24 jun 2016 06:00

04 jul 2016 13:14

Spänntag med sutare i Tidan

FISKELIGAN

Skövdebon Jan-Erik Ullström, tillsammans med sönerna Elias (14 år) och Olle (12 år), hade härom veckan planerat en gemensam fisketur till Mariestad för att kolla om gösarna var hemma.
  Skriv ut artikeln      Rätta fel

Dock var vinden mycket besvärande i hamnen, vilket fick de tre Ullströmmarna att söka lä utmed ån Tidans strand uppströms Odensåker. Vid boarna i lillbyn är det nästintill nappgaranti, vilket det även brukar vara högre upp i ån uppströms fågeltornet i riktning sjön Östen.

Pappa Jan-Erik har med framgång sedan barnsben fiskat i Östen och Tidan och är väl bekant med fiskarnas gömställen. Tilläggas kan att trion deltar i en intern Volvo-fisketävling som kallas ”Fiskemästarnas Mästerfiskare i Skaraborg”. Det är tredje säsongen i rad som en Fiskemästare ska utses. Tävlingen går ut på att fånga så många olika arter som möjligt inom Skaraborgs gränser.

I ån Tidan nedströms Östen huserar åtskilliga fiskarter som gädda, abborre, braxen, mört, björkna, sutare, sarv, gärs, löja, asp och ål. En poäng per fångad art och ytterligare en ”pinne” för fångst av tyngsta fisk gäller.

Bottenmete

Vid de tre spöfäktarnas tid vid Tidan var det bottenmete med sprallig mask på krokarna som gällde. Först ut att kroka fisk, en halvkilos sutare var pappa Jan-Erik. I samma andetag som firren luftades för att kunna släppas åter berättade Jan-Erik för grabbarna att just här hade han under årens lopp dragit sutare på löpande band med en 1,4-kilos i topp.

Plötsligt signalerade Elias spö napp. Oj, vad den drar! Storfisk på gång? Glada tillrop från far och lillebror hördes med ackompanjemang av surret från traktens berömda myggsvärmar. Strängen var hårt ansatt av stridbar sutare, kallad ”lindare” genom sin vana att dra reven runt vattenväxter och sjunkna grenar för att söka komma loss.

Tonåringen Elias var obeveklig i handhavandet av spö och rulle och kunde en stund senare leda in en mässingsgul fisk i håvmaskorna. En rejäl firre, vad väger den? Tyvärr hade vågpåsen glömts kvar hemma. Vad göra? Det fick bli att med försiktiga händer hänga fisken i gälsprånget på vågen. Vikt 1,69 kilo och längd 51 centimeter.

Fisken släpptes levande åter utan att tagit någon synlig skada av hanteringen. Elias var enormt glad över sin fångst av sitt livs första sutare. En blivande Fiskmästare, månne? En sak som dock är säkert är att han slagit pappa Jan-Eriks personbästa på sutare.

Jan-Erik låter meddela att han är stolt över sönernas fiskliga intresse och nämner i sammanhanget att de redan fångat ytterligare arter efter sutarsuset i Tidan. Avslutningsvis; för att Fiskeligan ska vara heltäckande och spännande är vi beroende av att Ni spösvingare anmäler era fångster. Sänd gärna med bild(er) från stunden det begav sig. Oavsett om fisken är liten eller stor så finns det plats att få vara med.

Hiva och dra för att läsa om det i SLA.

Dock var vinden mycket besvärande i hamnen, vilket fick de tre Ullströmmarna att söka lä utmed ån Tidans strand uppströms Odensåker. Vid boarna i lillbyn är det nästintill nappgaranti, vilket det även brukar vara högre upp i ån uppströms fågeltornet i riktning sjön Östen.

Pappa Jan-Erik har med framgång sedan barnsben fiskat i Östen och Tidan och är väl bekant med fiskarnas gömställen. Tilläggas kan att trion deltar i en intern Volvo-fisketävling som kallas ”Fiskemästarnas Mästerfiskare i Skaraborg”. Det är tredje säsongen i rad som en Fiskemästare ska utses. Tävlingen går ut på att fånga så många olika arter som möjligt inom Skaraborgs gränser.

I ån Tidan nedströms Östen huserar åtskilliga fiskarter som gädda, abborre, braxen, mört, björkna, sutare, sarv, gärs, löja, asp och ål. En poäng per fångad art och ytterligare en ”pinne” för fångst av tyngsta fisk gäller.

Bottenmete

Vid de tre spöfäktarnas tid vid Tidan var det bottenmete med sprallig mask på krokarna som gällde. Först ut att kroka fisk, en halvkilos sutare var pappa Jan-Erik. I samma andetag som firren luftades för att kunna släppas åter berättade Jan-Erik för grabbarna att just här hade han under årens lopp dragit sutare på löpande band med en 1,4-kilos i topp.

Plötsligt signalerade Elias spö napp. Oj, vad den drar! Storfisk på gång? Glada tillrop från far och lillebror hördes med ackompanjemang av surret från traktens berömda myggsvärmar. Strängen var hårt ansatt av stridbar sutare, kallad ”lindare” genom sin vana att dra reven runt vattenväxter och sjunkna grenar för att söka komma loss.

Tonåringen Elias var obeveklig i handhavandet av spö och rulle och kunde en stund senare leda in en mässingsgul fisk i håvmaskorna. En rejäl firre, vad väger den? Tyvärr hade vågpåsen glömts kvar hemma. Vad göra? Det fick bli att med försiktiga händer hänga fisken i gälsprånget på vågen. Vikt 1,69 kilo och längd 51 centimeter.

Fisken släpptes levande åter utan att tagit någon synlig skada av hanteringen. Elias var enormt glad över sin fångst av sitt livs första sutare. En blivande Fiskmästare, månne? En sak som dock är säkert är att han slagit pappa Jan-Eriks personbästa på sutare.

Jan-Erik låter meddela att han är stolt över sönernas fiskliga intresse och nämner i sammanhanget att de redan fångat ytterligare arter efter sutarsuset i Tidan. Avslutningsvis; för att Fiskeligan ska vara heltäckande och spännande är vi beroende av att Ni spösvingare anmäler era fångster. Sänd gärna med bild(er) från stunden det begav sig. Oavsett om fisken är liten eller stor så finns det plats att få vara med.

Hiva och dra för att läsa om det i SLA.