22 jan 2016 06:00

22 jan 2016 06:00

"Inte glömma barnen"

RÄDDA BARNEN: Årsrapport om barnfattigdom i Sverige

Rapport. 96 barn i Karlsborg lever i ekonomisk utsatthet. Det enligt Rädda Barnens senaste rapport om barnfattigdom i Sverige.
  Skriv ut artikeln      Rätta fel

– I Karlsborg har det ökat från 5,8 procent 2012 till 8,7 procent 2013, säger Ingrid Ohlsson, ordförande i Rädda Barnens lokalförening och tillägger:

– Att det har ökat tror jag beror på att 2012 var ett bra år för det brukar ligga runt 100 barn i Karlsborg och det finns en del att göra. Det handlar om kunskap och ambition för att stötta de här barnen och deras familjer. När nu barnkonventionen ska bli lag ska barn ha en dräglig levnadsstandard för att utvecklas och inga barn får diskrimineras för föräldrarnas ekonomiska eller sociala status.

Tydliga mål

I Tibro har antalet barn som lever i ekonomisk utsatthet minskat under samma tidsperiod från 12,2 procent till 11,1.

Orsakerna till barnfattigdomen kan handla om arbetslöshet, sjukskrivningar, deltidsarbete eller ensamstående föräldrar. Rädda Barnen anser att kommunen behöver en handlingsplan med tydliga mål.

En kartläggning

– Orsakerna är många och det är en stor anledning för kommunen att kartlägga barnfattigdom så detta inte blir en permanent nivå. Jag önskar att kommunen hade en kraftfull plan för att möta och bekämpa barnfattigdom där man samlar alla åtgärder och att de följs upp. Det måste också finnas en beredskap i sämre tider då man minskar på stödet inom alla områden men då är det viktigt att inte slå undan benen ytterligare för de här familjerna.

Att kommunen tillsätter någon som för barnens talan är en sak som Rädda Barnen jobbar för.

– Vi lobbar för en barnombudsman eller åtminstone en person som bevakar utsatta gruppers utsatthet. En som har det totala ansvaret och som barn och ungdomar kan vända sig till, om inte en egen så kanske tillsammans med Tibro.

Fria aktiviteter

Barn som lever i ekonomisk utsatthet har en ökad risk för sämre hälsa eller sämre möjligheter att klara skolan med godkända resultat enligt Rädda Barnen. Att inte ha råd att delta i fritidsaktiviteter eller insamlingar i skolan kan leda till utanförskap.

– Som privatperson kan man bidra med att avskaffa insamlingar till pedagoger eller att man lägger en frivillig avgift. Då det gäller fritidsaktiviteter kan man stötta genom att ha ett lager av fotbollskor och skridskor till exempel och att man hjälper till med skjutsar till matcher. Sen är det viktigt att det finns kostnadsfria fritidsaktiviteter och fritidsgårdar som Kabyssen men i Undenäs, Mölltorp och Forsvik vilar det mycket på frivilliga insatser. Vi startade upp bra höstlovsaktiviteter för barnen på begäran av en mormor och det har nu kommunen och föreningslivet tagit över, det är en bra grej, säger Ingrid Ohlsson och tillägger:

”Inte glömma”

– Man får inte glömma de 96 barnen i Karlsborg eller de 232 barnen i Tibro. De finns där hela tiden, säger Ingrid Ohlsson.

I undersökningen ingår inte papperslösa eller asylsökande barn.

– I Karlsborg har det ökat från 5,8 procent 2012 till 8,7 procent 2013, säger Ingrid Ohlsson, ordförande i Rädda Barnens lokalförening och tillägger:

– Att det har ökat tror jag beror på att 2012 var ett bra år för det brukar ligga runt 100 barn i Karlsborg och det finns en del att göra. Det handlar om kunskap och ambition för att stötta de här barnen och deras familjer. När nu barnkonventionen ska bli lag ska barn ha en dräglig levnadsstandard för att utvecklas och inga barn får diskrimineras för föräldrarnas ekonomiska eller sociala status.

Tydliga mål

I Tibro har antalet barn som lever i ekonomisk utsatthet minskat under samma tidsperiod från 12,2 procent till 11,1.

Orsakerna till barnfattigdomen kan handla om arbetslöshet, sjukskrivningar, deltidsarbete eller ensamstående föräldrar. Rädda Barnen anser att kommunen behöver en handlingsplan med tydliga mål.

En kartläggning

– Orsakerna är många och det är en stor anledning för kommunen att kartlägga barnfattigdom så detta inte blir en permanent nivå. Jag önskar att kommunen hade en kraftfull plan för att möta och bekämpa barnfattigdom där man samlar alla åtgärder och att de följs upp. Det måste också finnas en beredskap i sämre tider då man minskar på stödet inom alla områden men då är det viktigt att inte slå undan benen ytterligare för de här familjerna.

Att kommunen tillsätter någon som för barnens talan är en sak som Rädda Barnen jobbar för.

– Vi lobbar för en barnombudsman eller åtminstone en person som bevakar utsatta gruppers utsatthet. En som har det totala ansvaret och som barn och ungdomar kan vända sig till, om inte en egen så kanske tillsammans med Tibro.

Fria aktiviteter

Barn som lever i ekonomisk utsatthet har en ökad risk för sämre hälsa eller sämre möjligheter att klara skolan med godkända resultat enligt Rädda Barnen. Att inte ha råd att delta i fritidsaktiviteter eller insamlingar i skolan kan leda till utanförskap.

– Som privatperson kan man bidra med att avskaffa insamlingar till pedagoger eller att man lägger en frivillig avgift. Då det gäller fritidsaktiviteter kan man stötta genom att ha ett lager av fotbollskor och skridskor till exempel och att man hjälper till med skjutsar till matcher. Sen är det viktigt att det finns kostnadsfria fritidsaktiviteter och fritidsgårdar som Kabyssen men i Undenäs, Mölltorp och Forsvik vilar det mycket på frivilliga insatser. Vi startade upp bra höstlovsaktiviteter för barnen på begäran av en mormor och det har nu kommunen och föreningslivet tagit över, det är en bra grej, säger Ingrid Ohlsson och tillägger:

”Inte glömma”

– Man får inte glömma de 96 barnen i Karlsborg eller de 232 barnen i Tibro. De finns där hela tiden, säger Ingrid Ohlsson.

I undersökningen ingår inte papperslösa eller asylsökande barn.

  • Anneli Malm