25 jul 2017 06:00

25 jul 2017 06:00

Ny plan krävs innan jakt

SKARABORG: Naturvårdsverket godkände överklagan av älgförvaltningsplanen

Älgförvaltningsplanen godkändes av länsstyrelsen. Beslutet överklagades och Naturvårdsverket rev upp det.
– Planerna måste bli tydligare, säger Robert Karlsson vid länsstyrelsen.

Älgförvaltningsplanen för Skaraborg, undantaget Grästorp, Vara, Essunga, Falköping och Tidaholm. som ligger till grund för tilldelningen under jakten, tas fram av en grupp bestående av bland annat markägare och jägare.

Planen godkänns sedan formellt av länsstyrelsen.

Åtta markägare från Tibrotrakten överklagade den senaste planen till Naturvårdsverket och fick rätt. Markägarna vill bland annat att fler älgar ska skjutas av, för att få balans mellan antalet djur, fodertillgång och viltolyckor. Maximalt ska det vara sex procents färska skador på skogen, enligt älgbetesinventeringen 2014 var det tolv procent. Markägarna betonar även att kalvvikterna är för låga och reproduktionen minskar, vilket är tecken på foderbrist.

– Antalet älgar bör minskas drastiskt för att få ned skadorna. När skogen hämtat sig ska vi bygga upp en ny stark stam, säger Lisbeth Larsson, en av markägarna.

Stämmer inte

Naturvårdsverket godkände överklagan och menar att planen inte stämmer med riktlinjerna för länet. Betestryck och skador på skogen är dubbelt så stora som de ska vara enligt länsstyrelsens riktlinjer.

Robert Karlsson, vid länsstyrelsens viltenhet, säger att det nog är första gången Naturvårdsverket godkänner en överklagan av en förvaltningsplan i Västra Götaland, sedan det nuvarande systemet infördes 2012.

– Vi får ta till oss det här, titta på rutiner och arbetssätt. Planerna måste bli ännu tydligare så att de lokala förutsättningarna kommer fram, säger Karlsson.

Kommer Naturvårdsverkets beslut att öppna för fler överklaganden?

– Svårt att säga. Men det är klart att den här domen ger utrymme för fler att överklaga. Naturvårdsverket avvisade ju först överklagandet med motiveringen att markägarna inte hade klaganderätt. Förvaltningsrätten ändrade sedan Naturvårdsverkets beslut.

Områden

Området är uppdelat i 61 älgjaktsområden, varav 44 licensområden och 17 älgskötselområden. Jakttilldelningen i licensområdena fastställs utifrån förvaltningsplanen. För älgskötselområdena fastställs en skötselplan som innehåller planerad avskjutning.

– Skötselplanen ska tas fram efter samråd med områdets medlemmar och i dialog med förvaltningsgruppen, för att de olika planerna ska harmonisera med varandra. Grundtanken med hela systemet är samverkan och dialog mellan alla inblandade. Älgar rör sig i stora områden, det krävs samverkan för att det ska fungera, säger Robert Karlsson.

Är förvaltningsområdena för stora?

– Nej, planen ska byggas upp i olika steg men det är viktigt att alla skötselplaner och licenstilldelningar motsvarar förvaltningsplanen. Däremot är sköteselområdena generellt för små.

Den nya planen ska vara klar i augusti, sedan kommer länsstyrelsen att ta beslut om hur många älgar som ska fällas i de olika licensområdena.

– Vi ska ha fördelningen klar vid månadsskiftet augusti/september, säger Karlsson.

– Vi är glada och ser det som ett genombrott. Beslutet ger rätt signaler, vi markägare kan överklaga och få rätt. Även om vi har en lokal älgskötselplan i Tibro, är det den övergripande som styr. Vi var inte alls eniga när den tidigare bestämdes, säger Lisbeth Larsson.

Ny plan

Beslutet innebär att det inte finns någon gällande plan och att länsstyrelsen inte kan göra någon jakttilldelning. Niklas Nilsson, Töreboda, i älgförvaltningsgruppen betonar att de får börja om början.

– Det mesta jobbet är gjort, vi har grunderna och vi får ta hänsyn till beslutet som tagits. Jag förstår motiven, både i överklagandet och i beslutet. Vi är på väg att rätta till problemen med älg, stammen är på väg ned men det går inte tillräckligt fort, säger Nilsson.

Området är stort och på vissa ställen är det ont om älg, medan det är gott om djuren på andra ställen.

– Ofta blir det en lokal företeelse. Generellt tittas det för mycket på arealen, men vi måste se vad det är för markförhållanden, med vattentillgång och grödor. Samtidigt är all statistik svårtolkad. Det har ju varit en jaktsäsong efter den senaste betesinventeringen.

