24 maj 2016 06:00

24 maj 2016 06:00

Skrota inte överskottsmålet

Regeringen vill frångå det överskottsmål som länge gällt. I DN debatt skriver nu Alliansens fyra ekonomiskpolitiska talespersoner att de är beredda att göra en ny politisk överenskommelse tillsammans med regeringen om att frångå det nuvarande överskottsmålet (23/5).
  Skriv ut artikeln      Rätta fel

För att finanspolitiska mål ska tas på allvar behövs en blocköverskridande överenskommelse så att målen kan fungera över tid. Finansminister Magdalena Andersson ser positivt på att Allianspartierna är beredda på att gå med på en överenskommelse.

Överskottsmålet innebär att statens inkomster minus utgifter ska uppgå till en procent av BNP. Målet är att bygga upp en buffert för sämre tider. Men regeringen vill slopa överskottsmålet och i stället införa ett balansmål, som ska innebära att sparandet är i balans under en konjunkturcykel.

Regeringen har den senaste tiden fått hård kritik från Riksrevisionen för sin budgethantering. Regeringen valde att gå runt det ramverk som sattes upp på 90-talet, dessutom utan riksdagens godkännande. Även det Finanspolitiska rådet lämnar en lång lista på förbättringsåtgärder gällande regeringens ekonomiska politik, samt konstaterar att regeringen frångått principen om att alla reformer som läggs fram ska finansieras krona för krona. Regeringen driver helt enkelt en politik det inte finns täckning för.

Det finanspolitiska ramverket bör vara hållbart över tid, men får inte locka till slösande med skattebetalarnas medel. Ett mål för finanspolitiken bör gå att nå även vid oförutsedda händelser. Men för att frångå regler som tjänat oss väl bör det finnas riktigt goda argument.

Finansministern menar att ett slopat överskottsmål skulle frigöra ett utrymme för angelägna investeringar så som infrastruktur, bostäder, klimatomställning, forskning och utbildning. Men syftet med överskottsmålet är att man ska lägga undan pengar för sämre situationer. Inte för att rödgröna regeringar ska kunna spendera pengar i högkonjunktur.

Moderaternas ekonomiskpolitiska talesperson Ulf Kristersson säger till TT att Allianspartierna inleder förhandlingarna med ultimatumet att målet ska vara överskott i finanserna över en konjunkturcykel.

Allianspartierna bör vara försiktiga med att införa för stora regelförenklingar. Sverige införde en rad finanspolitiska regler efter 90-talskrisen, som har tjänat Sverige väl. Att regeringen gärna tar på sig spenderbyxorna är ingen nyhet. Redan i dag frångår regeringen regelverket på en rad områden.

Det gör det än viktigare att det finns tydliga mål som enkelt går att granska. Allianspartierna bör därför inte gå med på att frångå överskottsmålet helt till förmån för ett balansmål. Risken är då stor att de rödgröna fortsätter att på sitt vanliga vis frångå reglerna, och att det blir underskott i budgeten. Politikerna bör vara försiktiga med att ändra i de regler de sätter upp för sig själva. För till syvende och sist handlar det om medborgarnas pengar.

 

Anna Sandström/SNB

För att finanspolitiska mål ska tas på allvar behövs en blocköverskridande överenskommelse så att målen kan fungera över tid. Finansminister Magdalena Andersson ser positivt på att Allianspartierna är beredda på att gå med på en överenskommelse.

Överskottsmålet innebär att statens inkomster minus utgifter ska uppgå till en procent av BNP. Målet är att bygga upp en buffert för sämre tider. Men regeringen vill slopa överskottsmålet och i stället införa ett balansmål, som ska innebära att sparandet är i balans under en konjunkturcykel.

Regeringen har den senaste tiden fått hård kritik från Riksrevisionen för sin budgethantering. Regeringen valde att gå runt det ramverk som sattes upp på 90-talet, dessutom utan riksdagens godkännande. Även det Finanspolitiska rådet lämnar en lång lista på förbättringsåtgärder gällande regeringens ekonomiska politik, samt konstaterar att regeringen frångått principen om att alla reformer som läggs fram ska finansieras krona för krona. Regeringen driver helt enkelt en politik det inte finns täckning för.

Det finanspolitiska ramverket bör vara hållbart över tid, men får inte locka till slösande med skattebetalarnas medel. Ett mål för finanspolitiken bör gå att nå även vid oförutsedda händelser. Men för att frångå regler som tjänat oss väl bör det finnas riktigt goda argument.

Finansministern menar att ett slopat överskottsmål skulle frigöra ett utrymme för angelägna investeringar så som infrastruktur, bostäder, klimatomställning, forskning och utbildning. Men syftet med överskottsmålet är att man ska lägga undan pengar för sämre situationer. Inte för att rödgröna regeringar ska kunna spendera pengar i högkonjunktur.

Moderaternas ekonomiskpolitiska talesperson Ulf Kristersson säger till TT att Allianspartierna inleder förhandlingarna med ultimatumet att målet ska vara överskott i finanserna över en konjunkturcykel.

Allianspartierna bör vara försiktiga med att införa för stora regelförenklingar. Sverige införde en rad finanspolitiska regler efter 90-talskrisen, som har tjänat Sverige väl. Att regeringen gärna tar på sig spenderbyxorna är ingen nyhet. Redan i dag frångår regeringen regelverket på en rad områden.

Det gör det än viktigare att det finns tydliga mål som enkelt går att granska. Allianspartierna bör därför inte gå med på att frångå överskottsmålet helt till förmån för ett balansmål. Risken är då stor att de rödgröna fortsätter att på sitt vanliga vis frångå reglerna, och att det blir underskott i budgeten. Politikerna bör vara försiktiga med att ändra i de regler de sätter upp för sig själva. För till syvende och sist handlar det om medborgarnas pengar.

 

Anna Sandström/SNB