18 jan 2016 06:00

18 jan 2016 06:00

Politikerna vill att ungdomar röstar

DEMOKRATI: Rösträtt för 16-åringar

För att öka det politiska engagemanget bland medborgarna kan det bli aktuellt att låta 16-åringar rösta i kommunalvalen.
– Jag är rädd att många yngre inte vill rösta, säger Britt-Marie Sjöberg (C)
  Skriv ut artikeln      Rätta fel

Sommaren 2014 tillsatte regeringen en utredning för att öka medborgarnas engagemang och komma fram till förslag på åtgärder som ska ge dem mer inflytande. En av lösningarna som kommer att presenteras är att ge 16-åringar rösträtt i kommunalvalen. Politikerna i Hjo ser nästan bara fördelar med ett sådant beslut.

– Jag är inte enbart positiv men tycker att det är värt att tänka på, säger kommunalrådet Catrin Hulmarker (M).

Enstaka sakfrågor

Hon är osäker på vad det skulle innebära i kommunen, kanske skulle ungdomarna ha svårt att skilja de olika partierna åt och utgången i valen påverkas mer av enstaka sakfrågor. Hon tycker att det skulle vara konstigt med olika åldersgränser i olika val och tror att det skulle nervärdera betydelsen att bli myndig.

– Det blir dubbelmoral i hela diskussionen. Det är ingen lek det här, säger Catrin Hulmarker.

Hennes inställning är trots allt mer positiv en negativ.

Rydén positiv

Oppositionsrådet Pierre Rydén (S) ser bara fördelar med ett sådant beslut.

– Yngre ska kunna vara med och påverka. De är på väg in i vuxenvärlden, säger Pierre Rydén.

Han hoppas att det skulle göra dem mer politiskt intresserade och kanske till och med få fler att gå med i ungdomsförbunden. En annan positiv effekt är att diskussionerna skulle behöva anpassas till yngre personer, politiker skulle behöva bli mer tydliga och prata med ungdomarna.

– Många 16-åringar är väldigt mogna, säger Pierre Rydén.

Tänker likadant

Kommunstyrelsens förste vice ordförande Britt-Marie Sjöberg (C) är inne på samma spår.

– Jag skulle faktiskt vilja prova, säger hon.

För henne är viktigt att så många som möjligt är med och röstar fram ledamöterna och tror att det är bra att fånga upp ungdomarnas politiska intresse så tidigt som möjligt.

– En del får ju inte rösta förrän de är 20-21 år, säger Britt-Marie Sjöberg.

Hon menar att personer i den åldern redan står inför många viktiga beslut och tar upp gymnasievalet som ett av dem. Hennes uppfattning är att 16-åringarna får mycket information i skolan och är väl förberedda på att rösta.

– Jag vet vid valrörelsen då kommer de fram skolelever som ofta både är intresserade och pålästa, säger Britt-Marie Sjöberg.

Hennes största oro är i stället att yngre personer inte ska vilja rösta.

Sommaren 2014 tillsatte regeringen en utredning för att öka medborgarnas engagemang och komma fram till förslag på åtgärder som ska ge dem mer inflytande. En av lösningarna som kommer att presenteras är att ge 16-åringar rösträtt i kommunalvalen. Politikerna i Hjo ser nästan bara fördelar med ett sådant beslut.

– Jag är inte enbart positiv men tycker att det är värt att tänka på, säger kommunalrådet Catrin Hulmarker (M).

Enstaka sakfrågor

Hon är osäker på vad det skulle innebära i kommunen, kanske skulle ungdomarna ha svårt att skilja de olika partierna åt och utgången i valen påverkas mer av enstaka sakfrågor. Hon tycker att det skulle vara konstigt med olika åldersgränser i olika val och tror att det skulle nervärdera betydelsen att bli myndig.

– Det blir dubbelmoral i hela diskussionen. Det är ingen lek det här, säger Catrin Hulmarker.

Hennes inställning är trots allt mer positiv en negativ.

Rydén positiv

Oppositionsrådet Pierre Rydén (S) ser bara fördelar med ett sådant beslut.

– Yngre ska kunna vara med och påverka. De är på väg in i vuxenvärlden, säger Pierre Rydén.

Han hoppas att det skulle göra dem mer politiskt intresserade och kanske till och med få fler att gå med i ungdomsförbunden. En annan positiv effekt är att diskussionerna skulle behöva anpassas till yngre personer, politiker skulle behöva bli mer tydliga och prata med ungdomarna.

– Många 16-åringar är väldigt mogna, säger Pierre Rydén.

Tänker likadant

Kommunstyrelsens förste vice ordförande Britt-Marie Sjöberg (C) är inne på samma spår.

– Jag skulle faktiskt vilja prova, säger hon.

För henne är viktigt att så många som möjligt är med och röstar fram ledamöterna och tror att det är bra att fånga upp ungdomarnas politiska intresse så tidigt som möjligt.

– En del får ju inte rösta förrän de är 20-21 år, säger Britt-Marie Sjöberg.

Hon menar att personer i den åldern redan står inför många viktiga beslut och tar upp gymnasievalet som ett av dem. Hennes uppfattning är att 16-åringarna får mycket information i skolan och är väl förberedda på att rösta.

– Jag vet vid valrörelsen då kommer de fram skolelever som ofta både är intresserade och pålästa, säger Britt-Marie Sjöberg.

Hennes största oro är i stället att yngre personer inte ska vilja rösta.