10 jun 2016 06:00

10 jun 2016 06:00

God tradition med kyrkavslutning

LEDARE

Frågan om skolavslutningar i kyrkan har blivit allt mer omdiskuterad för varje år.
  Skriv ut artikeln      Rätta fel

Efter anmälningar har Skolinspektionen fattat en rad beslut som begränsat möjligheten att hålla skolavslutning i kyrkan. Därför har Allianspartierna tillsammans med Sverigedemokraterna i riksdagens utbildningsutskott nu beslutat att lagen ska ändras så att skolor får rätt att hålla avslutningar i kyrkan.

Man menar att konfessionella inslag ska få förekomma i offentliga skolor i annan utbildning än undervisning, vilket betyder att man ska kunna ha skolavslutningen i kyrkan, sjunga psalmer och låta en präst tala.

Att fira skolavslutningen i kyrkan är vanligt, men de senaste åren är det många skolor som inte vågar det med risk för att prickas av Skolinspektionen. Därför är det bra att riksdagspolitikerna tydliggör vad som egentligen gäller.

Många skolor har dock fortsatt som vanligt. Enligt en undersökning som gjordes av Kyrkans Tidning i fjol är kyrkavslutningar vanligast på landet. Fyra av fem glesbygdsskolor och tre av fyra landsbygdsskolor är i kyrkan på avslutningen, men enbart en av tre skolor i storstäderna och i större tätorter.

Att hålla skolavslutningen i skolan är en tradition sedan länge. På landsbygden finns gott om vackra kyrkor att samlas i under den högtidliga stund avslutningen innebär. Det finns förstås goda argument för att skolundervisning inte ska ha en religiös prägel. Men det är stor skillnad på det och att en präst deltar under skolavslutningen, eller att sommarpsalmer sjungs.

Den debatt som föranlett att många skolor avstått från att överhuvudtaget hålla skolavslutningar i kyrkan grundar sig i en beröringsskräck mot den kristna religionen och vad som är sammankopplat med den. Många är rädda att alla skolelever inte ska känna sig inkluderade. Man har tolkat religionsfriheten som en frihet inte bara att utöva sin egen religion, utan att slippa beröring med andra religioner. Men det finns risker med den utvidgade tolkningen.

I ett samhälle med många olika religioner är det särskilt viktigt att man kan hantera och respektera andras traditioner. Att något så oskyldigt som en avslutningshögtid i kyrkan blivit en så omdiskuterad politisk fråga är därför olyckligt. Även om man inte delar den kristna religionen på grund av annan religionstillhörighet eller att man definierar sig som exempelvis ateist bör man respektera traditioner. Det är inte minst skolans roll att lära eleverna att förstå och acceptera olika kulturer och religioner. Det gäller oavsett religionstillhörighet.

Att tala med varandra är det bästa sättet att hitta bra lösningar. Det är därför beklagligt, om än nödvändigt, att frågan om skolavslutningar har behövt leda till att den politiska diskussionen har hamnat på lagstiftningsnivå. Det har Skolinspektionens stelbenta förhållningssätt i frågan bidragit till.

Att slippa sjunga Den blomstertid nu kommer gör inte att folk känner sig mer inkluderade i samhället. Hjälp till förståelse för varandra är ett långt mycket viktigare arbete för skolan att ta sikte på.

Anna Sandström/SNB

 

Efter anmälningar har Skolinspektionen fattat en rad beslut som begränsat möjligheten att hålla skolavslutning i kyrkan. Därför har Allianspartierna tillsammans med Sverigedemokraterna i riksdagens utbildningsutskott nu beslutat att lagen ska ändras så att skolor får rätt att hålla avslutningar i kyrkan.

Man menar att konfessionella inslag ska få förekomma i offentliga skolor i annan utbildning än undervisning, vilket betyder att man ska kunna ha skolavslutningen i kyrkan, sjunga psalmer och låta en präst tala.

Att fira skolavslutningen i kyrkan är vanligt, men de senaste åren är det många skolor som inte vågar det med risk för att prickas av Skolinspektionen. Därför är det bra att riksdagspolitikerna tydliggör vad som egentligen gäller.

Många skolor har dock fortsatt som vanligt. Enligt en undersökning som gjordes av Kyrkans Tidning i fjol är kyrkavslutningar vanligast på landet. Fyra av fem glesbygdsskolor och tre av fyra landsbygdsskolor är i kyrkan på avslutningen, men enbart en av tre skolor i storstäderna och i större tätorter.

Att hålla skolavslutningen i skolan är en tradition sedan länge. På landsbygden finns gott om vackra kyrkor att samlas i under den högtidliga stund avslutningen innebär. Det finns förstås goda argument för att skolundervisning inte ska ha en religiös prägel. Men det är stor skillnad på det och att en präst deltar under skolavslutningen, eller att sommarpsalmer sjungs.

Den debatt som föranlett att många skolor avstått från att överhuvudtaget hålla skolavslutningar i kyrkan grundar sig i en beröringsskräck mot den kristna religionen och vad som är sammankopplat med den. Många är rädda att alla skolelever inte ska känna sig inkluderade. Man har tolkat religionsfriheten som en frihet inte bara att utöva sin egen religion, utan att slippa beröring med andra religioner. Men det finns risker med den utvidgade tolkningen.

I ett samhälle med många olika religioner är det särskilt viktigt att man kan hantera och respektera andras traditioner. Att något så oskyldigt som en avslutningshögtid i kyrkan blivit en så omdiskuterad politisk fråga är därför olyckligt. Även om man inte delar den kristna religionen på grund av annan religionstillhörighet eller att man definierar sig som exempelvis ateist bör man respektera traditioner. Det är inte minst skolans roll att lära eleverna att förstå och acceptera olika kulturer och religioner. Det gäller oavsett religionstillhörighet.

Att tala med varandra är det bästa sättet att hitta bra lösningar. Det är därför beklagligt, om än nödvändigt, att frågan om skolavslutningar har behövt leda till att den politiska diskussionen har hamnat på lagstiftningsnivå. Det har Skolinspektionens stelbenta förhållningssätt i frågan bidragit till.

Att slippa sjunga Den blomstertid nu kommer gör inte att folk känner sig mer inkluderade i samhället. Hjälp till förståelse för varandra är ett långt mycket viktigare arbete för skolan att ta sikte på.

Anna Sandström/SNB