13 jul 2017 06:00

13 jul 2017 06:00

Ta vänstervåldet på allvar

LEDARE

Efter kravallerna kring G20-mötet i Hamburg har tonen mot vänsterextremister skärpts i Tyskland. Där säger de ledande politikerna som det är: Extremvänstern är att jämföra med våldsamma islamister och nazister och måste behandlas därefter. Frågan är dock om väckarklockan ljuder lika tydligt i Sverige.
  Skriv ut artikeln      Rätta fel

Den tyska polisen var inte riktigt beredd på anstormningen av demonstranter och militanta aktivister. 100 000 högljudda om än huvudsakligen fredliga demonstranter är många nog att hålla rätt på. Om mer än tusen av demonstranterna är våldsamma ligister inom den så kallade autonoma vänstern är svårigheterna att bevara ordningen betydande.

470 poliser skadades i upploppen, vilket lett till omfattande kritik från polisfacket. Bland våldsverkarna greps 186 och omhändertogs 225.

Två svenska medborgare omhändertogs av polisen, men släpptes senare. Ett hundratal huliganer bedöms ha kommit från andra länder än Tyskland.

Precis som när det gäller militanta islamister och nazister så är problemen gränsöverskridande. Därför är den tyska regeringens förslag om ett europeiskt register över vänsterextrema angeläget. Samhället måste slå tillbaka mot de grupper som föresatt sig att rasera den europeiska demokratin.

Tysklands inrikesminister Thomas de Maiziere uppger att vissa extremister ägnat två år till att förbereda sig inför G20-mötet. Men hotet från extremvänstern har inte tagits på samma allvar som hoten från nazister och islamister. Nu är det dock slut på det, enligt inrikesministern. Han meddelar att vänsterextremister ska jagas med samma kraft som nazister.

Rimligen borde upploppen i Hamburg leda till en viss självrannsakan hos den icke våldsbenägna vänstern, även om det är att hoppas på lite mycket. Den svenska vänstern har under lång tid förringat kommunismens brott genom att tiga om dem eller komma med förryckta bortförklaringar och relativiseringar. Revolutionsromantiken lever fortfarande inom vänstern och praktiseras uppenbarligen längst ut på vänsterskalan.

I svensk debatt har det förvisso allvarliga hotet från nynazister tagit uppmärksamheten ifrån den våldsamma vänstern. Att exempelvis Nordiska Motståndsrörelsen varit i Almedalen har fått stor uppmärksamhet. Frågan är om fokuseringen på nynazister är ett medvetet försök att leda bort uppmärksamheten från kommunismens brott. Eftersom det inom Kultursverige inte anses anmärkningsvärt att massmördaren Lenin föräras en egen barnhörna på Bok- och biblioteksmässan måste vänstern ha lyckats mer än väl i att etablera sin egen historieskrivning.

Det är uppenbart att den rödaste vänstern kommit för billigt undan. Förhoppningsvis är det slut på det snart. Att använda våld för att omskapa samhället är oacceptabelt. Sverige behöver precis som Tyskland en uppgörelse med vänsterextremismen. Den måste inordnas i samma kategori av omstörtande rörelser som militant islamism och nynazism.

Greger Ekman/SNB

Den tyska polisen var inte riktigt beredd på anstormningen av demonstranter och militanta aktivister. 100 000 högljudda om än huvudsakligen fredliga demonstranter är många nog att hålla rätt på. Om mer än tusen av demonstranterna är våldsamma ligister inom den så kallade autonoma vänstern är svårigheterna att bevara ordningen betydande.

470 poliser skadades i upploppen, vilket lett till omfattande kritik från polisfacket. Bland våldsverkarna greps 186 och omhändertogs 225.

Två svenska medborgare omhändertogs av polisen, men släpptes senare. Ett hundratal huliganer bedöms ha kommit från andra länder än Tyskland.

Precis som när det gäller militanta islamister och nazister så är problemen gränsöverskridande. Därför är den tyska regeringens förslag om ett europeiskt register över vänsterextrema angeläget. Samhället måste slå tillbaka mot de grupper som föresatt sig att rasera den europeiska demokratin.

Tysklands inrikesminister Thomas de Maiziere uppger att vissa extremister ägnat två år till att förbereda sig inför G20-mötet. Men hotet från extremvänstern har inte tagits på samma allvar som hoten från nazister och islamister. Nu är det dock slut på det, enligt inrikesministern. Han meddelar att vänsterextremister ska jagas med samma kraft som nazister.

Rimligen borde upploppen i Hamburg leda till en viss självrannsakan hos den icke våldsbenägna vänstern, även om det är att hoppas på lite mycket. Den svenska vänstern har under lång tid förringat kommunismens brott genom att tiga om dem eller komma med förryckta bortförklaringar och relativiseringar. Revolutionsromantiken lever fortfarande inom vänstern och praktiseras uppenbarligen längst ut på vänsterskalan.

I svensk debatt har det förvisso allvarliga hotet från nynazister tagit uppmärksamheten ifrån den våldsamma vänstern. Att exempelvis Nordiska Motståndsrörelsen varit i Almedalen har fått stor uppmärksamhet. Frågan är om fokuseringen på nynazister är ett medvetet försök att leda bort uppmärksamheten från kommunismens brott. Eftersom det inom Kultursverige inte anses anmärkningsvärt att massmördaren Lenin föräras en egen barnhörna på Bok- och biblioteksmässan måste vänstern ha lyckats mer än väl i att etablera sin egen historieskrivning.

Det är uppenbart att den rödaste vänstern kommit för billigt undan. Förhoppningsvis är det slut på det snart. Att använda våld för att omskapa samhället är oacceptabelt. Sverige behöver precis som Tyskland en uppgörelse med vänsterextremismen. Den måste inordnas i samma kategori av omstörtande rörelser som militant islamism och nynazism.

Greger Ekman/SNB