12 aug 2017 10:00

12 aug 2017 10:00

Polisen måste vara omutbar

LEDARE

Sverige är relativt förskonat från korruption, men även här förekommer mutbrott av olika storlek.

Dagens Nyheters avslöjande om två polisers nära kontakter med en passtillverkare mitt under en upphandling visar på stor oaktsamhet och nonchalans. Fallet väcker även en del frågor.

I Sverige utreds ungefär hundra mutbrott varje år. Summorna varierar, men det handlar ofta om att ett företag vill vinna en upphandling med en kommun eller ett landsting. Sedan 2012 utreds mutbrotten av en speciell avdelning inom polisen, kallad Nationella korruptionsgruppen.

”Jag vågar påstå att medvetenheten generellt är hög inom polisen.” Så svarade Nationella korruptionsgruppens chef Åsa Elfving 2014, i Polismyndighetens egen tidning Svensk Polis, på frågan om poliser ligger i riskzonen för att erbjudas mutor. I samma artikel framgår att tankeknepet ”ta emot kaffet men inte kaffebrödet” ska gälla för att hindra poliser och andra från att falla för mutor.

Elfving verkar dock ha överskattat polisers medvetenhet. Under upphandlingsperioden för tillverkning av pass har de två berörda poliserna tagit emot inte bara kaffebrödet, utan ett helt tårtkalas från företaget AB Svenska Pass. I över ett års tid, med start våren 2016, har två poliser som var involverade i processen låtit sig bjudas på middagar, drinkar och resor. AB Svenska Pass vann sedan upphandlingen till ett värde av 736 miljoner kronor i april 2017.

Det som gör mutorna aningen märkliga i det här fallet är att AB Svenska Pass även tidigare har skött leverans av pass till polisen. Varför kände företaget att de behövde ta till mutor vid just den här upphandlingen, men inte tidigare? Handlar det om en alltför avslappnad relation mellan företaget och de involverade poliserna efter tidigare affärer?

Nu har Polismyndigheten själv gjort en anmälan för mutbrott och upphandlingen har överprövats. Det är en sund reaktion, men frågan är hur mutorna har kunnat hållas hemliga under så lång tid.

En muta innebär en fördel som mottagaren annars inte skulle ha fått, i det här fallet mat och resor. I utbyte gynnas givaren på något sätt. I Sverige är det olagligt både att ge och ta emot mutor. Anställda på myndigheter, kommuner och landsting är i en särskilt utsatt position för att erbjudas mutor, dels eftersom de behandlar upphandlingar för stora summor, dels för att de fattar viktiga beslut som påverkar många. Därför måste de också vara extra vaksamma mot alla erbjudanden som kan tänkas vara mutor. Just i fallet med poliserna och AB Svenska Pass bör det olämpliga i middagarna ha varit uppenbart för alla inblandade.

En liten muta leder lätt till fler och större mutor, vilket i sin tur skapar ett korrupt system som sätter både marknadens fria konkurrens och rättssäkerheten ur spel. Allvarsgraden i det som inträffat på Polismyndigheten är hög och förhoppningsvis blir konsekvenserna av samma sort. Mutor hör inte hemma i en demokrati.

 

Agnes Karnatz/SNB

 

Dagens Nyheters avslöjande om två polisers nära kontakter med en passtillverkare mitt under en upphandling visar på stor oaktsamhet och nonchalans. Fallet väcker även en del frågor.

I Sverige utreds ungefär hundra mutbrott varje år. Summorna varierar, men det handlar ofta om att ett företag vill vinna en upphandling med en kommun eller ett landsting. Sedan 2012 utreds mutbrotten av en speciell avdelning inom polisen, kallad Nationella korruptionsgruppen.

”Jag vågar påstå att medvetenheten generellt är hög inom polisen.” Så svarade Nationella korruptionsgruppens chef Åsa Elfving 2014, i Polismyndighetens egen tidning Svensk Polis, på frågan om poliser ligger i riskzonen för att erbjudas mutor. I samma artikel framgår att tankeknepet ”ta emot kaffet men inte kaffebrödet” ska gälla för att hindra poliser och andra från att falla för mutor.

Elfving verkar dock ha överskattat polisers medvetenhet. Under upphandlingsperioden för tillverkning av pass har de två berörda poliserna tagit emot inte bara kaffebrödet, utan ett helt tårtkalas från företaget AB Svenska Pass. I över ett års tid, med start våren 2016, har två poliser som var involverade i processen låtit sig bjudas på middagar, drinkar och resor. AB Svenska Pass vann sedan upphandlingen till ett värde av 736 miljoner kronor i april 2017.

Det som gör mutorna aningen märkliga i det här fallet är att AB Svenska Pass även tidigare har skött leverans av pass till polisen. Varför kände företaget att de behövde ta till mutor vid just den här upphandlingen, men inte tidigare? Handlar det om en alltför avslappnad relation mellan företaget och de involverade poliserna efter tidigare affärer?

Nu har Polismyndigheten själv gjort en anmälan för mutbrott och upphandlingen har överprövats. Det är en sund reaktion, men frågan är hur mutorna har kunnat hållas hemliga under så lång tid.

En muta innebär en fördel som mottagaren annars inte skulle ha fått, i det här fallet mat och resor. I utbyte gynnas givaren på något sätt. I Sverige är det olagligt både att ge och ta emot mutor. Anställda på myndigheter, kommuner och landsting är i en särskilt utsatt position för att erbjudas mutor, dels eftersom de behandlar upphandlingar för stora summor, dels för att de fattar viktiga beslut som påverkar många. Därför måste de också vara extra vaksamma mot alla erbjudanden som kan tänkas vara mutor. Just i fallet med poliserna och AB Svenska Pass bör det olämpliga i middagarna ha varit uppenbart för alla inblandade.

En liten muta leder lätt till fler och större mutor, vilket i sin tur skapar ett korrupt system som sätter både marknadens fria konkurrens och rättssäkerheten ur spel. Allvarsgraden i det som inträffat på Polismyndigheten är hög och förhoppningsvis blir konsekvenserna av samma sort. Mutor hör inte hemma i en demokrati.

 

Agnes Karnatz/SNB