisystem inom 20 år.

Det måste alltså innebära att kärnkraften ska vara nedsläckt och avvecklad till år 2036. Det är uppenbart att kärnkraftsmotståndarna inte inser betydelsen av kärnkraften för samhällsekonomin.

Det är väl i och för sig positivt att kärnkraften potentiellt ”tillåts”vara kvar i 20 år till. Det kunde trots allt vara värre med MP vid rodret, dock gör regeringen vad den kan för att driva på en förtida avveckling av reaktorerna. Effektskatten på kärnkraftsreaktorerna motsvarar 30 procent av driftskostnaderna. Med dagens låga elpriser säger det sig självt att det blir svårt att få kalkylen att gå ihop. Minst fyra av landets tio reaktorer kommer att tas ur drift redan till år 2020.

Ansatsen att göra landet fossilfritt är i sig bra, då vi som land har unika möjligheter att utnyttja biobränslen som kan ersätta bensin och diesel. Problemet är ryckigheten i politiken kring bioenergin som bromsar investeringar i biobränsleproduktion. Glädjande nog kommer regeringen att sänka skatten på biodrivmedel med 75 öre till den första augusti, efter en kritiserad höjning. Vilket väl illustrerar politikernas tvära kast åt olika håll.

På 20 år kommer det hända mycket inom energiteknik. Bara de senaste åren har stora framsteg skett som gjort både solceller och batterier billigare och bättre. Men att tro att vi ska kunna ersätta de cirka 40 procent av vår totala energiproduktion som kärnkraften står för är direkt oansvarigt. Vattenkraften och kärnkraften står för 84 procent av elproduktionen. Vindkraft, kraftvärme, med mera står för resten.

Det är naivt att tro att vi skulle kunna klara oss utan kärnkraft. I alla fall med bibehållen välfärd. Vad kärnkraftsmotståndarna har problem med att förstå är att svenskt välstånd förutsätter leveranssäker och överkomligt prissatt elkraft. Trots allt tal om tjänste- och servicesamhället så kvarstår faktum att den traditionella basindustrin står för en betydande del av Sveriges exportinkomster. Och en ökad elbilsflotta lär knappast minska åtgången på el.

Varje nedlagt pappersbruk, stålverk eller gruva innebär förlorade jobb och minskad ekonomisk aktivitet och ger mindre skatteintäkter. Vi kan ganska snabbt spara el som motsvarar flera reaktorer genom att lägga ned de få tunga industrier vi har kvar. Ett medelstort stålverk förbrukar el som en medelstor stad eller två.

Frågan man ska ställa sig är om vill vi släcka ned industrin tillsammans med kärnkraften? Det kan vara värt att påminna sig om att svensk industriproduktion minskat med tio procent mellan åren 2010-2015, i nivå med Grekland och Spanien, samtidigt som Tysklands industriproduktion ökat med 20 procent. Finns det inte någon ledande politiker som tycker att detta är ett problem? Ta kärnkraftens betydelse för Sverige på allvar.

Greger Ekman/SNB