09 nov 2015 06:00

09 nov 2015 07:48

Rädsla för repressalier

#TYSTNADEN: Första delen i SLA, MT och P4 Skaraborgs stora granskning

IPSOS. Var tionde anställd inom offentlig verksamhet i Skaraborg upplever sig ha drabbats av repressalier när man har framfört kritik på arbetsplatsen. Det visar en stor Ipsos-undersökning av Skaraborgs Allehanda, Mariestads-Tidningen och P4 Skaraborg.
  Skriv ut artikeln      Rätta fel

500 slumpvis utvalda offentliganställda inom stat, landsting eller kommun i Skaraborg har deltagit i undersökningen som genomförts gemensamt av SLA, MT och P4 Skaraborg.

Tre lokala medier som normalt är konkurrenter men som tillsammans i flera artiklar och radioinslag under namnet #Tystnaden den närmaste tiden kommer att granska hur yttrandefrihet och meddelarfrihet fungerar på offentliga arbetsplatser.

Meddelarfrihet?

Av de som låtit sig intervjuas i undersökningen arbetar 326 personer i någon av Skaraborgs 15 kommuner (se fakta), 91 personer inom landstinget och 83 personer inom statlig verksamhet. En övervägande majoritet av de tillfrågade, 71 procent, är kvinnor där merparten är verksamma i landstinget eller kommunal verksamhet.

I vår undersökning har Ipsos ställt ett flertal frågor till de som har intervjuats om meddelarfrihet samt missförhållanden på arbetsplatser.

Av svaren att döma känner inte många till vad meddelarfrihet och källskydd betyder.

Ingen information

Sex av tio i undersökningen svarar exempelvis att de inte känner till att anställda i offentlig sektor har rätt att vända sig till media och berätta om uppgifter, händelser eller missförhållanden utan arbetsgivarens tillstånd, i enlighet med tryckfrihetsförordningen och offentlighetsprincipen.

Hela av 85 procent av de tillfrågade, 425 av 500, uppger att arbetsgivaren inte har informerat den anställde om meddelarfrihet och dess innebörd.

Tre av tio känner inte heller till att grundlagen förbjuder arbetsgivaren att efterforska en källa som valt att berätta om sin arbetsplats för medierna.

Repressalier

Fyra av tio uppger att de inte vågar vända sig till media om missförhållanden på sin arbetsplats.

Detta kan bero på rädslan för repressalier i efterhand, för de som vågar kliva fram och rikta kritik öppet (eller anonymt för den delen) mot sin arbetsplats.

Var tionde anställd i undersökningen uppger nämligen att de någon gång har drabbats av negativa konsekvenser efter att ha påpekat eller lyft fram missförhållanden på sin arbetsplats, i form av exempelvis sämre löneutveckling, hinder i karriären, dålig relation till chefen, omplacering eller utfrysning.

I vissa enstaka fall har man till och med förlorat jobbet.

På frågan vart de skulle vända sig i första hand, om det skulle råda missförhållanden på arbetsplatsen, svarar sju av tio att de skulle kontakta den närmaste chefen.

500 slumpvis utvalda offentliganställda inom stat, landsting eller kommun i Skaraborg har deltagit i undersökningen som genomförts gemensamt av SLA, MT och P4 Skaraborg.

Tre lokala medier som normalt är konkurrenter men som tillsammans i flera artiklar och radioinslag under namnet #Tystnaden den närmaste tiden kommer att granska hur yttrandefrihet och meddelarfrihet fungerar på offentliga arbetsplatser.

Meddelarfrihet?

Av de som låtit sig intervjuas i undersökningen arbetar 326 personer i någon av Skaraborgs 15 kommuner (se fakta), 91 personer inom landstinget och 83 personer inom statlig verksamhet. En övervägande majoritet av de tillfrågade, 71 procent, är kvinnor där merparten är verksamma i landstinget eller kommunal verksamhet.

I vår undersökning har Ipsos ställt ett flertal frågor till de som har intervjuats om meddelarfrihet samt missförhållanden på arbetsplatser.

Av svaren att döma känner inte många till vad meddelarfrihet och källskydd betyder.

Ingen information

Sex av tio i undersökningen svarar exempelvis att de inte känner till att anställda i offentlig sektor har rätt att vända sig till media och berätta om uppgifter, händelser eller missförhållanden utan arbetsgivarens tillstånd, i enlighet med tryckfrihetsförordningen och offentlighetsprincipen.

Hela av 85 procent av de tillfrågade, 425 av 500, uppger att arbetsgivaren inte har informerat den anställde om meddelarfrihet och dess innebörd.

Tre av tio känner inte heller till att grundlagen förbjuder arbetsgivaren att efterforska en källa som valt att berätta om sin arbetsplats för medierna.

Repressalier

Fyra av tio uppger att de inte vågar vända sig till media om missförhållanden på sin arbetsplats.

Detta kan bero på rädslan för repressalier i efterhand, för de som vågar kliva fram och rikta kritik öppet (eller anonymt för den delen) mot sin arbetsplats.

Var tionde anställd i undersökningen uppger nämligen att de någon gång har drabbats av negativa konsekvenser efter att ha påpekat eller lyft fram missförhållanden på sin arbetsplats, i form av exempelvis sämre löneutveckling, hinder i karriären, dålig relation till chefen, omplacering eller utfrysning.

I vissa enstaka fall har man till och med förlorat jobbet.

På frågan vart de skulle vända sig i första hand, om det skulle råda missförhållanden på arbetsplatsen, svarar sju av tio att de skulle kontakta den närmaste chefen.

Telefonintervjuer

Resultatet på enkäten baserar sig på 500 svar insamlade via telefonintervjuer. Fältarbetet pågick mellan den 15:e september till 2:a oktober i år och intervjutiden hade ett snitt på 7,5 minuter.

Urvalet är slumpmässigt och hämtat från Bisnode (www.Bisnode.com) på individnivå utifrån kommunerna Essunga, Falköping, Grästorp, Gullspång, Götene, Hjo, Karlsborg, Lidköping, Mariestad, Skara, Skövde, Tibro, Tidaholm, Töreboda, Vara med individer från 18 år och äldre.

Vi har använt oss av både fasta och mobila telefonnummer.

Målgruppen i denna undersökning är personer som arbetar inom, stat, kommun eller landsting.

Källa: Ipsos