02 sep 2016 06:00

02 sep 2016 06:00

Jubileum för livsviktig behandlingsform

SKARABORG

Den första dialysbehandlingen i Sverige utfördes natten mellan 3 och 4 september 1946.
70 år senare görs cirka 11 000 behandlingar per år på Skaraborgs sjukhus i Skövde.
  Skriv ut artikeln      Rätta fel

Nils Alwall, läkare i Lund, var pionjär när det gäller utvecklingen av dialysbehandling i världen och skapade den första artificiella njuren som var kliniskt användbar. Enkelt förklarat bestod maskinen av elva meter korvskinn, lindat runt en cylinder av ståltrådsnät i en glasburk. Blodet pumpades in i maskinen, rann genom korvskinnet och fördes tillbaka till patienten.

Några månader senare öppnade Alwall världens första dialysavdelningen (Lund). Hans uppfinning var även grund för firman Gambro som bildades av Alwall och Holger Crafoord.

Under 60-talet etablerades dialys som en behandlingsmetod även för kroniskt njursjuka. Fler dialysmottagningar öppnades runt om i landet. Engångsnjuren hade då kommit ut på marknaden och vården hade löst ett av de största problemen, att på ett smidigt sätt leda blodet till och från patienten. I och med AV-fisteln, en sluten kirurgisk sammankoppling mellan en artär och en ven slapp man utföra en kärloperation inför varje dialysbehandling.

I Skaraborg dröjde det dock till 1979 innan en dialysavdelning öppnades i Falköping. Sex år senare öppnades en avdelning i Skövde.

– Innan det fick patienterna åka till sjukhus utanför Skaraborg, säger dialyssjuksköterskan Olof Hagman.

På Skas dialysmottagning i Skövde går 59 patienter (varav sju i hemmet) i bloddialys i snitt tre gånger i veckan. Cirka 50 patienter behandlas via påsdialys och sköter det själva i hemmet. 160 njurtransplanterade patienter kontrolleras via njurmottagningen.

– Oftast är det yngre som sköter det hemma. De kan göra det oftare, samtligt blir det billigare för både samhälle och individ. Dessutom är infektionsrisken mindre, säger läkaren Henrik Hadimeri.

Njursvikt (försämrad njurfunktion) orsakas främst av njurinflammation, diabetes, polycystisk njursjukdom och högt blodtryck. När njurfunktionen sjunkit ned mot tio procent måste patienten ha dialys. I snitt handlar det om tre behandlingar per vecka och vården ser gärna att den utförs i hemmet.

För 70 år sedan tog det åtta timmar att förebereda en dialysbehandling med hjälp av tio personen. Nu kan en patient klara av alla föreberedelser på egen hand på 15 minuter.

Påsdialys

Påsdialys (peritonedialys) är en annan behandlingsmetod av svår njursvikt. Den egna bukhinnan används som dialysfilter. Bukhålan fylls med dialysvätska via en inopererad plastslang. Vätskan byts sedan ut, under natten och/eller fyra gånger per dygn. Behandlingen utförs i hemmet, men kan tas med till jobbet eller på en resa.

– Vi har ett klinikmål att först erbjuda patienten påsdialys, säger Hadimeri.

Enligt Henrik Hadimeri är kostnaden för en patient med bloddialys 500 000 kronor och 300 000 för en patient med påsdialys.

– Det är tre-fyra gånger billigare att ha en transplanterad njure, men väntetiden kan bli lång.

Patienterna som gör sin dialys på mottagningen tillbringar mycket tid där, oftast blir det regelbundna besök under flera år.

– Det gäller att skapa en bra och professionell relation. Vi är kanske den enda sociala kontakten som vissa patienter har, säger Olof Hagman.

Enhetschef Lars Nilsson berättar att kliniken har 26 platser. Verksamheten är i gång måndag till lördag, och de flesta brukar komma på dagtid. Behandlingen är tidskrävande och monoton.

– Det är mycket väntan, men patienterna kan läsa böcker eller se på tv. Några får sjukgymnastik under tiden de behandlas.

Skaraborgs sjukhus har även samarbete med Diaverium, som har en privat dialysmottagning i Falköping, som i dagsläget har knappt 50 patienter som får dialysbehandlingar.

