11 jul 2016 06:00

11 jul 2016 06:00

Arbetet mot dopning måste breddas

LEDARE

När det talas om dopning handlar det ofta om internationella idrottstävlingar så som OS och VM. Dopning har ofta visat sig i samband med uthållighetsidrotter som cykling eller skidåkning, eller inom idrotter där man behöver bygga mycket muskler som brottning eller tyngdlyftning, samt för den delen bland kriminella som vill detsamma.
  Skriv ut artikeln      Rätta fel

Det är förstås viktigt att utreda dopning vid stora idrottsevenemang. Det är av betydelse för vem som faktiskt ska få vara med och tävla om stora summor pengar, få ett visst pris eller visa sig inneha världsrekordet. Därför är det väsentligt att personer som tar prestationshöjande preparat inte får vara med och tävla. Men det handlar också om att idrottare är förebilder som många ser upp till. Därför är det särskilt viktigt att idrottsmän och kvinnor på hög nivå inte sysslar med olaglig dopning.

Dopning sker dock inte bara bland elitidrottare. Enligt en utredning SVT Nyheter tagit del av dopar sig 30 000 svenskar regelbundet (30/5). Regeringens utredare Gerhard Larsson slog för fem år sedan fast att det fanns omkring 10 000 personer som regelbundet tog dopningspreparat men det har de senaste åren tredubblats. Dopning är vanligast bland män, men det har också blivit mer vanligt bland kvinnor och unga.

Utredningen delar upp personerna som dopar sig i tre grupper. Det handlar dels om de två grupperna som för många varit kända. Atleterna som vill förbättra prestationer, och våldsverkare som vill inneha respekt. Den tredje gruppen som man sällan talar om gör det av estetiska skäl. Det handlar om motionärer eller tävlande inom kroppsbyggnad. De vill bygga en vältränad kropp med låg andel underhudsfett.

USA är föregångare när det gäller arbetet mot dopning och dopningsklassade medel. Här kan Sverige lära mycket. Framförallt är det viktigt att nå ut med information om doping till alla idrottsföreningar, men också till olika gym där folk tränar utan att vara kopplade till en förening. Det handlar också om att hänga med och förbjuda farliga ämnen som tillverkare av kosttillskott och sportdrycker använder sig av.

För det finns stora konsekvenser av dopning. Högt blodtryck, blodförgiftning, akne, impotens, infertilitet, depression och psykos är bara några biverkningar.

Arbetet mot dopning behöver ske på flera olika nivåer. USA:s justitiedepartement har inlett en utredning av misstänkt rysk statsunderstödd doping vid vinter OS i Sotji 2014 då Rysslands dåvarande chef för antidopningsverksamhet berättat hur han blandat förbjudna substanser och gett dem till idrottarna. Det här är ett viktigt arbete.

Men arbetet mot dopning behöver ske på bred front. Det behöver inte bara handla om elitidrott, utan även om hur man motverkar dopning som sker på vanlig motionärsnivå. Att antalet som tar dopningspreparat ökat så markant visar att det nu är hög tid att bredda arbetet mot dopning.

 

Anna Sandström/SNB

 

Det är förstås viktigt att utreda dopning vid stora idrottsevenemang. Det är av betydelse för vem som faktiskt ska få vara med och tävla om stora summor pengar, få ett visst pris eller visa sig inneha världsrekordet. Därför är det väsentligt att personer som tar prestationshöjande preparat inte får vara med och tävla. Men det handlar också om att idrottare är förebilder som många ser upp till. Därför är det särskilt viktigt att idrottsmän och kvinnor på hög nivå inte sysslar med olaglig dopning.

Dopning sker dock inte bara bland elitidrottare. Enligt en utredning SVT Nyheter tagit del av dopar sig 30 000 svenskar regelbundet (30/5). Regeringens utredare Gerhard Larsson slog för fem år sedan fast att det fanns omkring 10 000 personer som regelbundet tog dopningspreparat men det har de senaste åren tredubblats. Dopning är vanligast bland män, men det har också blivit mer vanligt bland kvinnor och unga.

Utredningen delar upp personerna som dopar sig i tre grupper. Det handlar dels om de två grupperna som för många varit kända. Atleterna som vill förbättra prestationer, och våldsverkare som vill inneha respekt. Den tredje gruppen som man sällan talar om gör det av estetiska skäl. Det handlar om motionärer eller tävlande inom kroppsbyggnad. De vill bygga en vältränad kropp med låg andel underhudsfett.

USA är föregångare när det gäller arbetet mot dopning och dopningsklassade medel. Här kan Sverige lära mycket. Framförallt är det viktigt att nå ut med information om doping till alla idrottsföreningar, men också till olika gym där folk tränar utan att vara kopplade till en förening. Det handlar också om att hänga med och förbjuda farliga ämnen som tillverkare av kosttillskott och sportdrycker använder sig av.

För det finns stora konsekvenser av dopning. Högt blodtryck, blodförgiftning, akne, impotens, infertilitet, depression och psykos är bara några biverkningar.

Arbetet mot dopning behöver ske på flera olika nivåer. USA:s justitiedepartement har inlett en utredning av misstänkt rysk statsunderstödd doping vid vinter OS i Sotji 2014 då Rysslands dåvarande chef för antidopningsverksamhet berättat hur han blandat förbjudna substanser och gett dem till idrottarna. Det här är ett viktigt arbete.

Men arbetet mot dopning behöver ske på bred front. Det behöver inte bara handla om elitidrott, utan även om hur man motverkar dopning som sker på vanlig motionärsnivå. Att antalet som tar dopningspreparat ökat så markant visar att det nu är hög tid att bredda arbetet mot dopning.

 

Anna Sandström/SNB