07 maj 2016 06:00

07 maj 2016 06:00

Bättre beväpning räddar liv

Nyligen genomfördes ett stort polispådrag i centrala Uppsala efter en man som knivskurit en kvinna. I samband med att den misstänkte gärningsmannen skulle gripas knivhöggs en polisman i axeln och den misstänkte gärningsmannen sköts därefter ihjäl.

Enligt Uppsalapolisen är ingen person misstänkt för brott och de poliser som medverkade vid gripandet har inte tagits ur tjänst. Även om det är enkelt att i efterhand ställa frågan om vad som kunde ha gjorts annorlunda för att undvika en dödsskjutning, kvarstår faktumet att det i de här lägena handlar om livsavgörande beslut som måste fattas på bråkdelar av en sekund.

Att kunna fatta rätt beslut är avhängigt god träning och rätt utrustning. Händelsen i Uppsala väcker åter liv i frågan vilka möjligheter svensk polis har att undvika dödligt våld i sådana här situationer. I dag består den svenska polisens våldstrappa av tillsägelse, pepparsprej, batong och tjänstepistol med expanderande ammunition.

Glappet mellan de icke-dödliga vapnen och de dödliga är påtagligt. Även om våldstrappan som begrepp är omstritt illustrerar den väl det problem som uppstår när polisen måste konfrontera psykiskt sjuka eller påverkade personer som utgör en fara för sig själva och andra.

En lösning för att komma tillrätta med glappet skulle kunna vara att utrusta polisen med elpistoler. De har en betydligt längre räckvidd än till exempel batongen, samtidigt som den inte innebär dödlig fara för angriparen eller oskyldiga åskådare. Att utrusta poliser med elpistoler kan rädda liv. Det skulle dessutom kunna skona poliser från det trauma det innebär att skjuta en annan människa. Polisens arbete är traumatiskt nog ändå.

Elpistoler kan även minska risken för social oro. När en man sköts ihjäl av polis i Stockholmsförorten Husby 2013 utbröt kravaller som spred sig till flera andra städer. Kanske hade det kunnat undvikas om polisen hade varit utrustade med elpistoler. Tidigare har Rikspolisstyrelsen, nuvarande Polismyndigheten, förhållit sig skeptisk till idén och menat att forskning inte kunnat styrka att elchockvapen minskat dödstalen. Den inställningen kan vara på väg att ändras. Polismyndigheten presenterade tidigare i år en rapport som pekade på att ett införande av elpistoler sannolikt skulle minska användandet av skjutvapen, och detta till den låga initiala kostnaden 26 miljoner kronor.

Rapporten indikerar även att i snitt ett liv var tredje år skulle kunna räddas. Införandet av elpistoler öppnar visserligen för att poliser kan ifrågasättas i efterhand vid en domstolsprövning, i de fall där tjänstepistolen ändå används. Den risken väger dock inte över fördelarna. Dessutom ifrågasätts poliser redan i dag när de använder sina tjänstevapen.

Det kommer alltid att finnas tillfällen då polisen inte har något annat val än att använda dödligt våld. Men det finns också tillfällen då en pistol egentligen inte behövs och då en batong inte räcker. Elpistolen kan rädda liv och förbättra polisernas tillvaro. Det finns ingen anledning till att dröja med ett införande.

Erik Thyselius/SNB

Enligt Uppsalapolisen är ingen person misstänkt för brott och de poliser som medverkade vid gripandet har inte tagits ur tjänst. Även om det är enkelt att i efterhand ställa frågan om vad som kunde ha gjorts annorlunda för att undvika en dödsskjutning, kvarstår faktumet att det i de här lägena handlar om livsavgörande beslut som måste fattas på bråkdelar av en sekund.

Att kunna fatta rätt beslut är avhängigt god träning och rätt utrustning. Händelsen i Uppsala väcker åter liv i frågan vilka möjligheter svensk polis har att undvika dödligt våld i sådana här situationer. I dag består den svenska polisens våldstrappa av tillsägelse, pepparsprej, batong och tjänstepistol med expanderande ammunition.

Glappet mellan de icke-dödliga vapnen och de dödliga är påtagligt. Även om våldstrappan som begrepp är omstritt illustrerar den väl det problem som uppstår när polisen måste konfrontera psykiskt sjuka eller påverkade personer som utgör en fara för sig själva och andra.

En lösning för att komma tillrätta med glappet skulle kunna vara att utrusta polisen med elpistoler. De har en betydligt längre räckvidd än till exempel batongen, samtidigt som den inte innebär dödlig fara för angriparen eller oskyldiga åskådare. Att utrusta poliser med elpistoler kan rädda liv. Det skulle dessutom kunna skona poliser från det trauma det innebär att skjuta en annan människa. Polisens arbete är traumatiskt nog ändå.

Elpistoler kan även minska risken för social oro. När en man sköts ihjäl av polis i Stockholmsförorten Husby 2013 utbröt kravaller som spred sig till flera andra städer. Kanske hade det kunnat undvikas om polisen hade varit utrustade med elpistoler. Tidigare har Rikspolisstyrelsen, nuvarande Polismyndigheten, förhållit sig skeptisk till idén och menat att forskning inte kunnat styrka att elchockvapen minskat dödstalen. Den inställningen kan vara på väg att ändras. Polismyndigheten presenterade tidigare i år en rapport som pekade på att ett införande av elpistoler sannolikt skulle minska användandet av skjutvapen, och detta till den låga initiala kostnaden 26 miljoner kronor.

Rapporten indikerar även att i snitt ett liv var tredje år skulle kunna räddas. Införandet av elpistoler öppnar visserligen för att poliser kan ifrågasättas i efterhand vid en domstolsprövning, i de fall där tjänstepistolen ändå används. Den risken väger dock inte över fördelarna. Dessutom ifrågasätts poliser redan i dag när de använder sina tjänstevapen.

Det kommer alltid att finnas tillfällen då polisen inte har något annat val än att använda dödligt våld. Men det finns också tillfällen då en pistol egentligen inte behövs och då en batong inte räcker. Elpistolen kan rädda liv och förbättra polisernas tillvaro. Det finns ingen anledning till att dröja med ett införande.

Erik Thyselius/SNB