03 maj 2016 06:00

03 maj 2016 07:57

Från lek till lärande

PENGARNA I SKOLAN DEL 2: Allt högre krav på personalen i den moderna förskolan

Högre krav, tydliga mål och längre öppettider.
Den moderna förskolan ställer helt andra krav än gamla dagis. Skövde kommun lägger mindre pengar på förskolan än genomsnittskommunen – men har bättre utbildad personal.

Det lärande inslaget har förändrats mycket på förskolan sedan den nya läroplanen infördes 1998 och reviderades 2010.

– På 70-talet var daghemmet ett komplement till hemmet, men med dagens läroplan ser det helt annorlunda ut. Vi har gått från lek till lärande. Kraven på personalen har ökat och i dag är arbetet med dokumentationen ett stort inslag i vardagen. Vi har tydliga mål och styrs av läroplanen, säger förskolechefen Ann-Sofie Bolinder.

Satsar mindre

Hon är chef över två förskolor (Lundagården och Rosenhaga), 40 anställda och 190 barn. Budgeten är på cirka sju miljoner kronor.

I Skolverkets statistik satsar Skövde kommun 122 700 kronor per inskrivet barn i den kommunala förskolan. Snittet för landets kommuner är 133 900 kronor. Skulle Skövde ligga på riksgenomsnittet i nettokostnader skulle Bolinder ha 1,9 miljoner kronor ytterligare i sin budget. Vilket motsvarar nästan tre tjänster.

Vad skulle skillnaden bli i så fall?

– Vi skulle inte behöva ta in outbildade vikarier på samma sätt som idag. Med en högre personaltäthet klarar vi oss lättare utan att ta in vikarier, säger Bolinder.

Högre personaltäthet skulle också minska barngrupperna. I Skövde är snittet 17,8 barn per avdelning vilket är ett barn mer per avdelning jämfört med riksgenomsnittet.

Genomsnittssiffrorna säger inte hela sanningen menar Bolinder.

Tuffa vardag

På Lundagårdens förskola har yngrebarnsavdelningen 16 barn på tre personal.

Avdelningen för femåringarna har 23 barn här är det inte ovanligt att det bara är två personal. De mindre barnen kräver mer personal, men två personal på 23 femåringar är en tuff vardag för personalen.

– Men de största avdelningarna delas ofta i mindre grupper under dagen, påpekar Bolinder.

På Lundagården koncentreras verksamheten till öppnings- och stängningsavdelningar i början och slutet av dagen. Just de långa dagarna är en av förskolans stora utmaningar i en samhällsutveckling där kraven på längre öppettider ökat.

– I dag har vi öppet 6.30 till 18.30. Det blir långa dagar för en del av de barnen och långa dagar som ska täckas i schemat, säger Bolinder.

Högre utbildning

På en punkt ligger Skövde mycket bra till i statistiken. Andelen årsarbetare med högskoleutbildning är 59 procent mot 45 i riket.

Det interna målet i kommunen är att 75 procent av personalen inom förskolan ska ha pedagogisk högskoleutbildning, men personalrekryteringen är på väg att bli en allt tuffare utmaning för Ann-Sofie Bolinder och hennes chefskollegor på förskolorna.

– Det är svårt att få tag på personal och att Högskolan i Skövde slutade med sin lärarutbildning var mycket negativt. Att få tillbaka den utbildningen till Skövde vore verkligen värdefullt.

Det lärande inslaget har förändrats mycket på förskolan sedan den nya läroplanen infördes 1998 och reviderades 2010.

– På 70-talet var daghemmet ett komplement till hemmet, men med dagens läroplan ser det helt annorlunda ut. Vi har gått från lek till lärande. Kraven på personalen har ökat och i dag är arbetet med dokumentationen ett stort inslag i vardagen. Vi har tydliga mål och styrs av läroplanen, säger förskolechefen Ann-Sofie Bolinder.

Satsar mindre

Hon är chef över två förskolor (Lundagården och Rosenhaga), 40 anställda och 190 barn. Budgeten är på cirka sju miljoner kronor.

I Skolverkets statistik satsar Skövde kommun 122 700 kronor per inskrivet barn i den kommunala förskolan. Snittet för landets kommuner är 133 900 kronor. Skulle Skövde ligga på riksgenomsnittet i nettokostnader skulle Bolinder ha 1,9 miljoner kronor ytterligare i sin budget. Vilket motsvarar nästan tre tjänster.

Vad skulle skillnaden bli i så fall?

– Vi skulle inte behöva ta in outbildade vikarier på samma sätt som idag. Med en högre personaltäthet klarar vi oss lättare utan att ta in vikarier, säger Bolinder.

Högre personaltäthet skulle också minska barngrupperna. I Skövde är snittet 17,8 barn per avdelning vilket är ett barn mer per avdelning jämfört med riksgenomsnittet.

Genomsnittssiffrorna säger inte hela sanningen menar Bolinder.

Tuffa vardag

På Lundagårdens förskola har yngrebarnsavdelningen 16 barn på tre personal.

Avdelningen för femåringarna har 23 barn här är det inte ovanligt att det bara är två personal. De mindre barnen kräver mer personal, men två personal på 23 femåringar är en tuff vardag för personalen.

– Men de största avdelningarna delas ofta i mindre grupper under dagen, påpekar Bolinder.

På Lundagården koncentreras verksamheten till öppnings- och stängningsavdelningar i början och slutet av dagen. Just de långa dagarna är en av förskolans stora utmaningar i en samhällsutveckling där kraven på längre öppettider ökat.

– I dag har vi öppet 6.30 till 18.30. Det blir långa dagar för en del av de barnen och långa dagar som ska täckas i schemat, säger Bolinder.

Högre utbildning

På en punkt ligger Skövde mycket bra till i statistiken. Andelen årsarbetare med högskoleutbildning är 59 procent mot 45 i riket.

Det interna målet i kommunen är att 75 procent av personalen inom förskolan ska ha pedagogisk högskoleutbildning, men personalrekryteringen är på väg att bli en allt tuffare utmaning för Ann-Sofie Bolinder och hennes chefskollegor på förskolorna.

– Det är svårt att få tag på personal och att Högskolan i Skövde slutade med sin lärarutbildning var mycket negativt. Att få tillbaka den utbildningen till Skövde vore verkligen värdefullt.

Fakta

Antal inskrivna barn per avdelning:

Skövde: 17,8.

Riket: 16,9

Kostnad per inskrivet barn:

Skövde: 122 700 kr

Riket 133 900 kr

Andel årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning.

Skövde: 59 procent

Riket: 45 procent

Källa: Skolverket. Kommunblad 2014.