15 feb 2016 18:00

15 feb 2016 18:00

Studenter i Skövde visar bättre resultat än förut

SKÖVDE: Prestationsgraden har gått upp

Nu tar fler studenter sina poäng på Högskolan i Skövde. Högskolan visar också ett plusresultat och kan sätta in pengar på sparkontot.

Vid det senaste mötet med högskolans styrelse visades rekordsiffror för genomströmningen upp.

Förra läsåret tog 81 procent av studenterna sina poäng och det är den högsta siffran på flera år.

– Vi har ett bra söktryck, något färre utbildningsplatser än tidigare, duktiga lärare och en bra lärmiljö. Kombinationen av allt detta ger oss motiverade och högpresterande studenter, förklarar rektor Sigbritt Karlsson.

Prestationsgraden för andra lärosäten finns ännu inte publicerade men vid en jämförelse med tidigare år ligger nu Högskolan i Skövde på cirka medel i riket.

De senaste siffrorna från Universitetskanslersämbetet som visar de 25 lärosätena som har minst 4 000 helårsstudenter är från läsåret 2012/2013. Då låg Skövde näst sist tillsammans med Högskolan Dalarna på 75 procent. Sedan dess har mätmetoden gjorts om något.

Högskolan redovisar också ett överskott på cirka tolv miljoner kronor. Pengar som nu fogas till det så kallade myndighetskapitalet, högskolans sparkonto hos Riksgälden.

Bra med sparat kapital

– Eftersom vi har ett litet basanslag för forskning är det viktigt att vi har ett rejält myndighetskapital. Det skapar handlingsfrihet och gör att vi kan satsa även när anslagen från staten krymper, säger Urban Wass, styrelseordförande.

Ett exempel på en sådan satsning är de tio miljoner kronor som högskolan nyligen fick från EU:s strukturfonder. För att högskolans forskare skulle ha möjlighet att ge sig in i den resurskrävande kampen om EU-medlen hämtade styrelsen pengar ur myndighetskapitalet och ställde dessa till forskarnas förfogande.

Vill ha mer pengar

Styrelsen beslutade också om det budgetunderlag som varje år ska skickas in till regeringen.

Högskolan ber regeringen att utbildningsanslaget ska öka från 298 till 350 miljoner kronor per år och att lärosätet ska få ytterligare 15 miljoner kronor per år i forskningsanslag.

– Vi vet inte hur stora chanserna är att vi får ett ökat anslag. Men om vi hade ett lite större grundutbildningsanslag skulle vi till exempel kunna arbeta hårdare med breddad rekrytering. Det är en fråga som vi vet att regeringen prioriterar, säger Urban Wass.

Vid det senaste mötet med högskolans styrelse visades rekordsiffror för genomströmningen upp.

Förra läsåret tog 81 procent av studenterna sina poäng och det är den högsta siffran på flera år.

– Vi har ett bra söktryck, något färre utbildningsplatser än tidigare, duktiga lärare och en bra lärmiljö. Kombinationen av allt detta ger oss motiverade och högpresterande studenter, förklarar rektor Sigbritt Karlsson.

Prestationsgraden för andra lärosäten finns ännu inte publicerade men vid en jämförelse med tidigare år ligger nu Högskolan i Skövde på cirka medel i riket.

De senaste siffrorna från Universitetskanslersämbetet som visar de 25 lärosätena som har minst 4 000 helårsstudenter är från läsåret 2012/2013. Då låg Skövde näst sist tillsammans med Högskolan Dalarna på 75 procent. Sedan dess har mätmetoden gjorts om något.

Högskolan redovisar också ett överskott på cirka tolv miljoner kronor. Pengar som nu fogas till det så kallade myndighetskapitalet, högskolans sparkonto hos Riksgälden.

Bra med sparat kapital

– Eftersom vi har ett litet basanslag för forskning är det viktigt att vi har ett rejält myndighetskapital. Det skapar handlingsfrihet och gör att vi kan satsa även när anslagen från staten krymper, säger Urban Wass, styrelseordförande.

Ett exempel på en sådan satsning är de tio miljoner kronor som högskolan nyligen fick från EU:s strukturfonder. För att högskolans forskare skulle ha möjlighet att ge sig in i den resurskrävande kampen om EU-medlen hämtade styrelsen pengar ur myndighetskapitalet och ställde dessa till forskarnas förfogande.

Vill ha mer pengar

Styrelsen beslutade också om det budgetunderlag som varje år ska skickas in till regeringen.

Högskolan ber regeringen att utbildningsanslaget ska öka från 298 till 350 miljoner kronor per år och att lärosätet ska få ytterligare 15 miljoner kronor per år i forskningsanslag.

– Vi vet inte hur stora chanserna är att vi får ett ökat anslag. Men om vi hade ett lite större grundutbildningsanslag skulle vi till exempel kunna arbeta hårdare med breddad rekrytering. Det är en fråga som vi vet att regeringen prioriterar, säger Urban Wass.