03 mar 2017 06:00

03 mar 2017 06:00

Byt ut rikspolischefen

Polisen behöver mer pengar. Närmare bestämt 4 miljarder. Detta enligt polisens budgetunderlag.

Arbetet mot terrordåd, internationell brottslighet och att motverka parallellsamhällen i utanförskapsområdena är bara några områden där polisen behöver utöka sin verksamhet. Till det kommer valrörelsen inför valen 2018 som snart sätter igång, där polisen kommer att behöva göra stora insatser då hot och våld mot politiker ökar.

Kraven presenterades av rikspolischef Dan Eliasson på en presskonferens. Han menar att pengarna behövs för att säkerställa att omkring 1 000 nyanställda civila skulle få behålla sina jobb, samtidigt som fler civila kan rekryteras. Dessutom skulle man ha råd med 1 500 fler poliser som bland annat skulle förstärka i utanförskapsområden menar Eliasson.

Men att rekrytera poliser är lättare sagt än gjort. Redan i dag finns ett initiativ, Mareld, som syftar till att fler poliser ska arbeta i förorterna. Men projektet har inte lyckats locka poliser i avsedd utsträckning. Det har också varit svårt att fylla platserna på polisutbildningen, till följd av det har kraven sänkts för att fler ska komma in.

Det är inte så konstigt att färre söker sig till polisen. En tuff arbetsmiljö, låga löner och en organisation som inte fungerar är vad som väntar efter genomförda studier.

Det spelar dock ingen roll vilka krav rikspolischefen påstår sig ställa på regeringen. Med sin bakgrund som tidigare socialdemokratisk statssekreterare och löftet om att omorganiseringen inte skulle kosta något extra stod det tidigt klart att Eliasson utsågs för att han inte skulle representera polisen utan snarare regeringen.

Denna uppfattning har endast stärkts. Förtroendet för polisen sjunker bland allmänheten men särskilt lågt är det för just rikspolischefen. Rikspolischefens låga förtroende är också ett faktum inom poliskåren. Det hade varit rimligt att göra sig av med Eliasson för länge sedan. Ändå fortsätter regeringen att med en dåres envishet uttala sitt stöd för honom.

Anledningen till detta är mycket enkel. Det är densamma som när han anställdes: Att slippa lägga pengar på polisen. Det är dyrt att ha en rödgrön regering och någonstans måste pengarna tas ifrån.

De enda som har förtroende för rikspolischefen är regeringen. Han kan inte sätta sin myndighet först, för den är inte längre hans. Om den någonsin var det.

Eliasson behöver bytas ut mot en person som kan polisorganisationen. Mot någon som lyckas locka fler till polisen, och framförallt behålla de poliser som i dag funderar på att sluta.

Om Eliasson någonsin har respekterat polisen borde han dock ta det lilla ansvar han kan för organisationen och avgå. Då måste regeringen tillsätta någon som är bättre lämpad.

Anna Sandström/SNB

Arbetet mot terrordåd, internationell brottslighet och att motverka parallellsamhällen i utanförskapsområdena är bara några områden där polisen behöver utöka sin verksamhet. Till det kommer valrörelsen inför valen 2018 som snart sätter igång, där polisen kommer att behöva göra stora insatser då hot och våld mot politiker ökar.

Kraven presenterades av rikspolischef Dan Eliasson på en presskonferens. Han menar att pengarna behövs för att säkerställa att omkring 1 000 nyanställda civila skulle få behålla sina jobb, samtidigt som fler civila kan rekryteras. Dessutom skulle man ha råd med 1 500 fler poliser som bland annat skulle förstärka i utanförskapsområden menar Eliasson.

Men att rekrytera poliser är lättare sagt än gjort. Redan i dag finns ett initiativ, Mareld, som syftar till att fler poliser ska arbeta i förorterna. Men projektet har inte lyckats locka poliser i avsedd utsträckning. Det har också varit svårt att fylla platserna på polisutbildningen, till följd av det har kraven sänkts för att fler ska komma in.

Det är inte så konstigt att färre söker sig till polisen. En tuff arbetsmiljö, låga löner och en organisation som inte fungerar är vad som väntar efter genomförda studier.

Det spelar dock ingen roll vilka krav rikspolischefen påstår sig ställa på regeringen. Med sin bakgrund som tidigare socialdemokratisk statssekreterare och löftet om att omorganiseringen inte skulle kosta något extra stod det tidigt klart att Eliasson utsågs för att han inte skulle representera polisen utan snarare regeringen.

Denna uppfattning har endast stärkts. Förtroendet för polisen sjunker bland allmänheten men särskilt lågt är det för just rikspolischefen. Rikspolischefens låga förtroende är också ett faktum inom poliskåren. Det hade varit rimligt att göra sig av med Eliasson för länge sedan. Ändå fortsätter regeringen att med en dåres envishet uttala sitt stöd för honom.

Anledningen till detta är mycket enkel. Det är densamma som när han anställdes: Att slippa lägga pengar på polisen. Det är dyrt att ha en rödgrön regering och någonstans måste pengarna tas ifrån.

De enda som har förtroende för rikspolischefen är regeringen. Han kan inte sätta sin myndighet först, för den är inte längre hans. Om den någonsin var det.

Eliasson behöver bytas ut mot en person som kan polisorganisationen. Mot någon som lyckas locka fler till polisen, och framförallt behålla de poliser som i dag funderar på att sluta.

Om Eliasson någonsin har respekterat polisen borde han dock ta det lilla ansvar han kan för organisationen och avgå. Då måste regeringen tillsätta någon som är bättre lämpad.

Anna Sandström/SNB