30 sep 2016 06:00

30 sep 2016 06:00

Gammal ordning hos Liberalerna

Trots namnbytet kände man i igen de klassiska folkpartistiska prioriteringarna när Liberalerna presenterade sin höstbudgetmotion. Liberalerna satsar med all rätt rejält på skolan samt inre och yttre säkerhet.
  Skriv ut artikeln      Rätta fel

Med få undantag kan budgeten beskrivas med den terminologi som partiledare Jan Björklund brukar använda. Det ska vara ordning och reda. Inget trams.

Ökade anslag ges till de avgörande kärnområdena, medan det skärs ned på andra statliga myndigheter, bidrag och program. Till skillnad från regeringen är dessutom Liberalernas budget i balans och de klarar överskottsmålet.

Utbildningen ska i budgeten stärkas genom ökade anslag till skolan. Lärarna ska ges fortbildning och höjda löner. Eleverna ska få fler undervisningstimmar och mer matte i högstadiet. De nyanlända ska få förlängd skolplikt och halverat sommarlov.

Försvaret som länge varit Jan Björklunds käpphäst får även fortsatt stort utrymme i den liberala budgeten. Partiet ställde sig förra året utanför den blocköverskridande försvarsuppgörelsen eftersom de ansåg att det satsades för lite pengar. För att markera allvaret i detta satsar Liberalerna nu 13,6 miljarder mer än regeringen på försvaret fram till 2020. Dessutom vill de att Försvarsmakten ska behålla de nuvarande stridsflygplanen även när nästa generation Gripen-plan levereras, så att flygvapnet har 160 plan istället för 60 till sitt förfogande.

Övriga satsningar gäller fler poliser, en LSS-miljard och återinförande av vårdbiträden genom stimulansbidrag. Detta ska möjliggöras genom avtrappning av ränteavdragen och att byggsubventioner samt förslaget om höjd a-kassa stoppas.

Det problematiska med Liberalernas budget är dock att den är fylld av dyra symbolåtgärder vars effekter är osäkra. Är det verkligen ett extra obligatoriskt skolår som Sveriges elever behöver och kommer en ordningskommission åstadkomma något mer än kosta pengar? Vilka ska bemanna de många stridsflygplanen, 2 500 extra polistjänsterna och de 5 000 nya beredskapspolistjänsterna? Det har utbildats för få poliser och militärer de senaste åren, vilket gör problemet kortsiktigt svårlöst.

En fråga där Liberalerna måste skärpa sig gäller landsbygden och dess krisande gröna näringar. På tre år skärs över 1 miljard kronor ned från landsbygd och lantbruk och kompenseras enbart med 100 miljoner om året på utbyggt bredband. Landsbygden verkar för Liberalerna främst vara intressant som en miljöpolitisk spelplan. Trots redan tuffa förutsättningar vill de tynga lantbrukssektorn ytterligare genom läckageskatt och fler inspektioner.

Sammanfattningsvis visar dock Liberalernas budget skillnaden i synen på staten som finns mellan höger och vänster. Regeringen spenderar brett inom alla sektorer trots underskott, medan Liberalerna har en budget i balans och fokuserar på att huvuduppgifterna ska klaras av. Trots statsminister Stefan Löfvens (S) utsträckta hand kommer det att bli svårt att få till ett samarbete mellan Socialdemokraterna och Liberalerna. Partiernas ekonomiska politik är för olika.

 

Tony Gunnarsson/SNB

 

Med få undantag kan budgeten beskrivas med den terminologi som partiledare Jan Björklund brukar använda. Det ska vara ordning och reda. Inget trams.

Ökade anslag ges till de avgörande kärnområdena, medan det skärs ned på andra statliga myndigheter, bidrag och program. Till skillnad från regeringen är dessutom Liberalernas budget i balans och de klarar överskottsmålet.

Utbildningen ska i budgeten stärkas genom ökade anslag till skolan. Lärarna ska ges fortbildning och höjda löner. Eleverna ska få fler undervisningstimmar och mer matte i högstadiet. De nyanlända ska få förlängd skolplikt och halverat sommarlov.

Försvaret som länge varit Jan Björklunds käpphäst får även fortsatt stort utrymme i den liberala budgeten. Partiet ställde sig förra året utanför den blocköverskridande försvarsuppgörelsen eftersom de ansåg att det satsades för lite pengar. För att markera allvaret i detta satsar Liberalerna nu 13,6 miljarder mer än regeringen på försvaret fram till 2020. Dessutom vill de att Försvarsmakten ska behålla de nuvarande stridsflygplanen även när nästa generation Gripen-plan levereras, så att flygvapnet har 160 plan istället för 60 till sitt förfogande.

Övriga satsningar gäller fler poliser, en LSS-miljard och återinförande av vårdbiträden genom stimulansbidrag. Detta ska möjliggöras genom avtrappning av ränteavdragen och att byggsubventioner samt förslaget om höjd a-kassa stoppas.

Det problematiska med Liberalernas budget är dock att den är fylld av dyra symbolåtgärder vars effekter är osäkra. Är det verkligen ett extra obligatoriskt skolår som Sveriges elever behöver och kommer en ordningskommission åstadkomma något mer än kosta pengar? Vilka ska bemanna de många stridsflygplanen, 2 500 extra polistjänsterna och de 5 000 nya beredskapspolistjänsterna? Det har utbildats för få poliser och militärer de senaste åren, vilket gör problemet kortsiktigt svårlöst.

En fråga där Liberalerna måste skärpa sig gäller landsbygden och dess krisande gröna näringar. På tre år skärs över 1 miljard kronor ned från landsbygd och lantbruk och kompenseras enbart med 100 miljoner om året på utbyggt bredband. Landsbygden verkar för Liberalerna främst vara intressant som en miljöpolitisk spelplan. Trots redan tuffa förutsättningar vill de tynga lantbrukssektorn ytterligare genom läckageskatt och fler inspektioner.

Sammanfattningsvis visar dock Liberalernas budget skillnaden i synen på staten som finns mellan höger och vänster. Regeringen spenderar brett inom alla sektorer trots underskott, medan Liberalerna har en budget i balans och fokuserar på att huvuduppgifterna ska klaras av. Trots statsminister Stefan Löfvens (S) utsträckta hand kommer det att bli svårt att få till ett samarbete mellan Socialdemokraterna och Liberalerna. Partiernas ekonomiska politik är för olika.

 

Tony Gunnarsson/SNB