22 dec 2015 06:00

22 dec 2015 06:00

Vill minska avhoppen

SKÖVDE: Äldre ingenjörsstudenter stöttar yngre

För att minska antalet avhoppade studenter testar Högskolan i Skövde att låta äldre studenter stötta nybörjarna.
Först ut är ingenjörsutbildningen.

Högskolan i Skövde har, precis som många andra lärosäten, problem med att många studenter hoppar av.

39 procent slutar

I mars granskade SLA siffrorna och då visade det sig att 39 procent av de studenter som påbörjade en grundutbildning hösten 2012 inte fanns kvar på utbildningen. 35 procent hade lämnat Högskolan i Skövde helt.

Vid en tidigare granskning, 2011, var siffrorna 37 respektive 33 procent.

I en intervju i mars sa prorektor Lena Mårtensson att det tar tid att få i gång ett kvalitetsarbete och att man har skapat ”Rådet för excellent lärmiljö” som bland annat ska analysera orsakerna till avhoppen.

Studenter stöttar

I rådets handlingsplan finns i dag samverkansinlärning, SI, som en av punkterna. Det innebär att studenter som har pluggat ett eller två år hjälper och stöttar förstaårsstudenterna under den första terminen.

I höstas drog det första gänget i gång.

Marcus Nordström är utbildningsansvarig i ingenjörsstudentföreningen och han fick frågan om han kunde hitta studenter som skulle kunna vara SI-ledare för de nya studenterna.

Med kort varsel fick han tag i fem stycken andraårsstudenter och tillsammans med dem gick Marcus SI-utbildningen i augusti. I september hölls det första mötet med studenterna som precis hade påbörjat sitt första år.

– Vi bjöd in till mötena i samband med kurstillfällen och det kom mycket folk.

Tid att förstå

Gruppen träffas en gång i veckan och man håller nu på att avsluta den andra perioden.

– Det har funkat bra och jag är jättenöjd. Det är kul att se resultat och att de vill lära sig. Det märks att det blir mer öppna diskussioner när lärarna inte är med.

– För mig har det här inneburit personlig utveckling, och det är bra att lära sig leda en grupp för att nå ett mål.

Tanken är att de nya studenterna ska lära sig studieteknik, men det finns även utrymme att ta upp andra frågor som har med kurserna att göra, samt att ge tid för alla att förstå.

SI-ledarna ska inte vara lärare och hålla föreläsningar utan i stället vara bollplank och uppmuntra till diskussioner. Till exempel att man tillsammans i grupp tar upp svåra begrepp.

– Att sätta egna ord på begrepp är en form av lärprocess, säger Josefine Siewertz, utbildningsutvecklare på institutionen för ingenjörsvetenskap.

Stort intresse

Efter den andra läsperioden blir det ett uppehåll under vårterminen innan man kör i gång igen till hösten med de nya förstaårsstudenterna.

– Konceptet är att man ska ha mötena inom kritiska kurser tidigt i utbildningen och att man får med sig studietekniken under resten av utbildningen.

Både Josefine och Marcus är övertygade om att färre hoppar av om man får hjälp i ett tidigt stadium, men vet också att det tar tid innan det kan säkerställas statistiskt.

– Det här är ett pilotprojekt som ska utvärderas. Jag har presenterat det på en workshop anordnad av Rådet för excellent lärmiljö, där även annan personal fanns med, och de visade stort intresse. Men än finns det inga planer på att starta på fler institutioner, säger Josefine.

Högskolan i Skövde har, precis som många andra lärosäten, problem med att många studenter hoppar av.

39 procent slutar

I mars granskade SLA siffrorna och då visade det sig att 39 procent av de studenter som påbörjade en grundutbildning hösten 2012 inte fanns kvar på utbildningen. 35 procent hade lämnat Högskolan i Skövde helt.

Vid en tidigare granskning, 2011, var siffrorna 37 respektive 33 procent.

I en intervju i mars sa prorektor Lena Mårtensson att det tar tid att få i gång ett kvalitetsarbete och att man har skapat ”Rådet för excellent lärmiljö” som bland annat ska analysera orsakerna till avhoppen.

Studenter stöttar

I rådets handlingsplan finns i dag samverkansinlärning, SI, som en av punkterna. Det innebär att studenter som har pluggat ett eller två år hjälper och stöttar förstaårsstudenterna under den första terminen.

I höstas drog det första gänget i gång.

Marcus Nordström är utbildningsansvarig i ingenjörsstudentföreningen och han fick frågan om han kunde hitta studenter som skulle kunna vara SI-ledare för de nya studenterna.

Med kort varsel fick han tag i fem stycken andraårsstudenter och tillsammans med dem gick Marcus SI-utbildningen i augusti. I september hölls det första mötet med studenterna som precis hade påbörjat sitt första år.

– Vi bjöd in till mötena i samband med kurstillfällen och det kom mycket folk.

Tid att förstå

Gruppen träffas en gång i veckan och man håller nu på att avsluta den andra perioden.

– Det har funkat bra och jag är jättenöjd. Det är kul att se resultat och att de vill lära sig. Det märks att det blir mer öppna diskussioner när lärarna inte är med.

– För mig har det här inneburit personlig utveckling, och det är bra att lära sig leda en grupp för att nå ett mål.

Tanken är att de nya studenterna ska lära sig studieteknik, men det finns även utrymme att ta upp andra frågor som har med kurserna att göra, samt att ge tid för alla att förstå.

SI-ledarna ska inte vara lärare och hålla föreläsningar utan i stället vara bollplank och uppmuntra till diskussioner. Till exempel att man tillsammans i grupp tar upp svåra begrepp.

– Att sätta egna ord på begrepp är en form av lärprocess, säger Josefine Siewertz, utbildningsutvecklare på institutionen för ingenjörsvetenskap.

Stort intresse

Efter den andra läsperioden blir det ett uppehåll under vårterminen innan man kör i gång igen till hösten med de nya förstaårsstudenterna.

– Konceptet är att man ska ha mötena inom kritiska kurser tidigt i utbildningen och att man får med sig studietekniken under resten av utbildningen.

Både Josefine och Marcus är övertygade om att färre hoppar av om man får hjälp i ett tidigt stadium, men vet också att det tar tid innan det kan säkerställas statistiskt.

– Det här är ett pilotprojekt som ska utvärderas. Jag har presenterat det på en workshop anordnad av Rådet för excellent lärmiljö, där även annan personal fanns med, och de visade stort intresse. Men än finns det inga planer på att starta på fler institutioner, säger Josefine.

Fakta SI

SI, Supplemental instruction, samverkansinlärning, utvecklades 1973 vid University of Missouri i Kansas City för att öka studentgenomströmningen i ”svåra” kurser.

SI finns i dag vid mer än 1 500 högskolor och universitet i ett trettiotal länder.

Det är inte först och främst en metod utan ett förhållningssätt till lärande där tonvikten läggs på ett självstyrt och kollektivt lärande.

SI:s svenska centrum finns på Tekniska högskolan i Lund.

Källa: Hemsidan för Lunds tekniska högskola