02 maj 2017 06:00

02 maj 2017 08:35

Ett svårt prov

Sverige är ett land med ambitioner att hålla en hög internationell profil. Trots det har Sverige varit dåligt på att vårda de kompetenser som det talas varmt om.

Andra betyg än svenska har länge missgynnats i antagning till skolor. Under slutet av förra året presenterade Universitets- och Högskolerådet ytterligare en regelskärpning. Betyg från IB-programmet, som är en internationell gymnasieutbildning som ges på ett antal kommunala skolor, fick en försämrad omvandlingstabell vid antagningen till svensk högskola. Betyg som räcker för att komma in på Oxford eller Cambridge – några av världens bästa skolor – räcker inte med säkerhet till en plats på exempelvis läkarlinjen i Örebro.

Med den bakgrunden framstår utmaningen som har uppstått efter migrationskrisen som större än vad den erkänns vara. En stelbent byråkrati möter en historiskt stor grupp människor med utländska betyg och examensbevis som behöver valideras och konverteras. Förvånande nog verkar de annars så svårrubbliga rutinerna ha ändrats. En rad snabbspår har lanserats på politisk väg för att få personer med utländsk utbildning och yrkeserfarenhet i arbete.

Först framställdes valideringen av kunskaperna som en formalitet. Men tiden har gått och den politiska insatsen växer. Särskilt mycket uppmärksamhet har gruppen med utländsk vårdutbildning fått. ”Att deras kompetens tas tillvara effektivt är avgörande – både för den enskilde och för hälso- och sjukvården”, skrev Socialstyrelsens generaldirektör och landstingspolitiker från Kalmar län, varav en är SKL:s förste vice ordförande, i Dagens Samhälle (27/4). Ordvalet skvallrar om allvaret, men står verkligen sjukvården och faller med hur många läkare som kom under migrationskrisen och den pågående stora mottagningen? Nej, men en stor portion politisk trovärdighet står på spel. Konvertering av betyg och validering av kunskaper har blivit politik eftersom migranterna har presenterats som lösningen på arbetskraftsbristen inom en rad kunskapsintensiva sektorer.

Situationen blir besvärlig när de omtalade kunskaperna verkar saknas. Exempelvis klarade få personer i höstas av Socialstyrelsens prov som testar om de har kunskapen för att få jobba som läkare i Sverige (SVT, 27/4). Något som har tvingat fram ett försök med en snabbutbildning för svensk läkarexamen. Liknande är situationen inom andra yrkesgrupper. En syrisk apotekare kritiserade i Sveriges Radio (24/4) Socialstyrelsens kunskapsprov för att det var så omfattande att det var nästan omöjligt.

Konstigt nog missas att problematisera det uppenbara –de utländska läkarna och apotekarna saknar kunskaperna som behövs för att klara provet.

Sveriges missgynnande av IB-betygen pekar samtidigt på något oroande. När det handlar om översättning av kompetenser går det att inom vissa gränser flytta måttstocken. Ett sådant glapp riskerar att uppstå när det finns ett politiskt tryck på att personer som anlände under migrationskrisen snabbt ska ut och jobba på sjukhus och apotek.

 

Edvard Hollertz/SNB

 

Andra betyg än svenska har länge missgynnats i antagning till skolor. Under slutet av förra året presenterade Universitets- och Högskolerådet ytterligare en regelskärpning. Betyg från IB-programmet, som är en internationell gymnasieutbildning som ges på ett antal kommunala skolor, fick en försämrad omvandlingstabell vid antagningen till svensk högskola. Betyg som räcker för att komma in på Oxford eller Cambridge – några av världens bästa skolor – räcker inte med säkerhet till en plats på exempelvis läkarlinjen i Örebro.

Med den bakgrunden framstår utmaningen som har uppstått efter migrationskrisen som större än vad den erkänns vara. En stelbent byråkrati möter en historiskt stor grupp människor med utländska betyg och examensbevis som behöver valideras och konverteras. Förvånande nog verkar de annars så svårrubbliga rutinerna ha ändrats. En rad snabbspår har lanserats på politisk väg för att få personer med utländsk utbildning och yrkeserfarenhet i arbete.

Först framställdes valideringen av kunskaperna som en formalitet. Men tiden har gått och den politiska insatsen växer. Särskilt mycket uppmärksamhet har gruppen med utländsk vårdutbildning fått. ”Att deras kompetens tas tillvara effektivt är avgörande – både för den enskilde och för hälso- och sjukvården”, skrev Socialstyrelsens generaldirektör och landstingspolitiker från Kalmar län, varav en är SKL:s förste vice ordförande, i Dagens Samhälle (27/4). Ordvalet skvallrar om allvaret, men står verkligen sjukvården och faller med hur många läkare som kom under migrationskrisen och den pågående stora mottagningen? Nej, men en stor portion politisk trovärdighet står på spel. Konvertering av betyg och validering av kunskaper har blivit politik eftersom migranterna har presenterats som lösningen på arbetskraftsbristen inom en rad kunskapsintensiva sektorer.

Situationen blir besvärlig när de omtalade kunskaperna verkar saknas. Exempelvis klarade få personer i höstas av Socialstyrelsens prov som testar om de har kunskapen för att få jobba som läkare i Sverige (SVT, 27/4). Något som har tvingat fram ett försök med en snabbutbildning för svensk läkarexamen. Liknande är situationen inom andra yrkesgrupper. En syrisk apotekare kritiserade i Sveriges Radio (24/4) Socialstyrelsens kunskapsprov för att det var så omfattande att det var nästan omöjligt.

Konstigt nog missas att problematisera det uppenbara –de utländska läkarna och apotekarna saknar kunskaperna som behövs för att klara provet.

Sveriges missgynnande av IB-betygen pekar samtidigt på något oroande. När det handlar om översättning av kompetenser går det att inom vissa gränser flytta måttstocken. Ett sådant glapp riskerar att uppstå när det finns ett politiskt tryck på att personer som anlände under migrationskrisen snabbt ska ut och jobba på sjukhus och apotek.

 

Edvard Hollertz/SNB