04 nov 2015 17:40

05 nov 2015 06:56

"Skaraborgs tingsrätt tar stora risker"

LISA-MORDET: Rättstolkarna ska anmäla tingsrätten till JK

Rättstolkarna, som organiserar auktoriserade rättstolkar, kommer att anmäla Skaraborgs tingsrätt till Justitiekanslern.

– De har inte följt rättegångsbalken och anlitat auktoriserade rättstolkar i den utsträckning som de kunde gjort, säger Lotta Hellstrand, Rättstolkarna.
  Skriv ut artikeln      Rätta fel

Den 35-årige man som misstänks för mordet på Lisa Holm har litauiska som modersmål. Men trots att det finns tre auktoriserade rättstolkar i litauiska i Sverige har dessa inte i första hand fått frågan att tolka i ärendet.

– En av de tre litauiska tolkar som anlitats är rättstolk, men hon tillfrågades alltså inte i första hand utan på fredagen innan målet skulle börja då den andra tolken hade bett om att det skulle få vara två, säger Lotta Hellstrand i föreningen Rättstolkarna.

Nu kommer Rättstolkarna – en yrkes- och intresseorganisation för aktiva rättstolkar med cirka 120 medlemmar – att anmäla tingsrätten till Justitiekanslern, JK.

– Vi arbetar med anmälan, den kommer inom ett par veckor.

Det allt handlar om är att tingsrätten, enligt Rättstolkarna, inte har följt Rättegångsbalken.

– I förarbetena till lagtexten står att domstolarna ska använda auktoriserade rättstolkar. Det har man inte gjort i Lisa-fallet, trots att vi påtalade det redan i juni. Tingsrätten ska kräva auktoriserade rättstolkar när tolkar beställs av tolkförmedlingen.

Skriftliga och muntliga tester

Att vara auktoriserad tolk är inte samma sak som att vara auktoriserad rättstolk.

– För att bli rättstolk måste man ha lång erfarenhet och också ha genomgått avancerade skriftliga och muntliga tester hos Kammarkollegiet.

Vad avsaknaden av auktoriserade rättstolkar i Lisa-fallet har inneburit, vet inte Hellstrand.

– Det är svårt att säga. Det handlar ju inte om att kritisera personerna som har tolkat, de kan säkert vara jätteduktiga. Problemet är att kunskaperna inte finns dokumenterade.

– Det i sig innebär att domstolen tar en stor risk som kan äventyra rättssäkerheten.

Ingen brist på ryska

Enligt Hellstrand talas det ofta i Sverige om att det är brist på auktoriserade rättstolkar.

– Men det gäller inte i ryska. Och vad jag förstår blev det krångel på slutet av rättegången när de behövdes en rysk rättstolk. Jag vet att beställningen gjordes väldigt sent.

– Innan vi gör anmälan vill vi veta mer om detta.

Rättstolkarna hoppas att JK kritiserar tingsrätten och att det leder till att den och övriga svenska domstolar bättre följer lagen och använder rättstolkar.

Den 35-årige man som misstänks för mordet på Lisa Holm har litauiska som modersmål. Men trots att det finns tre auktoriserade rättstolkar i litauiska i Sverige har dessa inte i första hand fått frågan att tolka i ärendet.

– En av de tre litauiska tolkar som anlitats är rättstolk, men hon tillfrågades alltså inte i första hand utan på fredagen innan målet skulle börja då den andra tolken hade bett om att det skulle få vara två, säger Lotta Hellstrand i föreningen Rättstolkarna.

Nu kommer Rättstolkarna – en yrkes- och intresseorganisation för aktiva rättstolkar med cirka 120 medlemmar – att anmäla tingsrätten till Justitiekanslern, JK.

– Vi arbetar med anmälan, den kommer inom ett par veckor.

Det allt handlar om är att tingsrätten, enligt Rättstolkarna, inte har följt Rättegångsbalken.

– I förarbetena till lagtexten står att domstolarna ska använda auktoriserade rättstolkar. Det har man inte gjort i Lisa-fallet, trots att vi påtalade det redan i juni. Tingsrätten ska kräva auktoriserade rättstolkar när tolkar beställs av tolkförmedlingen.

Skriftliga och muntliga tester

Att vara auktoriserad tolk är inte samma sak som att vara auktoriserad rättstolk.

– För att bli rättstolk måste man ha lång erfarenhet och också ha genomgått avancerade skriftliga och muntliga tester hos Kammarkollegiet.

Vad avsaknaden av auktoriserade rättstolkar i Lisa-fallet har inneburit, vet inte Hellstrand.

– Det är svårt att säga. Det handlar ju inte om att kritisera personerna som har tolkat, de kan säkert vara jätteduktiga. Problemet är att kunskaperna inte finns dokumenterade.

– Det i sig innebär att domstolen tar en stor risk som kan äventyra rättssäkerheten.

Ingen brist på ryska

Enligt Hellstrand talas det ofta i Sverige om att det är brist på auktoriserade rättstolkar.

– Men det gäller inte i ryska. Och vad jag förstår blev det krångel på slutet av rättegången när de behövdes en rysk rättstolk. Jag vet att beställningen gjordes väldigt sent.

– Innan vi gör anmälan vill vi veta mer om detta.

Rättstolkarna hoppas att JK kritiserar tingsrätten och att det leder till att den och övriga svenska domstolar bättre följer lagen och använder rättstolkar.