14 jul 2016 06:00

14 jul 2016 06:00

Låt ägarna bruka skogen

LEDARE

I Almedalen lanserades äganderättsinitiativet Egendomligt. Anledningen är att markägare är kringskurna av så många regleringar att det knappt längre går att tala om äganderätt. Avverkningar stoppas exempelvis på grund av förekomsten av icke hotade fågelarter.
  Skriv ut artikeln      Rätta fel

Initiativet var uppskattat bland de som redan var engagerade i frågan, medan andra log i mjugg: Nog är det en smula överdrivet alltid. Dagen efter vädrade regeringens skogsutredare, hovrättslagman Charlotta Riberdahl, under ett seminarium sina tankar om privat ägande av skog verkligen ska tillåtas – det är ju en så viktig naturresurs. En chockvåg gick genom Visby, och sällan har väl ett äganderättsinitiativ varit så vältajmat.

Landsbygdsminister Sven Erik Bucht (S) var illa kvickt ute och förklarade att det inte var regeringens politik. Han meddelade även att han ska kalla till sig utredaren, samt sade att regeringen stöder den privata äganderätten.

Riktigt så lätt kan dock inte regeringen två sina händer. Det är inte en slump att utredaren råkade hysa dessa åsikter. Farhågorna har hela tiden varit att utredningen är satt att komma fram till en hård implementering av Århuskonventionen. Detta skulle kunna ge allmänheten rätt att överklaga varje avverkning och andra skötselåtgärder som en skogsägare behöver göra. Överklaganden och rättsprocesser kommer att vänta runt hörnet för markägarna varje gång något ska göras.

Den som tror att detta är en överdriven bild av vad som komma skall kan blott se till licensjakten på varg och hur beslutsprocesserna kring denna har fungerat. Haveristiska organisationer har haft stor framgång i att sabotera beslutsprocesserna. Ett dylikt scenario för avverkningar vore en mardröm och stora värden skulle gå upp i rök.

Möjligen är det en eftergift åt Miljöpartiet från Socialdemokraternas sida. Det dröjde inte länge innan MP:s miljöpolitiska talesperson, Stina Bergström, på Twitter hyllade Riberdahls ifrågasättande av privat skogsägande och kallade det ”kul och modigt”. Frågan är dock varför någon skulle vilja att staten snarare än privata ägare kontrollerar skogen?

Svenska staten lägger varje år stora summor på att skydda värdefull natur. Enbart i år handlar det om över en miljard kronor. Ändå finns det ingen statistik över hur många naturreservat eller Natura 2000-områden som sköts i enlighet med skötselplanerna. Det gäller både på nationell och på regional nivå.

Även om sakernas exakta tillstånd är oklart är det dock känt sedan länge att behövliga åtgärder ofta får ställas in på grund av resursbrist. Väldigt mycket pengar har lagts på att skapa naturreservat och skyddade områden. Att betala för skötseln av dem verkar dock inte vara lika angeläget. Mycket av den statligt skyddade naturen missköts helt enkelt.

Nu när regeringens utredare har gett sina sämre sidor till känna verkar det rimligt att gå dem till mötes som har krävt Riberdahls entledigande. Regeringen kan ju trösta sig med att det åtminstone är bäst för skogen så.

Daniel Persson/SNB

Initiativet var uppskattat bland de som redan var engagerade i frågan, medan andra log i mjugg: Nog är det en smula överdrivet alltid. Dagen efter vädrade regeringens skogsutredare, hovrättslagman Charlotta Riberdahl, under ett seminarium sina tankar om privat ägande av skog verkligen ska tillåtas – det är ju en så viktig naturresurs. En chockvåg gick genom Visby, och sällan har väl ett äganderättsinitiativ varit så vältajmat.

Landsbygdsminister Sven Erik Bucht (S) var illa kvickt ute och förklarade att det inte var regeringens politik. Han meddelade även att han ska kalla till sig utredaren, samt sade att regeringen stöder den privata äganderätten.

Riktigt så lätt kan dock inte regeringen två sina händer. Det är inte en slump att utredaren råkade hysa dessa åsikter. Farhågorna har hela tiden varit att utredningen är satt att komma fram till en hård implementering av Århuskonventionen. Detta skulle kunna ge allmänheten rätt att överklaga varje avverkning och andra skötselåtgärder som en skogsägare behöver göra. Överklaganden och rättsprocesser kommer att vänta runt hörnet för markägarna varje gång något ska göras.

Den som tror att detta är en överdriven bild av vad som komma skall kan blott se till licensjakten på varg och hur beslutsprocesserna kring denna har fungerat. Haveristiska organisationer har haft stor framgång i att sabotera beslutsprocesserna. Ett dylikt scenario för avverkningar vore en mardröm och stora värden skulle gå upp i rök.

Möjligen är det en eftergift åt Miljöpartiet från Socialdemokraternas sida. Det dröjde inte länge innan MP:s miljöpolitiska talesperson, Stina Bergström, på Twitter hyllade Riberdahls ifrågasättande av privat skogsägande och kallade det ”kul och modigt”. Frågan är dock varför någon skulle vilja att staten snarare än privata ägare kontrollerar skogen?

Svenska staten lägger varje år stora summor på att skydda värdefull natur. Enbart i år handlar det om över en miljard kronor. Ändå finns det ingen statistik över hur många naturreservat eller Natura 2000-områden som sköts i enlighet med skötselplanerna. Det gäller både på nationell och på regional nivå.

Även om sakernas exakta tillstånd är oklart är det dock känt sedan länge att behövliga åtgärder ofta får ställas in på grund av resursbrist. Väldigt mycket pengar har lagts på att skapa naturreservat och skyddade områden. Att betala för skötseln av dem verkar dock inte vara lika angeläget. Mycket av den statligt skyddade naturen missköts helt enkelt.

Nu när regeringens utredare har gett sina sämre sidor till känna verkar det rimligt att gå dem till mötes som har krävt Riberdahls entledigande. Regeringen kan ju trösta sig med att det åtminstone är bäst för skogen så.

Daniel Persson/SNB