16 aug 2016 16:51

16 aug 2016 16:51

Ängsblommor föll för liarna

ÄNGENS DAG: Slåtter i Långeruder på gammaldags vis

Blåklockor, Johannesört och rester av de övriga blommorna på ängen vid Koltraststigens slut, föll för liebladen i helgen.

– Nu har de gjort sitt för denna gången, förklarade medlemmar i Hjobygdens Naturskyddsförening som mött upp till slåtter.

– Vi firar Ängens dag här - fast vi är en vecka sena i år, säger Ulla Kjellander som är föreningens ordförande.

Ängen har de vårdat i cirka tjugofem år och sett ängsblommor och örter av olika slag återkomma. Det krävs att man inte tillför näring för att arter som höskallra, prästkragar, gulmåra, blåklockor, gullviva och humleblomster ska trivas. Annars blir det som på gödslad mark och i dikesrenarna att enbart hundkex, smörblommor och lupiner breder ut sig.

Arterna ökar

– Här växer nu många av de typiska slåtterväxterna och även smörbollar, ängsgenziana, ormrot, darrgräs, fyra sorters orkidéer och jungfrulin.

Ibland även kattfot och ängsvaxskivling, berättar slåtterfolket stolt.

Växer fritt

Ängen får växa fritt över sommaren men i augusti är det dags att slå av den och det ska göras med lie. De flesta här har gammaldags lieblad som slipas på slipsten och med bryne.

– Numera finns också så kallade knackeliar. De slipas genom att liebladen knackas på ett städ. De är vanligare i länder med mer lieslagning är här, berättar Tage Grevåker medan han sveper med jämna tag genom växtligheten.

Pållar på gång

När ängen räfsats kommer nästa arbetslag som är fyrbenta.

– Ja, nu ska det bli efterbete av hästar. De tar det vi inte slagit av och de trampar även upp en del bara fläckar. Där kan sedan nya fröer gro och berika ängen, säger Ulla Kjellander.

– Vi firar Ängens dag här - fast vi är en vecka sena i år, säger Ulla Kjellander som är föreningens ordförande.

Ängen har de vårdat i cirka tjugofem år och sett ängsblommor och örter av olika slag återkomma. Det krävs att man inte tillför näring för att arter som höskallra, prästkragar, gulmåra, blåklockor, gullviva och humleblomster ska trivas. Annars blir det som på gödslad mark och i dikesrenarna att enbart hundkex, smörblommor och lupiner breder ut sig.

Arterna ökar

– Här växer nu många av de typiska slåtterväxterna och även smörbollar, ängsgenziana, ormrot, darrgräs, fyra sorters orkidéer och jungfrulin.

Ibland även kattfot och ängsvaxskivling, berättar slåtterfolket stolt.

Växer fritt

Ängen får växa fritt över sommaren men i augusti är det dags att slå av den och det ska göras med lie. De flesta här har gammaldags lieblad som slipas på slipsten och med bryne.

– Numera finns också så kallade knackeliar. De slipas genom att liebladen knackas på ett städ. De är vanligare i länder med mer lieslagning är här, berättar Tage Grevåker medan han sveper med jämna tag genom växtligheten.

Pållar på gång

När ängen räfsats kommer nästa arbetslag som är fyrbenta.

– Ja, nu ska det bli efterbete av hästar. De tar det vi inte slagit av och de trampar även upp en del bara fläckar. Där kan sedan nya fröer gro och berika ängen, säger Ulla Kjellander.

  • Gunvor Andersson