28 dec 2016 06:00

28 dec 2016 06:00

Nyttiga nyord

LEDARE

I slutet av varje år ger Institutet för språk och folkminnen ut en lista över ord som är nya, eller varit särskilt aktuella det senaste året. Listan är en samling som beskriver samtiden. Den brukar vara en blandning av ord som vuxit fram genom den tekniska och politiska utvecklingen och ord som återspeglar debatten under året.
  Skriv ut artikeln      Rätta fel

2015 fanns bland annat svajpa (dra fingret mot skärmen) och triggervarning med, men också ord som var kopplade till flyktingkrisen som transitflykting, vilket är en flykting som befinner sig på genomresa. Årets ord präglades föga förvånande av det amerikanska presidentvalet. Bland annat trumpifiering (att säga sådant som får uppmärksamhet utan hänsyn till fakta) fanns bland annat med på listan.

En del av orden har dock knappast använts i någon bredare utsträckning. Mukbang, att äta framför en kamera, är ett sådant ord. Men så finns det också ord som gör oss plågsamt påminda om verkligheten. Bland ord som letat sig in på listan på grund av den politiska utvecklingen, eller snarare regeringens brist på politik, finns blåljuspersonal och preppare.

Under året har utmaningarna kring blåljuspersonalen diskuterats brett – attacker mot blåljuspersonal och människor som får lida när polis och ambulans inte kommer fram. Avstånden till polis och ambulans har också varit omdiskuterat, särskilt i glesbygd. Om det vill sig illa kan avståndet mellan närmaste patrull i tjänst och den brottsdrabbade vara upp till 20 mil.

Ordet preppare syftar på en person som förbereder sig för att kunna överleva en samhällskatastrof. Den har ett förråd med vatten, mat, mediciner och andra förnödenheter. När en olycka eller katastrof inträffar har den enskilde ett stort ansvar för att klara sig själv. Det ansvaret har ökat i och med att försvaret bantats, och det inte längre finns något civilförsvar att tala om. Sverige har inte, till skillnad från Finland, något livsmedelslager. Apotek och sjukhus har minskat lagerhållningen av medicin, vilket kan leda till en ökad sårbarhet i samband med allvarliga händelser. För att bara nämna några områden där det offentliga borde förbättra landets beredskap.

När det offentliga tar allt mindre ansvar för svenskarnas trygghet blir människors egna resurser avgörande. Den som har råd att installera larm slipper inbrott, medan grannen drabbas. Den som bor centralt får snabbare hjälp av polis och ambulans medan den som bor i glesbygd får vänta. Den som har möjlighet att skaffa utrustning för att klara en storm eller översvämning gör det bättre än den står oförberedd. Att folk gör vad man kan för att vara förberedd är positivt. Men det innebär inte att staten kan överlåta allt ansvar till privatpersoner.

Nu senast påminner Stormen Urd om vikten av en ordentlig krisberedskap. Det är ett ord som gärna får finnas med på nästa års lista.

 

Anna Sandström/SNB

 

2015 fanns bland annat svajpa (dra fingret mot skärmen) och triggervarning med, men också ord som var kopplade till flyktingkrisen som transitflykting, vilket är en flykting som befinner sig på genomresa. Årets ord präglades föga förvånande av det amerikanska presidentvalet. Bland annat trumpifiering (att säga sådant som får uppmärksamhet utan hänsyn till fakta) fanns bland annat med på listan.

En del av orden har dock knappast använts i någon bredare utsträckning. Mukbang, att äta framför en kamera, är ett sådant ord. Men så finns det också ord som gör oss plågsamt påminda om verkligheten. Bland ord som letat sig in på listan på grund av den politiska utvecklingen, eller snarare regeringens brist på politik, finns blåljuspersonal och preppare.

Under året har utmaningarna kring blåljuspersonalen diskuterats brett – attacker mot blåljuspersonal och människor som får lida när polis och ambulans inte kommer fram. Avstånden till polis och ambulans har också varit omdiskuterat, särskilt i glesbygd. Om det vill sig illa kan avståndet mellan närmaste patrull i tjänst och den brottsdrabbade vara upp till 20 mil.

Ordet preppare syftar på en person som förbereder sig för att kunna överleva en samhällskatastrof. Den har ett förråd med vatten, mat, mediciner och andra förnödenheter. När en olycka eller katastrof inträffar har den enskilde ett stort ansvar för att klara sig själv. Det ansvaret har ökat i och med att försvaret bantats, och det inte längre finns något civilförsvar att tala om. Sverige har inte, till skillnad från Finland, något livsmedelslager. Apotek och sjukhus har minskat lagerhållningen av medicin, vilket kan leda till en ökad sårbarhet i samband med allvarliga händelser. För att bara nämna några områden där det offentliga borde förbättra landets beredskap.

När det offentliga tar allt mindre ansvar för svenskarnas trygghet blir människors egna resurser avgörande. Den som har råd att installera larm slipper inbrott, medan grannen drabbas. Den som bor centralt får snabbare hjälp av polis och ambulans medan den som bor i glesbygd får vänta. Den som har möjlighet att skaffa utrustning för att klara en storm eller översvämning gör det bättre än den står oförberedd. Att folk gör vad man kan för att vara förberedd är positivt. Men det innebär inte att staten kan överlåta allt ansvar till privatpersoner.

Nu senast påminner Stormen Urd om vikten av en ordentlig krisberedskap. Det är ett ord som gärna får finnas med på nästa års lista.

 

Anna Sandström/SNB