Nilsson tillägger:

– Alla kan aldrig bli nöjda. En del av lösningen kan vara att dela upp området i fler delområden.

Älgförvaltningsplanen för Skaraborg, undantaget Grästorp, Vara, Essunga, Falköping och Tidaholm. som ligger till grund för tilldelningen under jakten, tas fram av en grupp bestående av bland annat markägare och jägare.

Planen godkänns sedan formellt av länsstyrelsen.

Åtta markägare från Tibrotrakten överklagade den senaste planen till Naturvårdsverket och fick rätt. Markägarna vill bland annat att fler älgar ska skjutas av, för att få balans mellan antalet djur, fodertillgång och viltolyckor. Maximalt ska det vara sex procents färska skador på skogen, enligt älgbetesinventeringen 2014 var det tolv procent. Markägarna betonar även att kalvvikterna är för låga och reproduktionen minskar, vilket är tecken på foderbrist.

– Antalet älgar bör minskas drastiskt för att få ned skadorna. När skogen hämtat sig ska vi bygga upp en ny stark stam, säger Lisbeth Larsson, en av markägarna.

Stämmer inte

Naturvårdsverket godkände överklagan och menar att planen inte stämmer med riktlinjerna för länet. Betestryck och skador på skogen är dubbelt så stora som de ska vara enligt länsstyrelsens riktlinjer.

Robert Karlsson, vid länsstyrelsens viltenhet, säger att det nog är första gången Naturvårdsverket godkänner en överklagan av en förvaltningsplan i Västra Götaland, sedan det nuvarande systemet infördes 2012.

– Vi får ta till oss det här, titta på rutiner och arbetssätt. Planerna måste bli ännu tydligare så att de lokala förutsättningarna kommer fram, säger Karlsson.

Kommer Naturvårdsverkets beslut att öppna för fler överklaganden?

– Svårt att säga. Men det är klart att den här domen ger utrymme för fler att överklaga. Naturvårdsverket avvisade ju först överklagandet med motiveringen att markägarna inte hade klaganderätt. Förvaltningsrätten ändrade sedan Naturvårdsverkets beslut.

Områden

Området är uppdelat i 61 älgjaktsområden, varav 44 licensområden och 17 älgskötselområden. Jakttilldelningen i licensområdena fastställs utifrån förvaltningsplanen. För älgskötselområdena fastställs en skötselplan som innehåller planerad avskjutning.

– Skötselplanen ska tas fram efter samråd med områdets medlemmar och i dialog med förvaltningsgruppen, för att de olika planerna ska harmonisera med varandra. Grundtanken med hela systemet är samverkan och dialog mellan alla inblandade. Älgar rör sig i stora områden, det krävs samverkan för att det ska fungera, säger Robert Karlsson.

Är förvaltningsområdena för stora?

– Nej, planen ska byggas upp i olika steg men det är viktigt att alla skötselplaner och licenstilldelningar motsvarar förvaltningsplanen. Däremot är sköteselområdena generellt för små.

Den nya planen ska vara klar i augusti, sedan kommer länsstyrelsen att ta beslut om hur många älgar som ska fällas i de olika licensområdena.

– Vi ska ha fördelningen klar vid månadsskiftet augusti/september, säger Karlsson.

– Vi är glada och ser det som ett genombrott. Beslutet ger rätt signaler, vi markägare kan överklaga och få rätt. Även om vi har en lokal älgskötselplan i Tibro, är det den övergripande som styr. Vi var inte alls eniga när den tidigare bestämdes, säger Lisbeth Larsson.

Ny plan

Beslutet innebär att det inte finns någon gällande plan och att länsstyrelsen inte kan göra någon jakttilldelning. Niklas Nilsson, Töreboda, i älgförvaltningsgruppen betonar att de får börja om början.

– Det mesta jobbet är gjort, vi har grunderna och vi får ta hänsyn till beslutet som tagits. Jag förstår motiven, både i överklagandet och i beslutet. Vi är på väg att rätta till problemen med älg, stammen är på väg ned men det går inte tillräckligt fort, säger Nilsson.

Området är stort och på vissa ställen är det ont om älg, medan det är gott om djuren på andra ställen.

– Ofta blir det en lokal företeelse. Generellt tittas det för mycket på arealen, men vi måste se vad det är för markförhållanden, med vattentillgång och grödor. Samtidigt är all statistik svårtolkad. Det har ju varit en jaktsäsong efter den senaste betesinventeringen.

Nilsson tillägger:

– Alla kan aldrig bli nöjda. En del av lösningen kan vara att dela upp området i fler delområden.