10 mar 2017 17:54

10 mar 2017 17:54

Fler ska klara av skolan

SKARABORG: Västra Götalandsregionen satsar 85 miljoner kronor på grundskolan

Västra Götalandsregionen satsar 85 miljoner kronor på att bland annat förbättra grundskoleelevers motivation och psykiska hälsa. Insatsen görs för att fler ska bli behöriga till gymnasiet.
  Skriv ut artikeln      Rätta fel

För cirka femton år sedan hade 90 procent av eleverna som skulle avsluta grundskolan behörighet till gymnasiet. 2016 hade antalet sjunkit till 83 procent.

Färre med behörighet

Med 30 miljoner kronor från regionutvecklingsnämnden och 55 miljoner från Europeiska Socialfonden satsar Västra Götalandsregionen nu på att förbättra skolgången för elever i grundskolan.

– Vi är helt överrens om att fullföljda studier är en av de viktigaste frågorna vi har i regionen, säger Elisabeth Rahmberg folkhälsochef i Västra Götalandsregionen.

I nuläget är det cirka 4 000 elever i regionen som inte är behöriga till studier på gymnasienivå. Elisabeth Rahmberg menar att det är viktigt utifrån flera aspekter att möta upp eleverna.

– Vi vet att utbildningsnivån hos medborgarna är en viktig del i att etablera sig i samhället. Samtidigt är skolstudier en av de viktigaste frågorna för arbetet med befolkningens hälsa.

Läget i Skaraborg

I Skaraborg används satsningen till att fokusera på ökad trygghet och studiero.

– Det ska vi försöka uppnå genom att satsa på att skapa ett bättre klimat i klassrummet. Det gör vi tillsammans med Skaraborgs kommunalförbund och en forskare i fem pilotkommuner i Skaraborg, säger Inger Hannu, enhetschef folkhälsoenheten i Skaraborg.

I hela regionen upplever man också att det har blivit en större skillnad mellan områden gällande hur många som klarar skolan.

– Det finns också skillnader i Skaraborg. Därför är det viktigt att många instanser jobbar tillsammans, säger Inger Hannu.

Fem områden

I den övergripande satsningen för regionen har man lokaliserat fem områden som ska utvecklas med satsningen. Dels handlar det om att utveckla samverkan mellan olika aktörer så som region och kommuner och dels om att förbättra den psykiska hälsan hos elever.

– Vi vet att många ungdomar mår dåligt och att den psykiska ohälsan ökar, men vi vet också att tidiga insatser kan vara avgörande, säger Elisabeth Rahmberg.

Man vill också se en utveckling av dialoger med elevers familjer, studiemotiveringar och skapa bättre förutsättningar för elever med migrationsbakgrund.

För cirka femton år sedan hade 90 procent av eleverna som skulle avsluta grundskolan behörighet till gymnasiet. 2016 hade antalet sjunkit till 83 procent.

Färre med behörighet

Med 30 miljoner kronor från regionutvecklingsnämnden och 55 miljoner från Europeiska Socialfonden satsar Västra Götalandsregionen nu på att förbättra skolgången för elever i grundskolan.

– Vi är helt överrens om att fullföljda studier är en av de viktigaste frågorna vi har i regionen, säger Elisabeth Rahmberg folkhälsochef i Västra Götalandsregionen.

I nuläget är det cirka 4 000 elever i regionen som inte är behöriga till studier på gymnasienivå. Elisabeth Rahmberg menar att det är viktigt utifrån flera aspekter att möta upp eleverna.

– Vi vet att utbildningsnivån hos medborgarna är en viktig del i att etablera sig i samhället. Samtidigt är skolstudier en av de viktigaste frågorna för arbetet med befolkningens hälsa.

Läget i Skaraborg

I Skaraborg används satsningen till att fokusera på ökad trygghet och studiero.

– Det ska vi försöka uppnå genom att satsa på att skapa ett bättre klimat i klassrummet. Det gör vi tillsammans med Skaraborgs kommunalförbund och en forskare i fem pilotkommuner i Skaraborg, säger Inger Hannu, enhetschef folkhälsoenheten i Skaraborg.

I hela regionen upplever man också att det har blivit en större skillnad mellan områden gällande hur många som klarar skolan.

– Det finns också skillnader i Skaraborg. Därför är det viktigt att många instanser jobbar tillsammans, säger Inger Hannu.

Fem områden

I den övergripande satsningen för regionen har man lokaliserat fem områden som ska utvecklas med satsningen. Dels handlar det om att utveckla samverkan mellan olika aktörer så som region och kommuner och dels om att förbättra den psykiska hälsan hos elever.

– Vi vet att många ungdomar mår dåligt och att den psykiska ohälsan ökar, men vi vet också att tidiga insatser kan vara avgörande, säger Elisabeth Rahmberg.

Man vill också se en utveckling av dialoger med elevers familjer, studiemotiveringar och skapa bättre förutsättningar för elever med migrationsbakgrund.

  • Joacim F Kaiberger