04 feb 2016 06:00

04 feb 2016 06:00

Besteg Afrikas högsta berg

KILIMANJARO: Bosse Westerberg firade 60-årsfödelsedagen på annorlunda sätt

Bosse Westerberg gillar semestrar när man gör något. Ska man dessutom bege sig iväg på en äventyrlig grabbresa och dessutom passa på att fylla 60, så varför inte fira det med att bestiga Kilimanjaro, världens högsta fristående berg.

Reskamraterna Leif Johansson, kusinen Håkan Westerberg och Bosse landade på Kilimanjaro airport första veckan i januari. Målet var staden Moshi som ligger i norra Tanzania vid foten av världens högsta fristående berg. Kilimanjaro är en utslocknad vulkan och den högsta toppen heter Uhuru Peak som ligger på 5 895 meter. Den här bergstoppen skulle gänget nå efter en veckolång vandring.

– Jag gillar att göra något när man har semester, säger Bosse Westerberg. Jag har tidigare gått på fjällturer i Norge och varit på Svalbard, att bara ligga still på en strand är inte min grej riktigt.

Med en gedigen idrottskarriär i bagaget är fysiken i bra trim. Något som är viktigt om man ska vandra uppför Kilimanjaro, klättring är det inte tal om direkt men ändå ansträngande. Bra kondis underlättar men flera vandrare blir knäckta av det låga lufttrycket på hög höjd, de får så kallad höjdsjuka.

– Får man det så går det knappt att fortsätta, det slår bara stopp, säger Bosse. En Irländare som gick med oss pallade inte utan fick vända om. Det tar över sex dagar att nå toppen men jag kände inte av den höga höjden alls, säger Bosse Westerberg.

Men reskompisen Leif gick bet i den syrefattiga luften och fick frossa med feber men kom säkert nedåt med en av guiderna.

Nu var inte Bosse och kusin Håkan själva på berget, det rör sig flera olika vandringsgrupper på Kilimanjaro, och det finns flera leder att välja på. Deras patrull bestod av tre guider, en kock samt servitör. Några bärare hade också att göra med att konka upp deras tält, möbler, gasolkök samt ett portabelt dass.

– Portabel toalett kostade visserligen 100 dollar extra men det var det värt, säger Bosse. Vi bar ju också packning med kläder för olika väderlek, det skiftade mellan plus 30 grader i Moshi till minus 20 på toppen, så det blev en del att bära, berättar han.

– När vi kom till toppen är man ganska trött och det var kallt, vi var väl där uppe i 15 minuter och kunde inte njuta riktigt. Men när vi senare pratade med Håkans fru i telefon senare grät vi glädjetårar, berättar Bosse.

Sista kvällens födelsedagsmiddag för den nyblivne 60-åringen smakade gott efter en strapatsrik vecka.

Reskamraterna Leif Johansson, kusinen Håkan Westerberg och Bosse landade på Kilimanjaro airport första veckan i januari. Målet var staden Moshi som ligger i norra Tanzania vid foten av världens högsta fristående berg. Kilimanjaro är en utslocknad vulkan och den högsta toppen heter Uhuru Peak som ligger på 5 895 meter. Den här bergstoppen skulle gänget nå efter en veckolång vandring.

– Jag gillar att göra något när man har semester, säger Bosse Westerberg. Jag har tidigare gått på fjällturer i Norge och varit på Svalbard, att bara ligga still på en strand är inte min grej riktigt.

Med en gedigen idrottskarriär i bagaget är fysiken i bra trim. Något som är viktigt om man ska vandra uppför Kilimanjaro, klättring är det inte tal om direkt men ändå ansträngande. Bra kondis underlättar men flera vandrare blir knäckta av det låga lufttrycket på hög höjd, de får så kallad höjdsjuka.

– Får man det så går det knappt att fortsätta, det slår bara stopp, säger Bosse. En Irländare som gick med oss pallade inte utan fick vända om. Det tar över sex dagar att nå toppen men jag kände inte av den höga höjden alls, säger Bosse Westerberg.

Men reskompisen Leif gick bet i den syrefattiga luften och fick frossa med feber men kom säkert nedåt med en av guiderna.

Nu var inte Bosse och kusin Håkan själva på berget, det rör sig flera olika vandringsgrupper på Kilimanjaro, och det finns flera leder att välja på. Deras patrull bestod av tre guider, en kock samt servitör. Några bärare hade också att göra med att konka upp deras tält, möbler, gasolkök samt ett portabelt dass.

– Portabel toalett kostade visserligen 100 dollar extra men det var det värt, säger Bosse. Vi bar ju också packning med kläder för olika väderlek, det skiftade mellan plus 30 grader i Moshi till minus 20 på toppen, så det blev en del att bära, berättar han.

– När vi kom till toppen är man ganska trött och det var kallt, vi var väl där uppe i 15 minuter och kunde inte njuta riktigt. Men när vi senare pratade med Håkans fru i telefon senare grät vi glädjetårar, berättar Bosse.

Sista kvällens födelsedagsmiddag för den nyblivne 60-åringen smakade gott efter en strapatsrik vecka.