21 maj 2016 06:00

21 maj 2016 06:00

Öka samhällets beredskap

Sabotaget av radio- och tv-masten i Häglared i Borås anses tack och lov inte ha något samband med att SJ:s bokningssystem eller flygtrafiken stördes i veckan.
  Skriv ut artikeln      Rätta fel

Den senaste tidens händelser som drabbat landets infrastruktur manar dock till eftertanke: Hur god är vår beredskap?

Efter ett möte med bland annat Polisen, Säpo och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) meddelar myndigheterna att sabotaget mot Häglaredsmasten inte har något samband med de övriga störningarna. Även ett par andra mastincidenter har kunnat avskrivas som olyckor snarare än sabotage.

Det råder dock inget tvivel om att det krävts stora ansträngningar för att kunna fälla en 332 meter hög mast, fram till i söndags Sveriges femte högsta byggnadsverk. Att någon kunnat utföra dådet oupptäckt tyder på att det inte rör sig om något vanligt pojkstreck eller att bevakningen är usel.

Alla dessa händelser är utomordentligt allvarliga var för sig. Det är uppseendeväckande att flygtrafiken stoppas på grund av problem med att bevaka luftrummet. Ett servicearbete i Telias system anges som nu preliminär felkälla.

Det är självklart att misstänka ett samband när så pass allvarliga händelser inträffar inom en kort tid. Vi vet inte ännu exakt vad eller vem som orsakade dessa haverier. Vidare utredning kommer förhoppningsvis att klarlägga.

Att välmeriterade forskare som terroristforskaren Hans Brun på Försvarshögskolan och professorn i underrättelseanalys Wilhelm Agrell inte är främmande för tanken på att en främmande makt (Ryssland) skulle kunna ha något med dessa händelser att göra visar hur det säkerhetspolitiska landskapet förändrats.

Givetvis passar företrädare för Ryssland och Rysslands apologeter i Sverige nu på att håna alla som ger uttryck för tanken att ”främmande makt” skulle kunna testa vår förmåga att motstå olika typer av störningar. Men sanningen är den att även Sverige måste ta ”hybridkriget” på allvar.

Inte minst erövringen av Krim, år 2014, visade på hur ett land kan destabiliseras med diffusa aktioner som stör och skapar oreda utan att det finns en klar koppling till den invaderande makten.

Även om den senaste tidens störningar i infrastrukturen inte har något med varandra eller främmande nationer att göra så finns det all anledning att utifrån dessa händelser analysera vår beredskap.

Efter murens fall sänkte Sverige garden. Om Georgienkriget år 2008 var en väckarklocka så är ockupationen av Krim (2014-) en mistlur. Vår beredskap mot informationskrig och hybridkrig är helt enkelt inte tillräckligt god.

Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov har varnat (DN 28/4) Sverige för en rysk reaktion om vi går med i Nato. I dagarna deltar Sverige och Finland på ett möte med Natos utrikesministrar. Hotet är på riktigt.

Beredskap handlar inte bara om försvaret. Samma regering som ger tio miljarder kronor till kommunerna ger inte Polisen tillräckligt med pengar för att lösa sin uppgift. Civilsamhället måste göras mer motståndskraftigt mot sabotage och andra störningar.

Greger Ekman/SNB

Den senaste tidens händelser som drabbat landets infrastruktur manar dock till eftertanke: Hur god är vår beredskap?

Efter ett möte med bland annat Polisen, Säpo och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) meddelar myndigheterna att sabotaget mot Häglaredsmasten inte har något samband med de övriga störningarna. Även ett par andra mastincidenter har kunnat avskrivas som olyckor snarare än sabotage.

Det råder dock inget tvivel om att det krävts stora ansträngningar för att kunna fälla en 332 meter hög mast, fram till i söndags Sveriges femte högsta byggnadsverk. Att någon kunnat utföra dådet oupptäckt tyder på att det inte rör sig om något vanligt pojkstreck eller att bevakningen är usel.

Alla dessa händelser är utomordentligt allvarliga var för sig. Det är uppseendeväckande att flygtrafiken stoppas på grund av problem med att bevaka luftrummet. Ett servicearbete i Telias system anges som nu preliminär felkälla.

Det är självklart att misstänka ett samband när så pass allvarliga händelser inträffar inom en kort tid. Vi vet inte ännu exakt vad eller vem som orsakade dessa haverier. Vidare utredning kommer förhoppningsvis att klarlägga.

Att välmeriterade forskare som terroristforskaren Hans Brun på Försvarshögskolan och professorn i underrättelseanalys Wilhelm Agrell inte är främmande för tanken på att en främmande makt (Ryssland) skulle kunna ha något med dessa händelser att göra visar hur det säkerhetspolitiska landskapet förändrats.

Givetvis passar företrädare för Ryssland och Rysslands apologeter i Sverige nu på att håna alla som ger uttryck för tanken att ”främmande makt” skulle kunna testa vår förmåga att motstå olika typer av störningar. Men sanningen är den att även Sverige måste ta ”hybridkriget” på allvar.

Inte minst erövringen av Krim, år 2014, visade på hur ett land kan destabiliseras med diffusa aktioner som stör och skapar oreda utan att det finns en klar koppling till den invaderande makten.

Även om den senaste tidens störningar i infrastrukturen inte har något med varandra eller främmande nationer att göra så finns det all anledning att utifrån dessa händelser analysera vår beredskap.

Efter murens fall sänkte Sverige garden. Om Georgienkriget år 2008 var en väckarklocka så är ockupationen av Krim (2014-) en mistlur. Vår beredskap mot informationskrig och hybridkrig är helt enkelt inte tillräckligt god.

Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov har varnat (DN 28/4) Sverige för en rysk reaktion om vi går med i Nato. I dagarna deltar Sverige och Finland på ett möte med Natos utrikesministrar. Hotet är på riktigt.

Beredskap handlar inte bara om försvaret. Samma regering som ger tio miljarder kronor till kommunerna ger inte Polisen tillräckligt med pengar för att lösa sin uppgift. Civilsamhället måste göras mer motståndskraftigt mot sabotage och andra störningar.

Greger Ekman/SNB