19 nov 2015 06:00

19 nov 2015 06:00

Krig som även berörde Sverige

FÄSTNINGSMUSEET: Bengt Österblom berättade om Krimkriget 1853- 1856

Ett tjugotal historiskt intresserade personer hade under tisdagskvällen bänkat sig i museet för att ta del av historikern Österbloms intressanta berättelse om Krimkriget och dess följder.

Bengt Österblom uppehöll sig inledningsvis vid bakgrunden av kriget där en orsak var Rysslands ambitioner att ha fri passage ut från Svarta havet, samtidigt som Turkiet och senare de allierade ville förhindra Rysslands möjlighet att nå ut till Medelhavet. Efter Rysslands annektering av ett par kustområden vid Svarta havet 1853 utbröt krig mellan Ryssland och Turkiet. England och Frankrike inträdde i kriget på Turkiets sida 1854 och började belägra fästningen vid Sevastopol på Krim. Efter hårda strider och mycket umbärande för soldaterna intogs fästningen 1855.

Sverige med alliansen

Därefter flyttade Bengt Österblom krigshandlingarna till Östersjön och Sverige som genom kung Oskar I försorg anslöt sig till de allierade. Samtidigt seglade en stor allierad flotta sommaren 1854 in i Östersjön för att förhindra Rysslands möjlighet att agera från Finland och Åland, som då tillhörde Ryssland.

Med 44 krigsfartyg bombarderade de allierade omgående fästningen Bomarssund på Åland som kapitulerade och därefter förstördes.

Alla var trötta på kriget som inte ledde till något direkt avgörande, inte minst soldaterna som led i sina skyttegravar på Krim där dödligheten bland skadade enligt B Österblom var 32 procent.

Gav effekter

I efterhand framstår Krimkriget som vändpunkt och nydanande på många områden där man för första gången använde ångdrivna fartyg, telegraf, järnvägar för trupptransport, fotografering och inte minst krigssjukvård av nytt slag som introducerades av Florence Nightingale och hennes sjukvårdande nunnor.

I mars 1856 slöts en efterlängtad fred i Paris där enligt Bengt Österblom: Ryssland förlorade - ingen vann!

Bengt Österblom uppehöll sig inledningsvis vid bakgrunden av kriget där en orsak var Rysslands ambitioner att ha fri passage ut från Svarta havet, samtidigt som Turkiet och senare de allierade ville förhindra Rysslands möjlighet att nå ut till Medelhavet. Efter Rysslands annektering av ett par kustområden vid Svarta havet 1853 utbröt krig mellan Ryssland och Turkiet. England och Frankrike inträdde i kriget på Turkiets sida 1854 och började belägra fästningen vid Sevastopol på Krim. Efter hårda strider och mycket umbärande för soldaterna intogs fästningen 1855.

Sverige med alliansen

Därefter flyttade Bengt Österblom krigshandlingarna till Östersjön och Sverige som genom kung Oskar I försorg anslöt sig till de allierade. Samtidigt seglade en stor allierad flotta sommaren 1854 in i Östersjön för att förhindra Rysslands möjlighet att agera från Finland och Åland, som då tillhörde Ryssland.

Med 44 krigsfartyg bombarderade de allierade omgående fästningen Bomarssund på Åland som kapitulerade och därefter förstördes.

Alla var trötta på kriget som inte ledde till något direkt avgörande, inte minst soldaterna som led i sina skyttegravar på Krim där dödligheten bland skadade enligt B Österblom var 32 procent.

Gav effekter

I efterhand framstår Krimkriget som vändpunkt och nydanande på många områden där man för första gången använde ångdrivna fartyg, telegraf, järnvägar för trupptransport, fotografering och inte minst krigssjukvård av nytt slag som introducerades av Florence Nightingale och hennes sjukvårdande nunnor.

I mars 1856 slöts en efterlängtad fred i Paris där enligt Bengt Österblom: Ryssland förlorade - ingen vann!