20 maj 2016 06:00

20 maj 2016 06:00

Ingen fridlyst fäbod

Tin Gumuns från Rättvik har en fejd med Skatteverket. Hon har inte gömt undan några miljoner i ett skatteparadis. Däremot har hennes fäbod, där gäster kan köpa smör och ost under sommarhalvåret, inget kassaregister.
  Skriv ut artikeln      Rätta fel

Det anser Skatteverket vara i strid mot reglerna och de vägrar gå med på ett undantag. Att fäboden saknar förutsättningarna för att ha ett kassaregister spelar ingen roll. Nu ska fallet avgöras i kammarrätten.

Fäboden saknar både el och mobiltäckning och råden som Skatteverket har gett till Gumuns är skrattretande. Myndigheten har föreslagit att kassaregistret skulle laddas i Gumuns hem. Det skulle ta en timme i transport enkel väg och sedan åtta timmar för själva laddningen. Alternativt tyckte Skattemyndigheten att de gamla träbyggnaderna kunde kläs med solpaneler. Det senaste budet är att fäboden ska utrustas med ett dieselverk, som ska brumma i åtta timmar om dygnet för att ladda apparaten. Myndigheten har inte ens gjort ett besök för att med egna ögon se om verksamheten kan beviljas ett undantag, enligt Gumuns.

Fallet med Gumuns fäbod illustrerar hur lagen om kassaregister skadar småföretagandet. Motiveringen till varför lagen infördes från början var att komma tillrätta med illojal konkurrens. En del torghandlare var förvisso att jämföra med vanliga butiker. I de fallen kan man argumentera för att kravet på en kassaapparat inte var orimligt. Men lagen är utformad så att den slår mot alla former av handel, även den kringresande och småskaliga. I lagtexten finns det möjlighet för småföretagare att ges undantag från reglerna, men det fungerar inte i praktiken.

Skatteverkets övernitiskhet att följa ett destruktivt regelverk är obegriplig. Det handlar om en liten fäbod. Det ironiska är att om hon inte valt att vara hederlig och redovisat sina inkomster hade verket aldrig dragit igång härvan. Erfarenheten har lärt henne att ärlighet inte lönar sig, säger hon själv. Vilka signaler sänder Skatteverkets agerande till andra småföretagare som vill göra rätt för sig?

Fäbodarna förmedlar även ett viktigt kulturarv. Om Gumuns och fler likt henne lägger ned sin verksamhet är det en stor risk att det arvet försvinner helt. Småföretagarna på landsbygden har det redan tufft och behöver inte mötas av aktivt motstånd från myndigheterna. Det är nästan som om Skatteverket inte vill att den här typen av småskalig verksamhet ska finnas. För det kan inte bara handla om att vinna i en prestigefråga? Det här visar vilken mardröm det innebär för en småföretagare att gå upp mot en myndighet som vägrar lyssna till förnuftet.

Förhoppningsvis inser kammarrätten det befängda i Skatteverkets krav och ger Gumuns rätt. Om inte innebär det en seger för det byråkratiska vansinnet och en förlust för såväl företagande som landsbygd och kulturarv.

Erik Thyselius/SNB

Det anser Skatteverket vara i strid mot reglerna och de vägrar gå med på ett undantag. Att fäboden saknar förutsättningarna för att ha ett kassaregister spelar ingen roll. Nu ska fallet avgöras i kammarrätten.

Fäboden saknar både el och mobiltäckning och råden som Skatteverket har gett till Gumuns är skrattretande. Myndigheten har föreslagit att kassaregistret skulle laddas i Gumuns hem. Det skulle ta en timme i transport enkel väg och sedan åtta timmar för själva laddningen. Alternativt tyckte Skattemyndigheten att de gamla träbyggnaderna kunde kläs med solpaneler. Det senaste budet är att fäboden ska utrustas med ett dieselverk, som ska brumma i åtta timmar om dygnet för att ladda apparaten. Myndigheten har inte ens gjort ett besök för att med egna ögon se om verksamheten kan beviljas ett undantag, enligt Gumuns.

Fallet med Gumuns fäbod illustrerar hur lagen om kassaregister skadar småföretagandet. Motiveringen till varför lagen infördes från början var att komma tillrätta med illojal konkurrens. En del torghandlare var förvisso att jämföra med vanliga butiker. I de fallen kan man argumentera för att kravet på en kassaapparat inte var orimligt. Men lagen är utformad så att den slår mot alla former av handel, även den kringresande och småskaliga. I lagtexten finns det möjlighet för småföretagare att ges undantag från reglerna, men det fungerar inte i praktiken.

Skatteverkets övernitiskhet att följa ett destruktivt regelverk är obegriplig. Det handlar om en liten fäbod. Det ironiska är att om hon inte valt att vara hederlig och redovisat sina inkomster hade verket aldrig dragit igång härvan. Erfarenheten har lärt henne att ärlighet inte lönar sig, säger hon själv. Vilka signaler sänder Skatteverkets agerande till andra småföretagare som vill göra rätt för sig?

Fäbodarna förmedlar även ett viktigt kulturarv. Om Gumuns och fler likt henne lägger ned sin verksamhet är det en stor risk att det arvet försvinner helt. Småföretagarna på landsbygden har det redan tufft och behöver inte mötas av aktivt motstånd från myndigheterna. Det är nästan som om Skatteverket inte vill att den här typen av småskalig verksamhet ska finnas. För det kan inte bara handla om att vinna i en prestigefråga? Det här visar vilken mardröm det innebär för en småföretagare att gå upp mot en myndighet som vägrar lyssna till förnuftet.

Förhoppningsvis inser kammarrätten det befängda i Skatteverkets krav och ger Gumuns rätt. Om inte innebär det en seger för det byråkratiska vansinnet och en förlust för såväl företagande som landsbygd och kulturarv.

Erik Thyselius/SNB