15 jul 2017 06:00

15 jul 2017 06:00

M rätt ute om övervakning

LEDARE

Moderaterna vill satsa 50 miljoner kronor på kameraövervakning i Sveriges 23 mest utsatta områden. Syftet är att öka tryggheten och att underlätta polisens arbete, förklarade Tomas Tobé, rättspolitisk talesperson för M till TV4 (12/7).
  Skriv ut artikeln      Rätta fel

Förslaget om mer resurser till kameraövervakning i de mest otrygga områdena i landet är mycket välkommet. Tidigare i år satte Polisen upp flera högteknologiska kameror på sextiotalet olika platser i Tensta, Rinkeby och Husby. Effekten lät inte vänta på sig. Blotta vetskapen att det fanns kameror på plats resulterade i att områdena blev lugnare.

Då var de inte ens påslagna, ett faktum som de kriminella inte var medvetna om. När de väl aktiverades underlättades polisens arbete väsentligt då flera brottslingar kunde identifieras, något som SvD:s ledarskribent Ivar Arpi uppmärksammade tidigare i år (18/5).

Ökad kameraövervakning är även ett viktigt instrument i kampen mot terrorister. Efter dådet på Drottninggatan kunde terrormisstänkte Rakhmat Akilov snabbt identifieras tack vare kamerorna som finns utplacerade i tunnelbanan. Hade de inte funnits är risken stor att gripandet av Akilov tagit ännu längre tid. Det säger sig självt att fler kameror på fler platser ökar möjligheten att identifiera misstänkta terrorister.

Samtidigt är det självklart viktigt att individens rätt till integritet respekteras. En alltför långt gången övervakning är knappast någon önskvärd utveckling. I Sverige måste däremot risken för att så sker anses som låg. Länsstyrelserna, som är den myndighet som ansvarar för att ge tillstånd till kameraövervakning, är knappast kända för att vara överdrivet generösa med dessa. Självklart måste det ha begåtts ett brott för att polis ska kunna ta del av en inspelning. Tanken är inte att enskilda tjänstemän ska kunna okynnesövervaka oskyldiga medborgare på fikarasten.

I dag är det även vanligt att Datainspektionen överklagar kameratillstånd för Polisen som Länsstyrelsen redan godkänt. Om Moderaternas satsning verkligen ska göra skillnad gäller det därför att den föreslagna kamerabevakningslagen, som i dag är ute på remiss, klubbas igenom och verkligen gör det lättare för Polisen.

Även om fler kameror i utsatta områden bidrar till ökad trygghet är det inte tillräckligt för att vända utvecklingen. En långsiktigt närvarande och synlig polis, inte bara i utanförskapsområdena utan utanför storstäderna är också nödvändigt om en riktig förändring ska kunna ske. Utan grundläggande trygghet kommer varje satsning som syftar till att minska utanförskapet vara dömd att misslyckas. Den insikten verkar ha sjunkit in hos M.

M:s utspel bör därför ses som en dellösning på ett större problem. Det borde inte heller stöta på någon större patrull från regeringen då det var den som tog initiativ till den nya föreslagna kamerabevakningslagen. Om Moderaterna lyckas driva S framför sig är det därför bara positivt.

Erik Thyselius/SNB

Förslaget om mer resurser till kameraövervakning i de mest otrygga områdena i landet är mycket välkommet. Tidigare i år satte Polisen upp flera högteknologiska kameror på sextiotalet olika platser i Tensta, Rinkeby och Husby. Effekten lät inte vänta på sig. Blotta vetskapen att det fanns kameror på plats resulterade i att områdena blev lugnare.

Då var de inte ens påslagna, ett faktum som de kriminella inte var medvetna om. När de väl aktiverades underlättades polisens arbete väsentligt då flera brottslingar kunde identifieras, något som SvD:s ledarskribent Ivar Arpi uppmärksammade tidigare i år (18/5).

Ökad kameraövervakning är även ett viktigt instrument i kampen mot terrorister. Efter dådet på Drottninggatan kunde terrormisstänkte Rakhmat Akilov snabbt identifieras tack vare kamerorna som finns utplacerade i tunnelbanan. Hade de inte funnits är risken stor att gripandet av Akilov tagit ännu längre tid. Det säger sig självt att fler kameror på fler platser ökar möjligheten att identifiera misstänkta terrorister.

Samtidigt är det självklart viktigt att individens rätt till integritet respekteras. En alltför långt gången övervakning är knappast någon önskvärd utveckling. I Sverige måste däremot risken för att så sker anses som låg. Länsstyrelserna, som är den myndighet som ansvarar för att ge tillstånd till kameraövervakning, är knappast kända för att vara överdrivet generösa med dessa. Självklart måste det ha begåtts ett brott för att polis ska kunna ta del av en inspelning. Tanken är inte att enskilda tjänstemän ska kunna okynnesövervaka oskyldiga medborgare på fikarasten.

I dag är det även vanligt att Datainspektionen överklagar kameratillstånd för Polisen som Länsstyrelsen redan godkänt. Om Moderaternas satsning verkligen ska göra skillnad gäller det därför att den föreslagna kamerabevakningslagen, som i dag är ute på remiss, klubbas igenom och verkligen gör det lättare för Polisen.

Även om fler kameror i utsatta områden bidrar till ökad trygghet är det inte tillräckligt för att vända utvecklingen. En långsiktigt närvarande och synlig polis, inte bara i utanförskapsområdena utan utanför storstäderna är också nödvändigt om en riktig förändring ska kunna ske. Utan grundläggande trygghet kommer varje satsning som syftar till att minska utanförskapet vara dömd att misslyckas. Den insikten verkar ha sjunkit in hos M.

M:s utspel bör därför ses som en dellösning på ett större problem. Det borde inte heller stöta på någon större patrull från regeringen då det var den som tog initiativ till den nya föreslagna kamerabevakningslagen. Om Moderaterna lyckas driva S framför sig är det därför bara positivt.

Erik Thyselius/SNB