14 mar 2016 06:00

14 mar 2016 06:00

Oredlighet under lupp i aktuell statlig utredning

SKÖVDE: Hur används begreppen god sed och oredlighet på landets lärosäten?

Vad är oredlighet i forskning och hur jobbar landets lärosäten med frågan? Det ska nu staten utreda, och Högskolan i Skövde medverkar.
– Frågan är hyperaktuell, säger Mikael Wickelgren i forskningsetiska rådet.

Statens offentliga utredningar ska nu se över hanteringen av utredningar om oredlighet i forskning.

Man ska bland annat utreda hur begreppen god sed och oredlighet i forskning används, hur lärosätenas ansvar för upprätthållande av god sed kan förtydligas samt hur rättssäkerheten vid misstänkt oredlighet kan garanteras.

Inget fall i Skövde

Frågeställningarna ligger rätt i tiden med tanke på Macchiarini-skandalen som nyligen uppdagades på Karolinska institutet.

– För oss handlar det om att ha en tydlig och klar rågång för vad vi gör och inte gör den dagen det eventuellt måste göras en utredning, säger Mikael Wickelgren, ledamot i forskningsetiska rådet och lektor på Institutionen för handel och företagande på Högskolan i Skövde.

På högskolan har det ännu inte uppdagats något fall av oredlighet i forskning eller att forskare inte skulle hålla sig till god sed.

– Vi har aldrig haft anledning att starta en utredning. Men visst, något kan ju ha hamnat under vår radar. Det är vi lyckligt, eller kanske olyckligt, omedvetna om.

Enhetlighet saknas

Forskningsetiska rådet på högskolan håller nu på att revidera sina riktlinjer och förändringar som kan bli aktuella handlar om tydliggöranden.

– Vad avser vi med oredlighet? Det är inget enkelt begrepp. Vad ska vi räkna som oredlighet, vad ska gälla? Det som är tydligt för en part, kan vara otydligt för en annan.

– Den statliga utredningen tar utgångspunkt i att det inte finns någon enhetlig definition som gäller i hela landet.

Mikael Wickelgren berättar att forskning granskas på olika sätt, bland annat när en forskare anställs samt att uppföljning av forskningen sker. För vissa projekt krävs även en etisk prövning.

I dag måste inte ett lärosäte begära in extern granskning om man misstänker oredlighet. Utredningen kan ske internt.

– Det är en fråga om resurser när man tar in extern granskning. Då måste man omfördela forskningsmedlen och det kan bli en knepig avvägning. Men det kan aldrig bli fråga om att man utreder sina vänner.

Mikael Wickelgren menar att andra forskares nyfikenhet kan göra att oredlighet upptäcks. Forskare följer upp det andra har publicerat, man vill göra egna varianter eller bygga på.

– Då kan saker upptäckas. Om andra forskare försöker göra om exempelvis olika försök, och det helt enkelt inte går. Det är viktigt att alla resultat är offentliga, spårbara och kontrollerbara.

– I dag finns det ingen överordnad instans som kontrollerar all forskning. Det skulle kräva lika mycket resurser som själva forskningen.

I forskarutbildningen ingår det forskningsetik och Mikael Wickelgren är övertygad om att de allra flesta sköter sig.

– Det finns en forskarkänsla för vad man gör och inte gör, men så finns det också en liten skärva som inte gör som man ska.

Statens offentliga utredningar ska nu se över hanteringen av utredningar om oredlighet i forskning.

Man ska bland annat utreda hur begreppen god sed och oredlighet i forskning används, hur lärosätenas ansvar för upprätthållande av god sed kan förtydligas samt hur rättssäkerheten vid misstänkt oredlighet kan garanteras.

Inget fall i Skövde

Frågeställningarna ligger rätt i tiden med tanke på Macchiarini-skandalen som nyligen uppdagades på Karolinska institutet.

– För oss handlar det om att ha en tydlig och klar rågång för vad vi gör och inte gör den dagen det eventuellt måste göras en utredning, säger Mikael Wickelgren, ledamot i forskningsetiska rådet och lektor på Institutionen för handel och företagande på Högskolan i Skövde.

På högskolan har det ännu inte uppdagats något fall av oredlighet i forskning eller att forskare inte skulle hålla sig till god sed.

– Vi har aldrig haft anledning att starta en utredning. Men visst, något kan ju ha hamnat under vår radar. Det är vi lyckligt, eller kanske olyckligt, omedvetna om.

Enhetlighet saknas

Forskningsetiska rådet på högskolan håller nu på att revidera sina riktlinjer och förändringar som kan bli aktuella handlar om tydliggöranden.

– Vad avser vi med oredlighet? Det är inget enkelt begrepp. Vad ska vi räkna som oredlighet, vad ska gälla? Det som är tydligt för en part, kan vara otydligt för en annan.

– Den statliga utredningen tar utgångspunkt i att det inte finns någon enhetlig definition som gäller i hela landet.

Mikael Wickelgren berättar att forskning granskas på olika sätt, bland annat när en forskare anställs samt att uppföljning av forskningen sker. För vissa projekt krävs även en etisk prövning.

I dag måste inte ett lärosäte begära in extern granskning om man misstänker oredlighet. Utredningen kan ske internt.

– Det är en fråga om resurser när man tar in extern granskning. Då måste man omfördela forskningsmedlen och det kan bli en knepig avvägning. Men det kan aldrig bli fråga om att man utreder sina vänner.

Mikael Wickelgren menar att andra forskares nyfikenhet kan göra att oredlighet upptäcks. Forskare följer upp det andra har publicerat, man vill göra egna varianter eller bygga på.

– Då kan saker upptäckas. Om andra forskare försöker göra om exempelvis olika försök, och det helt enkelt inte går. Det är viktigt att alla resultat är offentliga, spårbara och kontrollerbara.

– I dag finns det ingen överordnad instans som kontrollerar all forskning. Det skulle kräva lika mycket resurser som själva forskningen.

I forskarutbildningen ingår det forskningsetik och Mikael Wickelgren är övertygad om att de allra flesta sköter sig.

– Det finns en forskarkänsla för vad man gör och inte gör, men så finns det också en liten skärva som inte gör som man ska.