Nils Alwall, läkare i Lund, var pionjär när det gäller utvecklingen av dialysbehandling i världen och skapade den första artificiella njuren som var kliniskt användbar. Enkelt förklarat bestod maskinen av elva meter korvskinn, lindat runt en cylinder av ståltrådsnät i en glasburk. Blodet pumpades in i maskinen, rann genom korvskinnet och fördes tillbaka till patienten.

Några månader senare öppnade Alwall världens första dialysavdelningen (Lund). Hans uppfinning var även grund för firman Gambro som bildades av Alwall och Holger Crafoord.

Under 60-talet etablerades dialys som en behandlingsmetod även för kroniskt njursjuka. Fler dialysmottagningar öppnades runt om i landet. Engångsnjuren hade då kommit ut på marknaden och vården hade löst ett av de största problemen, att på ett smidigt sätt leda blodet till och från patienten. I och med AV-fisteln, en sluten kirurgisk sammankoppling mellan en artär och en ven slapp man utföra en kärloperation inför varje dialysbehandling.

I Skaraborg dröjde det dock till 1979 innan en dialysavdelning öppnades i Falköping. Sex år senare öppnades en avdelning i Skövde.

– Innan det fick patienterna åka till sjukhus utanför Skaraborg, säger dialyssjuksköterskan Olof Hagman.

På Skas dialysmottagning i Skövde går 59 patienter (varav sju i hemmet) i bloddialys i snitt tre gånger i veckan. Cirka 50 patienter behandlas via påsdialys och sköter det själva i hemmet. 160 njurtransplanterade patienter kontrolleras via njurmottagningen.

– Oftast är det yngre som sköter det hemma. De kan göra det oftare, samtligt blir det billigare för både samhälle och individ. Dessutom är infektionsrisken mindre, säger läkaren Henrik Hadimeri.

Njursvikt (försämrad njurfunktion) orsakas främst av njurinflammation, diabetes, polycystisk njursjukdom och högt blodtryck. När njurfunktionen sjunkit ned mot tio procent måste patienten ha dialys. I snitt handlar det om tre behandlingar per vecka och vården ser gärna att den utförs i hemmet.

För 70 år sedan tog det åtta timmar att förebereda en dialysbehandling med hjälp av tio personen. Nu kan en patient klara av alla föreberedelser på egen hand på 15 minuter.

Påsdialys

Påsdialys (peritonedialys) är en annan behandlingsmetod av svår njursvikt. Den egna bukhinnan används som dialysfilter. Bukhålan fylls med dialysvätska via en inopererad plastslang. Vätskan byts sedan ut, under natten och/eller fyra gånger per dygn. Behandlingen utförs i hemmet, men kan tas med till jobbet eller på en resa.

– Vi har ett klinikmål att först erbjuda patienten påsdialys, säger Hadimeri.

Enligt Henrik Hadimeri är kostnaden för en patient med bloddialys 500 000 kronor och 300 000 för en patient med påsdialys.

– Det är tre-fyra gånger billigare att ha en transplanterad njure, men väntetiden kan bli lång.

Patienterna som gör sin dialys på mottagningen tillbringar mycket tid där, oftast blir det regelbundna besök under flera år.

– Det gäller att skapa en bra och professionell relation. Vi är kanske den enda sociala kontakten som vissa patienter har, säger Olof Hagman.

Enhetschef Lars Nilsson berättar att kliniken har 26 platser. Verksamheten är i gång måndag till lördag, och de flesta brukar komma på dagtid. Behandlingen är tidskrävande och monoton.

– Det är mycket väntan, men patienterna kan läsa böcker eller se på tv. Några får sjukgymnastik under tiden de behandlas.

Skaraborgs sjukhus har även samarbete med Diaverium, som har en privat dialysmottagning i Falköping, som i dagsläget har knappt 50 patienter som får dialysbehandlingar.

Renar blodet

Dialys är en behandling som innebär att man renar blodet från slaggprodukter och olika toxiska ämnen, avlägsnar överskottsvatten samt reglerar elektrolyter. Dialysbehandling ordineras vid svår njursvikt, uremi, som kan vara akut eller kronisk. Behandling startas i regel när njurfunktionen minskat till 5-10 procent av den normala. Behandling sker vanligtvis på dialysmottagning på eller utanför sjukhus, men kan också utföras i hemmet.

Källa: Vårdhandboken