22 dec 2016 06:00

22 dec 2016 06:00

Hårda nypor är bra nypor

Staten är starkare än brottslingarna, sade justitieminister Morgan Johansson (S) under pressträffen då han och inrikesminister Anders Ygeman (S) presenterade regeringens planer på att höja straffen för en rad brott. I sammanhanget kan det dock vara värt att påpeka att ingen kedja är starkare än dess svagaste länk.
  Skriv ut artikeln      Rätta fel

Hårdare straff är välkomna och har ett starkt stöd i riksdagen. Både allianspartierna och SD vill se hårdare tag. Men de kommande straffskärpningarna är bara en del av rättskipningen. Till att börja med måste Polisen lyckas säkra bevis och åklagaren se till att brottslingarna ställs inför rätta. Och i slutänden måste det finnas kapacitet att ta hand om brottslingarna i fängelserna.

Vad regeringen gör nu är att tvinga domstolarna att höja straffen. Straffmätningsreformen från år 2010 gav inte de skärpta straff riksdagen önskade sig. Genom att höja straffen blir domarna tvingade att döma ut hårdare påföljder. Om kriminaliteten minskar återstår att se men helt klart är det av största vikt att samhället visar att hårdhandskarna är på.

Det går numera inte många dagar mellan olika skjutningar med anknytningar till olika gängbildningar. Inte sällan i det som brukar kallas problem- eller utanförskapsområden. Våldet i dessa områden riktas dessutom i stor utsträckning mot polis och annan blåljuspersonal, vilket naturligtvis är helt oacceptabelt.

Därför är det bra att regeringen ska tillsätta en utredning med uppgift att se över skyddet av brottsbekämpande personal och då även Polisens hundar och hästar. En annan utredning kommer att undersöka så kallad ungdomsövervakning där dömda unga måste hålla sig hemma på kvällar och helger och eventuellt få fotboja.

Rent konkret föreslår regeringen en rad straffskärpningar som ska börja gälla den första juli nästa år. Minimistraffen för synnerligen grov misshandel och grovt rån vill regeringen höja från fyra till fem års fängelse. Liksom för grov misshandel och grov utpressning: från ett till ett och ett halvt års fängelse. Olaga hot höjs från sex till nio månader och grovt vapenbrott från ett till två år.

Det ska vara svårt att vara kriminell i Sverige är regeringens budskap. Regeringen understryker att den ska försöka gå fram så fort som möjligt med dessa lagändringar.

Det blåser onekligen snålt kring de kriminella när även en vänsterregering går in för att försöka hålla de mest brottsaktiva i fängelse under längre tid. Yrkeskriminella får vänja sig vid att sitta av hela straffet i framtiden om det finns risk för återfall.

Även om det är bra att de kriminella kläms åt så finns det ändå anledning att oroa sig för hur resten av rättsskipningen fungerar. Att höja straffsatser är trots allt betydligt lättare än att se till att det finns plats på fängelserna och att Polisen utreder brotten. Hårdare straff betyder inte automatiskt minskad brottslighet men det är en bra början och med största sannolikhet en förutsättning för att bryta den nuvarande utvecklingen.

Greger Ekman/SNB

Hårdare straff är välkomna och har ett starkt stöd i riksdagen. Både allianspartierna och SD vill se hårdare tag. Men de kommande straffskärpningarna är bara en del av rättskipningen. Till att börja med måste Polisen lyckas säkra bevis och åklagaren se till att brottslingarna ställs inför rätta. Och i slutänden måste det finnas kapacitet att ta hand om brottslingarna i fängelserna.

Vad regeringen gör nu är att tvinga domstolarna att höja straffen. Straffmätningsreformen från år 2010 gav inte de skärpta straff riksdagen önskade sig. Genom att höja straffen blir domarna tvingade att döma ut hårdare påföljder. Om kriminaliteten minskar återstår att se men helt klart är det av största vikt att samhället visar att hårdhandskarna är på.

Det går numera inte många dagar mellan olika skjutningar med anknytningar till olika gängbildningar. Inte sällan i det som brukar kallas problem- eller utanförskapsområden. Våldet i dessa områden riktas dessutom i stor utsträckning mot polis och annan blåljuspersonal, vilket naturligtvis är helt oacceptabelt.

Därför är det bra att regeringen ska tillsätta en utredning med uppgift att se över skyddet av brottsbekämpande personal och då även Polisens hundar och hästar. En annan utredning kommer att undersöka så kallad ungdomsövervakning där dömda unga måste hålla sig hemma på kvällar och helger och eventuellt få fotboja.

Rent konkret föreslår regeringen en rad straffskärpningar som ska börja gälla den första juli nästa år. Minimistraffen för synnerligen grov misshandel och grovt rån vill regeringen höja från fyra till fem års fängelse. Liksom för grov misshandel och grov utpressning: från ett till ett och ett halvt års fängelse. Olaga hot höjs från sex till nio månader och grovt vapenbrott från ett till två år.

Det ska vara svårt att vara kriminell i Sverige är regeringens budskap. Regeringen understryker att den ska försöka gå fram så fort som möjligt med dessa lagändringar.

Det blåser onekligen snålt kring de kriminella när även en vänsterregering går in för att försöka hålla de mest brottsaktiva i fängelse under längre tid. Yrkeskriminella får vänja sig vid att sitta av hela straffet i framtiden om det finns risk för återfall.

Även om det är bra att de kriminella kläms åt så finns det ändå anledning att oroa sig för hur resten av rättsskipningen fungerar. Att höja straffsatser är trots allt betydligt lättare än att se till att det finns plats på fängelserna och att Polisen utreder brotten. Hårdare straff betyder inte automatiskt minskad brottslighet men det är en bra början och med största sannolikhet en förutsättning för att bryta den nuvarande utvecklingen.

Greger Ekman/SNB