30 apr 2016 06:00

30 apr 2016 06:00

Regeringen bakom kommunernas kris

Kommunerna behöver höja kommunalskatten med två kronor. Det säger Sveriges Kommuner och Landstings, SKL, chefsekonom Bettina Kashefi.
  Skriv ut artikeln      Rätta fel

Inom kommunerna beräknas kostnadsökningar på 9 procent till följd av asyl- och flyktinginvandringen. Även landstingen har ökade behov, trots effektiviseringar beräknas kostnadsökningen bli cirka fem procent. Regeringen delar ut tio miljarder kronor extra till kommunerna och räknar med att göra detsamma 2017, men SKL räknar ändå med att skattehöjningar krävs.

Staten har hittills stått för en stor del av kostnaderna för dem som kommit till Sverige. Men kostnaderna som nu ligger på staten kommer i mångt och mycket överföras på kommunerna i takt med att de asylsökande får uppehållstillstånd. Bland annat socialtjänsten kommer att behöva förstärkas i många kommuner. SKL:s ordförande Lena Micko framhåller att det är en stor utmaning att stärka verksamheter i behov av ny personal då det redan i dag är brist inom personalkategorier så som lärare, socialsekreterare och sjuksköterskor.

SKL menar att kommunerna behöver ökade statsbidrag för att klara utmaningarna. Det kommer att bli tufft för kommunerna när de ska ta över kostnaderna för nyanlända. Att kommuner som tagit emot många nyanlända får hjälp att klara dessa kostnader är viktigt. Men problemet är större än så. Oavsett om det är kommunen eller staten som står för notan hamnar den i skattebetalarnas knä. För att motverka det behöver två saker göras. Genomföra nedskärningar i statsbudgeten och se till att de nyanlända kommer i arbete.

Allianspartierna har under våren levererar flera åtgärder som kan minska kostnaderna för migrationen. Att få fler ensamkommande barn och ungdomar placerade i stödboenden och familjehem i stället för dyrare HVB-boenden är en sådan. Moderaterna vill dessutom banta föräldraförsäkringen för nyanlända och Centerpartiet vill införa etableringslån.

Samtidigt väljer regeringen att göra det ännu svårare än det redan är för invandrare att få jobb. Taket för rut-avdraget sänks, trots att reformen har gjort att många nyanlända har fått jobb. Regeringen låtsas som om man sparar pengar genom att sänka taket på rut-avdraget. Men när folk blir av med jobbet och behöver bidrag så ökar de offentliga kostnaderna rejält.

Att det inte funnits någon framförhållning inom politiken när det gäller migrationen är ett faktum. Och visst finns det svårigheter i att förutspå hur många som kommer att söka sig till Sverige.

Migrationsverkets prognoser ändrades ständigt under förra året. Men när man nu vet hur många som sökt asyl kan politikerna inte längre skylla sin tafatthet på okunskap. För att få in de nyanlända i arbete krävs en politik från regeringens sida som minskar kostnaderna för migrationen, men framförallt ser till att fler kommer i arbete. Annars kommer notan för skattebetalarna att fortsätta växa.

Anna Sandström/SNB

Inom kommunerna beräknas kostnadsökningar på 9 procent till följd av asyl- och flyktinginvandringen. Även landstingen har ökade behov, trots effektiviseringar beräknas kostnadsökningen bli cirka fem procent. Regeringen delar ut tio miljarder kronor extra till kommunerna och räknar med att göra detsamma 2017, men SKL räknar ändå med att skattehöjningar krävs.

Staten har hittills stått för en stor del av kostnaderna för dem som kommit till Sverige. Men kostnaderna som nu ligger på staten kommer i mångt och mycket överföras på kommunerna i takt med att de asylsökande får uppehållstillstånd. Bland annat socialtjänsten kommer att behöva förstärkas i många kommuner. SKL:s ordförande Lena Micko framhåller att det är en stor utmaning att stärka verksamheter i behov av ny personal då det redan i dag är brist inom personalkategorier så som lärare, socialsekreterare och sjuksköterskor.

SKL menar att kommunerna behöver ökade statsbidrag för att klara utmaningarna. Det kommer att bli tufft för kommunerna när de ska ta över kostnaderna för nyanlända. Att kommuner som tagit emot många nyanlända får hjälp att klara dessa kostnader är viktigt. Men problemet är större än så. Oavsett om det är kommunen eller staten som står för notan hamnar den i skattebetalarnas knä. För att motverka det behöver två saker göras. Genomföra nedskärningar i statsbudgeten och se till att de nyanlända kommer i arbete.

Allianspartierna har under våren levererar flera åtgärder som kan minska kostnaderna för migrationen. Att få fler ensamkommande barn och ungdomar placerade i stödboenden och familjehem i stället för dyrare HVB-boenden är en sådan. Moderaterna vill dessutom banta föräldraförsäkringen för nyanlända och Centerpartiet vill införa etableringslån.

Samtidigt väljer regeringen att göra det ännu svårare än det redan är för invandrare att få jobb. Taket för rut-avdraget sänks, trots att reformen har gjort att många nyanlända har fått jobb. Regeringen låtsas som om man sparar pengar genom att sänka taket på rut-avdraget. Men när folk blir av med jobbet och behöver bidrag så ökar de offentliga kostnaderna rejält.

Att det inte funnits någon framförhållning inom politiken när det gäller migrationen är ett faktum. Och visst finns det svårigheter i att förutspå hur många som kommer att söka sig till Sverige.

Migrationsverkets prognoser ändrades ständigt under förra året. Men när man nu vet hur många som sökt asyl kan politikerna inte längre skylla sin tafatthet på okunskap. För att få in de nyanlända i arbete krävs en politik från regeringens sida som minskar kostnaderna för migrationen, men framförallt ser till att fler kommer i arbete. Annars kommer notan för skattebetalarna att fortsätta växa.

Anna Sandström/SNB