03 jun 2016 06:00

03 jun 2016 06:00

Långsiktiga vaccinregler

LEDARE: Vaccination

Efter svininfluensan har debatten om vaccination blossat upp. Massvaccinationerna och hanteringen därefter har visat att systemet brister på många fronter.

Sophie Peresson, ansvarig för granskningen av läkemedelsbranschen vid antikorruptionsorganisationen Transparent Internationals, säger till Sveriges Radio att dyr och dålig sjukvård, läkemedel till överpris och onödiga dödsfall är effekterna av den korruption som pågår inom hälso- och läkemedelssektorn globalt.

Men även i Sverige har massvaccinationerna mot framförallt svininfluensa men också livmoderhalscancer uppmärksammats. Så till den grad att folk tvekar alltmer inför att vaccinera sig. Det visar en undersökning från SVT/Novus. Enligt enkäten kommer varannan person som svarat inte ta ett vaccin som kommer från tillverkaren Glaxosmithkline, som även tillverkade svininfluensavaccinet Pandemrix.

Trots det har Folkhälsomyndigheten valt att teckna ett avtal på 340 miljoner kronor över fyra års tid för två nya vaccin. Den ena är av exakt samma prototyp som användes i vaccinet Pandemrix. Förutom att det är ett högt pris handlar det om okänslig hantering av alla de som drabbats av narkolepsi efter att ha tagit vaccinet. Det verkar som att man inte insett vilka stora skador biverkningarna fått för de berörda.

Vaccin är i många fall nödvändigt för att undvika epidemier och sjukdomar. Men man tar inte vaccin enbart för sin egen skull, utan för att skydda samhället. Därför är det särskilt viktigt att det sker ordentliga utredningar och att information ges om eventuella biverkningar. När massvaccineringarna av svininfluensavaccinet infördes bestämde sig beslutsfattarna i hast, påhejade av kvällstidningarna, främst rädda för att vaccinet inte skulle räcka till.

De som drabbades av narkolepsi utifrån de fattade besluten bör åtminstone få en rimlig ersättning – och en ursäkt. Nyligen beslutade riksdagen om ersättning till de drabbade, med en maximal ersättning om tio miljoner kronor till de som drabbas värst. Man kan ha synpunkter på ersättningens storlek. Men det är också märkligt att det krävs en ny lag för att ersättning ska delas ut. Ersättning till drabbade ska inte kräva politiska beslut som riskerar att grundas i hur stora sympatier de drabbade väcker.

Det borde redan finnas en lagstiftning på plats för den sortens skador på grund av läkemedel. Det bör dessutom i första hand ligga på läkemedelsbolagen, som tjänar stora pengar på statliga avtal, att stå för ersättningen. I andra hand bör det ligga på expertisen att avgöra hur stora ersättningarna bör vara, inte riksdagen.

Det finns åtminstone en positiv sak med svininfluensavaccinet. Att man blottat stora brister i systemet för att hantera vaccin. Förhoppningsvis kan de åtgärdas genom en fortsatt gedigen granskning och en politisk vilja att förbättra systemen. Görs inte det finns en risk att vaccinationsköerna är betydligt kortare nästa gång en epidemi riskerar att drabba landet.

 

Anna Sandström/SNB

Sophie Peresson, ansvarig för granskningen av läkemedelsbranschen vid antikorruptionsorganisationen Transparent Internationals, säger till Sveriges Radio att dyr och dålig sjukvård, läkemedel till överpris och onödiga dödsfall är effekterna av den korruption som pågår inom hälso- och läkemedelssektorn globalt.

Men även i Sverige har massvaccinationerna mot framförallt svininfluensa men också livmoderhalscancer uppmärksammats. Så till den grad att folk tvekar alltmer inför att vaccinera sig. Det visar en undersökning från SVT/Novus. Enligt enkäten kommer varannan person som svarat inte ta ett vaccin som kommer från tillverkaren Glaxosmithkline, som även tillverkade svininfluensavaccinet Pandemrix.

Trots det har Folkhälsomyndigheten valt att teckna ett avtal på 340 miljoner kronor över fyra års tid för två nya vaccin. Den ena är av exakt samma prototyp som användes i vaccinet Pandemrix. Förutom att det är ett högt pris handlar det om okänslig hantering av alla de som drabbats av narkolepsi efter att ha tagit vaccinet. Det verkar som att man inte insett vilka stora skador biverkningarna fått för de berörda.

Vaccin är i många fall nödvändigt för att undvika epidemier och sjukdomar. Men man tar inte vaccin enbart för sin egen skull, utan för att skydda samhället. Därför är det särskilt viktigt att det sker ordentliga utredningar och att information ges om eventuella biverkningar. När massvaccineringarna av svininfluensavaccinet infördes bestämde sig beslutsfattarna i hast, påhejade av kvällstidningarna, främst rädda för att vaccinet inte skulle räcka till.

De som drabbades av narkolepsi utifrån de fattade besluten bör åtminstone få en rimlig ersättning – och en ursäkt. Nyligen beslutade riksdagen om ersättning till de drabbade, med en maximal ersättning om tio miljoner kronor till de som drabbas värst. Man kan ha synpunkter på ersättningens storlek. Men det är också märkligt att det krävs en ny lag för att ersättning ska delas ut. Ersättning till drabbade ska inte kräva politiska beslut som riskerar att grundas i hur stora sympatier de drabbade väcker.

Det borde redan finnas en lagstiftning på plats för den sortens skador på grund av läkemedel. Det bör dessutom i första hand ligga på läkemedelsbolagen, som tjänar stora pengar på statliga avtal, att stå för ersättningen. I andra hand bör det ligga på expertisen att avgöra hur stora ersättningarna bör vara, inte riksdagen.

Det finns åtminstone en positiv sak med svininfluensavaccinet. Att man blottat stora brister i systemet för att hantera vaccin. Förhoppningsvis kan de åtgärdas genom en fortsatt gedigen granskning och en politisk vilja att förbättra systemen. Görs inte det finns en risk att vaccinationsköerna är betydligt kortare nästa gång en epidemi riskerar att drabba landet.

 

Anna Sandström/SNB