18 okt 2016 06:00

18 okt 2016 06:00

150 år sedan koleran kom till Forsvik

FORSVIK: Kyrkogård

I år är det 150 år sedan 35 personer dog av kolera i Forsvik. I skogen utmed gamla Undenäsvägen finns kolerakyrkogården där 15 personer är begravda.
  Skriv ut artikeln      Rätta fel

Koleraepidemin i Undenäs församling 1866 började i Forsvik den 27 augusti och slutade den 3 oktober. Den stäckte sig icke utom Forsvik.

Det kan man läsa i en bevarad skrift med ett tal av kyrkoherde P J Hernqvist som hölls i samband med 50-årsminnet av koleraepidemin. En skrift som bevarats av Bo Bremsjö och som trycktes av hans farfar.

– 1866 fanns ingen kyrkogård i Forsvik utan alla begravningar skedde i Undenäs, en mil bort. Man gick till Undenäs i begravningståg vilket var en stor anordning och man bestämde sig för att bygga en kyrkogård, berättar Bo Bremsjö vars farmors farbror dog i epidemin.

15 begravda

Kolerakyrkogården invigdes den 8 september 1866 och den första att begravas där var en liten pojke vid namn Frans Oskar Johansson från Tobro.

Av de 35 som dog under de fem veckor som epidemin pågick begravdes de 19 som dog först i Undenäs, 15 på kolerakyrkogården och en i Linköping. Hur smittan kom till Forsvik är något oklart men det kan ha varit någon som tog med sig smittan utifrån.

– 35 som dör är många i ett litet samhälle och Tobro var hårt drabbat. I ett av husen bodde 40 personer varav de flesta var barn.

En minnessten

Det är en ganska undanskymd plats i skogen där den gamla kyrkogården ligger. Området är inhägnat med gjutna stolpar som tillverkats på Forsviks bruk och marken är i dag beväxt med ljung och lingonris.

I samband med minnesgudstjänsten 1916 restes en stor minnesten med ett kors och årtalet 1866 ingraverat. Numera finns även en minnesplakett med skriften: Här vila 15 personer från Forsvik döda i koleraepidemin.

Augusta Bäckman

En berättelse som Bo Bremsjö återger handlar om Augusta Bäckman född 1839. Hon var en viktig person i Forsvik då hon var läkarvetenskapen och tryggheten personifierad och ansågs besitta magiska krafter. Några månader innan kolerautbrottet blev Augusta gravid som ogift, vilket då ansågs vara en av de värsta olyckorna.

När koleran kom såg hon sin chans och bestämde sig för att hjälpa de drabbade med förhoppningen att själv dö. Hon ska ha arbetat dag och natt och räddade många med sina mediciner och dekokter. Vattnet i medicinerna var troligen en orsak till att många klarade sig från uttorkning och en förtidig död.

Augusta överlevde och födde sin dotter Regina i mars 1867. Både hon och dotter var respekterade i samhället.

Koleraepidemin i Undenäs församling 1866 började i Forsvik den 27 augusti och slutade den 3 oktober. Den stäckte sig icke utom Forsvik.

Det kan man läsa i en bevarad skrift med ett tal av kyrkoherde P J Hernqvist som hölls i samband med 50-årsminnet av koleraepidemin. En skrift som bevarats av Bo Bremsjö och som trycktes av hans farfar.

– 1866 fanns ingen kyrkogård i Forsvik utan alla begravningar skedde i Undenäs, en mil bort. Man gick till Undenäs i begravningståg vilket var en stor anordning och man bestämde sig för att bygga en kyrkogård, berättar Bo Bremsjö vars farmors farbror dog i epidemin.

15 begravda

Kolerakyrkogården invigdes den 8 september 1866 och den första att begravas där var en liten pojke vid namn Frans Oskar Johansson från Tobro.

Av de 35 som dog under de fem veckor som epidemin pågick begravdes de 19 som dog först i Undenäs, 15 på kolerakyrkogården och en i Linköping. Hur smittan kom till Forsvik är något oklart men det kan ha varit någon som tog med sig smittan utifrån.

– 35 som dör är många i ett litet samhälle och Tobro var hårt drabbat. I ett av husen bodde 40 personer varav de flesta var barn.

En minnessten

Det är en ganska undanskymd plats i skogen där den gamla kyrkogården ligger. Området är inhägnat med gjutna stolpar som tillverkats på Forsviks bruk och marken är i dag beväxt med ljung och lingonris.

I samband med minnesgudstjänsten 1916 restes en stor minnesten med ett kors och årtalet 1866 ingraverat. Numera finns även en minnesplakett med skriften: Här vila 15 personer från Forsvik döda i koleraepidemin.

Augusta Bäckman

En berättelse som Bo Bremsjö återger handlar om Augusta Bäckman född 1839. Hon var en viktig person i Forsvik då hon var läkarvetenskapen och tryggheten personifierad och ansågs besitta magiska krafter. Några månader innan kolerautbrottet blev Augusta gravid som ogift, vilket då ansågs vara en av de värsta olyckorna.

När koleran kom såg hon sin chans och bestämde sig för att hjälpa de drabbade med förhoppningen att själv dö. Hon ska ha arbetat dag och natt och räddade många med sina mediciner och dekokter. Vattnet i medicinerna var troligen en orsak till att många klarade sig från uttorkning och en förtidig död.

Augusta överlevde och födde sin dotter Regina i mars 1867. Både hon och dotter var respekterade i samhället.

  • Anneli Malm