21 dec 2016 06:00

21 dec 2016 06:00

Terror i juletid

I stället för julefrid är det sorg som är den dominerande känslan just nu. Terrordådet mot julmarknaden i Berlin dödade minst tolv personer. Många fler skadades och långt många fler chockades och skrämdes. Skräcken och oron känner inga gränser, men det gör inte heller kärleken och sympatierna med offren och den tyska befolkningen.
  Skriv ut artikeln      Rätta fel

Det kan tyckas att Tyskland bör vara förskonat från terrordåd. Landet har en väldigt låg nivå av inblandning i andra länders förehavanden och har tagit emot stora mängder asylsökanden. Men det är inte så det fungerar. Det finns inga länder som går säkra från människor med hjärtan fulla av hat.

Den unga mannen som greps för att ha kapat en lastbil och kört den i folksamlingen ska enligt tyska medier ha kommit till Tyskland från Pakistan tidigare i år. Han har bott på ett asylboende i Berlin och har varit känd av Polisen sedan tidigare. Dock inte för något som har samband med terrorism utan snarare för att vara en småkriminell person. Under tisdagen kom dock uppgifter om att Polisen tror att fel person gripits. Den tyska Polisen och underrättelsetjänsten jobbar garanterat för fullt med att lista ut vem som har begått dådet, ensam eller med andra, samt hur man har missat detta. Att gärningsmannen har inspirerats av den liknande attacken i Nice är knappast att dra alltför långtgående slutsatser, men hur resten av processen har skett och varför behöver redas ut.

Det går inte att skydda ett samhälle helt från den här sortens attacker. Det har sagts om och om igen, och det är alltjämt sant. Däremot kan mycket göras för att undvika dem. Det första är att inse att det finns människor som har tagit sig in i Europa genom att ge sken av att vara asylsökande som har för avsikt att begå terrordåd. Det är något vi har sett vid flera terrordåd i Europa på senare tid.

Det bör också stämma till eftertanke. Inte på så vis att vi ska sluta hjälpa människor som behöver oss, men vi måste skydda både oss och dem från de människor som vill oss alla ont. Att släppa in människor i landet vars identitet inte går att fastställa, och att upprätthålla en ordning som uppmuntrar människor att göra sig av med sina identitetshandlingar och därigenom försvåra identifiering, innebär en enorm risk. Det är varken omänskligt eller elakt utan bara sunt förnuft att verkligen fastställa vilka de personer som släpps in i landet är.

Under tiden gör vi bäst i att protestera i det lilla. Att fortsätta att hylla våra öppna samhällen och vår demokrati. Att glädjas åt att våra liv är på det hela taget väldigt bra och åt att det är jul, denna glädjens och värmens högtid mitt i kylan. Vi sänder våra böner och tankar till offren och deras familjer, och stärker dem och oss i vetskapen om att vi inte låter oss kuvas.

Daniel Persson/SNB

Det kan tyckas att Tyskland bör vara förskonat från terrordåd. Landet har en väldigt låg nivå av inblandning i andra länders förehavanden och har tagit emot stora mängder asylsökanden. Men det är inte så det fungerar. Det finns inga länder som går säkra från människor med hjärtan fulla av hat.

Den unga mannen som greps för att ha kapat en lastbil och kört den i folksamlingen ska enligt tyska medier ha kommit till Tyskland från Pakistan tidigare i år. Han har bott på ett asylboende i Berlin och har varit känd av Polisen sedan tidigare. Dock inte för något som har samband med terrorism utan snarare för att vara en småkriminell person. Under tisdagen kom dock uppgifter om att Polisen tror att fel person gripits. Den tyska Polisen och underrättelsetjänsten jobbar garanterat för fullt med att lista ut vem som har begått dådet, ensam eller med andra, samt hur man har missat detta. Att gärningsmannen har inspirerats av den liknande attacken i Nice är knappast att dra alltför långtgående slutsatser, men hur resten av processen har skett och varför behöver redas ut.

Det går inte att skydda ett samhälle helt från den här sortens attacker. Det har sagts om och om igen, och det är alltjämt sant. Däremot kan mycket göras för att undvika dem. Det första är att inse att det finns människor som har tagit sig in i Europa genom att ge sken av att vara asylsökande som har för avsikt att begå terrordåd. Det är något vi har sett vid flera terrordåd i Europa på senare tid.

Det bör också stämma till eftertanke. Inte på så vis att vi ska sluta hjälpa människor som behöver oss, men vi måste skydda både oss och dem från de människor som vill oss alla ont. Att släppa in människor i landet vars identitet inte går att fastställa, och att upprätthålla en ordning som uppmuntrar människor att göra sig av med sina identitetshandlingar och därigenom försvåra identifiering, innebär en enorm risk. Det är varken omänskligt eller elakt utan bara sunt förnuft att verkligen fastställa vilka de personer som släpps in i landet är.

Under tiden gör vi bäst i att protestera i det lilla. Att fortsätta att hylla våra öppna samhällen och vår demokrati. Att glädjas åt att våra liv är på det hela taget väldigt bra och åt att det är jul, denna glädjens och värmens högtid mitt i kylan. Vi sänder våra böner och tankar till offren och deras familjer, och stärker dem och oss i vetskapen om att vi inte låter oss kuvas.

Daniel Persson/SNB