28 jan 2016 15:43

28 jan 2016 15:43

Svenskt Näringsliv efterlyser nya reformer

SKÖVDE: Svenskt Näringsliv arrangerade lunchseminarium

Sverige har som mål att nå EU:s lägsta arbetslöshet 2020.
Då krävs det inte bara över 400 000 nya jobb utan även en rad reformer, enligt Svenskt Näringsliv.
– Vi måste se en samlad palett av åtgärder. Det är flera aktörer som måste upp på banan för att det ska lyckas. Vi behöver lägre trösklar och fler vardagsjobb, säger Edward Hamilton som är arbetsmarknadsexpert.
  Skriv ut artikeln      Rätta fel

”Vad behöver vi för att nå en effektivare integration på svensk arbetsmarknad?”.

Det var rubriken för ett lunchseminarium i Skövde som Svenskt Näringsliv arrangerade på torsdagen.

Ett 15-tal personer i form av företagare, politiker och personal från arbetsförmedlingen deltog.

Edward Hamilton, arbetsmarknadsexpert på Svenskt Näringsliv höll ett kortare föredrag.

– Jag här för att träffa medlemsföretag och diskutera dels arbetsmarknadsläget i stort, dels hur vi kan se till att våra företagare – som ju är jobbskaparna i Sverige – får de bästa möjliga förutsättningar att utvecklas, vara konkurrenskraftiga och skapa jobb. Mitt budskap är att vi måste ha en bred reformagenda och ta intryck av andra länderna hur de har gjort, säger han.

Fyra viktiga områden

Hamilton pekar ut fyra områden av betydelse.

För det första en förändrad skattepolitik som sänker trösklarna för människor att ta sig in i jobb. Inför ett grundavdrag på upp till 150 000 kronor som redan finns i exempelvis Storbritannien för de personer som kliver in på arbetsmarknaden.

För det andra tydliggör arbetsförmedlingens uppdrag, möjliggör för fler aktörer att bidra, förbättra upphandlingarna och tillsätt en arbetsförmedlingsutredning.

För det tredje effektivisera utbildningsprogrammen, gör SFI mer resultatorienterat och se över strukturen. I dag har Sverige högst ingångslöner och lägst andel enkla jobb i EU. Andra åtgärder kan vara att utveckla Rut, skapa introduktionsanställningar till fler och göra förändringar i Las.

För det fjärde tillsätt en ny ”Lindbeckkommission” likt den i början på 1990-talet för att ta fram nya reformer.

– Vi har haft en strukturell utmaning i Sverige på arbetsmarknaden under lång tid vad gäller arbetslöshet för ungdomar, utrikesfödda och för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Nu har den här situationen förstärkts av att vi har haft en flyktingkris med 160 000 nyanlända förra året. Det accentuerar behovet av att få till större reformer än vad vi hittills har sett komma från politiken, säger Hamilton.

Stor utmaning

Stefan Löfven (S) och den rödgröna regeringen har satt upp ett mål om att Sverige ska nå EU:s lägsta arbetslöshet 2020.

– Då ska vi tävla med Tyskland som har 4,5 procent arbetslöshet och Storbritannien som har 5,1 procent arbetslöshet. Sverige ligger på årsbasis kring ungefär sju procent. Om vi ska nå till dem länderna behöver vi skapa 430 000 nya jobb i Sverige. Den här utmaningen har inte blivit mindre stor om man nu ser till utmaningarna kring integrationen, säger Hamilton.

”Vad behöver vi för att nå en effektivare integration på svensk arbetsmarknad?”.

Det var rubriken för ett lunchseminarium i Skövde som Svenskt Näringsliv arrangerade på torsdagen.

Ett 15-tal personer i form av företagare, politiker och personal från arbetsförmedlingen deltog.

Edward Hamilton, arbetsmarknadsexpert på Svenskt Näringsliv höll ett kortare föredrag.

– Jag här för att träffa medlemsföretag och diskutera dels arbetsmarknadsläget i stort, dels hur vi kan se till att våra företagare – som ju är jobbskaparna i Sverige – får de bästa möjliga förutsättningar att utvecklas, vara konkurrenskraftiga och skapa jobb. Mitt budskap är att vi måste ha en bred reformagenda och ta intryck av andra länderna hur de har gjort, säger han.

Fyra viktiga områden

Hamilton pekar ut fyra områden av betydelse.

För det första en förändrad skattepolitik som sänker trösklarna för människor att ta sig in i jobb. Inför ett grundavdrag på upp till 150 000 kronor som redan finns i exempelvis Storbritannien för de personer som kliver in på arbetsmarknaden.

För det andra tydliggör arbetsförmedlingens uppdrag, möjliggör för fler aktörer att bidra, förbättra upphandlingarna och tillsätt en arbetsförmedlingsutredning.

För det tredje effektivisera utbildningsprogrammen, gör SFI mer resultatorienterat och se över strukturen. I dag har Sverige högst ingångslöner och lägst andel enkla jobb i EU. Andra åtgärder kan vara att utveckla Rut, skapa introduktionsanställningar till fler och göra förändringar i Las.

För det fjärde tillsätt en ny ”Lindbeckkommission” likt den i början på 1990-talet för att ta fram nya reformer.

– Vi har haft en strukturell utmaning i Sverige på arbetsmarknaden under lång tid vad gäller arbetslöshet för ungdomar, utrikesfödda och för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Nu har den här situationen förstärkts av att vi har haft en flyktingkris med 160 000 nyanlända förra året. Det accentuerar behovet av att få till större reformer än vad vi hittills har sett komma från politiken, säger Hamilton.

Stor utmaning

Stefan Löfven (S) och den rödgröna regeringen har satt upp ett mål om att Sverige ska nå EU:s lägsta arbetslöshet 2020.

– Då ska vi tävla med Tyskland som har 4,5 procent arbetslöshet och Storbritannien som har 5,1 procent arbetslöshet. Sverige ligger på årsbasis kring ungefär sju procent. Om vi ska nå till dem länderna behöver vi skapa 430 000 nya jobb i Sverige. Den här utmaningen har inte blivit mindre stor om man nu ser till utmaningarna kring integrationen, säger Hamilton.