30 apr 2016 06:00

03 maj 2016 07:59

"Ambitionen borde väl vara högre än så här"

Kritisk rektor i ny SLA-serie om skolan – del 1

”Skövde kommuns ambition måste väl ändå vara högre än att vara genomsnittlig.”
Herman Johnson är Skövderektorn som tycker att politikerna måste börja satsa mer resurser på skolan.
  Skriv ut artikeln      Rätta fel

Han är rektor på Montessoriskolan och SLA träffar honom en eftermiddag på hans lilla rum på skolan vid Badhusrondellen. Han scrollar fram och tillbaka i Skolverkets långa excel-tabeller med siffror om skolan och funderar på varför Skövdes skolor har mindre pengar per elev än genomsnittet i Sverige.

Han menar att Skövde halkat efter och i praktiken innebär det större barngrupper och färre lärare i skolan. Skillnaden mellan landets kommuner är ofantliga stora. Mellan de som satsar mest nettokronor per elev skiljer det hela 64 000 kronor.

Skiljer tusenlappar

Skövde ligger strax under mitten vilket betyder att skolorna får cirka 6 000–7 000 kronor mindre per elev netto i genomsnitt jämfört med riket. Det skiljer lite mellan vilken siffra som används.

I förskolan är skillnaden 10 000 kronor enligt Skolverkets kommunblad.

Skulle anslagen till skolorna i Skövde ligga på riksgenomsnittet skulle Herman Jonsson ha råd att anställa fler personal.

– I praktiken skulle det ungefär innebära att vi ha råd med en tjänst till i skolan och ett barn mindre per grupp i förskolan.

Vad skulle det innebära?

– Vi har goda förhållanden idag och klarar oss bra, men skillnaden på resurserna skulle göra skillnad. Vi måste hela tiden prioritera, men det skulle gå att göra det ännu bättre för barnen.

– Min första chef sa till mig när jag blev rektor att du har bara egentligen en sak att tänka på; att det blir bra för barnen.

En framtidsfråga

Han är rektor för en friskola – som står utanför den kommunala grundskolan – men hans ekonomiska förutsättningar bygger på samma fördelning som för de kommunala grundskolorna,

Att få en rektor i den kommunala organisationen att öppet kritisera den egna arbetsgivaren för att snåla på resurserna är svårt.

– Det är lättare för mig att prata om frågan och för mig är det en fråga om Skövdes framtid, säger Herman, som förankrat i skolans egen styrelse att han gör en intervju med SLA om ekonomin i skolan.

– När Skövde inte är i framkant i resultat kanske man borde fundera på att lägga mer resurser på skolan. Det är inte fy skam att ligga i mitten av resultaten, men jag blir fundersam när politikerna väljer att inte satsa mer på skolan.

Låg kostnad

I Skolverkets statistik finns en siffra som kallas nettokostnaden. Av 289 jämförda kommuner kommer Skövde först på 236:e plats när det gäller nettokostnaden per elev i grundskolan.

– Vill man möta den ökande lärarbristen eller höja resultaten måste kommunen ha en högre ambition än så.

Han är rektor på Montessoriskolan och SLA träffar honom en eftermiddag på hans lilla rum på skolan vid Badhusrondellen. Han scrollar fram och tillbaka i Skolverkets långa excel-tabeller med siffror om skolan och funderar på varför Skövdes skolor har mindre pengar per elev än genomsnittet i Sverige.

Han menar att Skövde halkat efter och i praktiken innebär det större barngrupper och färre lärare i skolan. Skillnaden mellan landets kommuner är ofantliga stora. Mellan de som satsar mest nettokronor per elev skiljer det hela 64 000 kronor.

Skiljer tusenlappar

Skövde ligger strax under mitten vilket betyder att skolorna får cirka 6 000–7 000 kronor mindre per elev netto i genomsnitt jämfört med riket. Det skiljer lite mellan vilken siffra som används.

I förskolan är skillnaden 10 000 kronor enligt Skolverkets kommunblad.

Skulle anslagen till skolorna i Skövde ligga på riksgenomsnittet skulle Herman Jonsson ha råd att anställa fler personal.

– I praktiken skulle det ungefär innebära att vi ha råd med en tjänst till i skolan och ett barn mindre per grupp i förskolan.

Vad skulle det innebära?

– Vi har goda förhållanden idag och klarar oss bra, men skillnaden på resurserna skulle göra skillnad. Vi måste hela tiden prioritera, men det skulle gå att göra det ännu bättre för barnen.

– Min första chef sa till mig när jag blev rektor att du har bara egentligen en sak att tänka på; att det blir bra för barnen.

En framtidsfråga

Han är rektor för en friskola – som står utanför den kommunala grundskolan – men hans ekonomiska förutsättningar bygger på samma fördelning som för de kommunala grundskolorna,

Att få en rektor i den kommunala organisationen att öppet kritisera den egna arbetsgivaren för att snåla på resurserna är svårt.

– Det är lättare för mig att prata om frågan och för mig är det en fråga om Skövdes framtid, säger Herman, som förankrat i skolans egen styrelse att han gör en intervju med SLA om ekonomin i skolan.

– När Skövde inte är i framkant i resultat kanske man borde fundera på att lägga mer resurser på skolan. Det är inte fy skam att ligga i mitten av resultaten, men jag blir fundersam när politikerna väljer att inte satsa mer på skolan.

Låg kostnad

I Skolverkets statistik finns en siffra som kallas nettokostnaden. Av 289 jämförda kommuner kommer Skövde först på 236:e plats när det gäller nettokostnaden per elev i grundskolan.

– Vill man möta den ökande lärarbristen eller höja resultaten måste kommunen ha en högre ambition än så.

Fakta

I Öppna jämförelser jämförs grundskolan i landets olika kommuner mot varandra. Den senaste jämförelsen presenterades i måndags. Där redovisas kommunernas nettokostnad per elev i grundskolan:

Skövde: 90 514 kr/elev

Viktat medel: 96 043 kr/elev

Viktad Skövdesiffra: 93 683 kr/elev.

Skolledningen anser att jämförelsen där Skövdes nettokostnad jämförs med standardkostnaden (Vad Skövde borde satsa utifrån sin kommuns förutsättningar) är den mest relevanta. Då borde Skövde lägga ytterligare 3 169 kronor per elev.

I den totala rankingen (där bland annat studieresultat vägs in) klättrar dock Skövde kraftigt och ligger nu på 77:e plats – trots att man satsar mindre pengar per elev än i riket. Skövde rankas högt i effektivitet.

För Herman Johnson är analysen solklar.

– I Skövde gör skolan mer verkstad för mindre peng. Man lägger mindre än snittet och mindre än vad man skulle göra för att hålla sig på riksgenomsnittet, men klarar sig ändå hyggligt i resultaten. Men ambitionen borde väl vara högre än så.

Källa: