16 maj 2016 06:00

16 maj 2016 06:00

Tord är parkernas minnesmästare

SKÖVDE: Började jobba på parkenheten för 40 år sedan

Tord Nilsson verkar vara ett levande lexikon när det gäller Skövdes parker. Han beskriver sedan länge igenlagda rabatter och rabblar upp vilka blommor som fanns var.
Den 10 maj hade han jobbat på parkenheten i 40 år.
  Skriv ut artikeln      Rätta fel

– Det är klart att jag kommer ihåg dem, jag har ju jobbat med dem, säger gruppchefen Tord Nilsson, som om det vore en självklarhet att kunna berätta exakt vilka växter som växte i Garpaparken och Kyrkparken för närmare 40 år sedan.

Bara för att ta ett par exempel.

Gillade Lilleparken

Tord berättar att det är stor skillnad på Skövde då och nu när det gäller blomsterprakt och mängden rabatter.

– Stan var mindre och fler jobbade med parkerna. Då handgrävde vi allt och hade tre lag som bara slog med lie. Och vi hade enormt mycket fler rabatter. Bara i Kyrkparken fanns åtta stycken. I dag finns två, den runt Gyllen, och så de svarta hinkarna som står närmare gamla posthuset.

Tord fortsätter berätta om specifika rabatter. Exakt var de låg och vad man brukade plantera där.

– Lilleparken var väldigt fin och där hade vi tre rabatter. Den låg norr om gamla posthuset, mot kulturhuset. Där är det parkering i dag. Mittemot den, där kulturhuset i dag har en infart, fanns också en stor rabatt.

I mitten av 70-talet var det ett 40-tal personer som jobbade med parkerna på sommaren. Nu är man elva i den fasta styrkan och tar in tolv under högsäsong.

Paradparkens förändring

Tord är kritisk mot en del av de förändringar som har skett i Skövde under hans tid på parkenheten. Det gäller framför allt Kyrkparken och Garpaparken.

– På äldre bilder kan man se att Kyrkparken var en riktig paradpark, men i och med Matfestivalen så har många rabatter försvunnit. Tio, femton träd har också tagits bort. Det är inte säkert att precis alla har med marktrycket att göra, men det har varit en bidragande orsak i många fall.

Tord menar att den stora mängden folk som vistas i Kyrkparken vid Matfestivalhelgerna utgör ett så stort marktryck att trädens ytliga rötter skadas.

– Det finns de som inte håller med mig, men jag vet att det är så.

Väck med SLA

Det är när Tord får frågan om hur hans drömrabatt skulle se ut som Garpaparken kommer på tal.

– Ursäkta att jag säger det, men då skulle jag riva SLA-huset och återskapa de rabatter som fanns där tidigare. Som det är nu så skymmer huset parken från centrum sett.

Tord berättar målande om slänten bakom fläskakôrka och busshållplatsen. Om pilarna och andra mindre träd som växte där, och om häcken som då hade en annan utformning.

– Det var en stor blandning av blommor och växter, för här planterade vi alla växter som vi hade fått över. Häcken var inte oxel som nu, utan forsythia, och i rabatterna nära Millesstatyn växte stäppliljor, flox, prästkragar och krysantemum.

– Runt statyn växte också pilar men de dog i ett angrepp av larver. De åt upp alla bladen nästan över en dag.

Upp och ner

Tord menar att det har gått upp och ner med Skövdes parker, och att det hänger ihop med politiska beslut, pengar och ledningen. Nu tycker han att det, bortsett från Kyrkparken, är ganska fint.

Han har också sett trender komma och gå, och om han själv får välja blir det klara, lysande, och många färger i rabatterna.

– Nu är trenden mycket grönt och limefärgat. Fast när vi anlägger färgglada rabatter så blir det väldigt uppskattat.

Ta med din cykel

Tord är i dag gruppchef och har jobbat med många olika uppgifter inom parkenheten. Han har lärt sig arbetet allt eftersom och gått flera utbildningar efter att han anställdes.

Men den 10 maj 1976 var det ingen som frågade efter en trädgårdsutbildning.

– Redan 1975, när jag arbetade inom industrin, pratade jag med en arbetsledare för att jag ville ha jobb inom parken. Jag fick svaret att det var för sent på året, men våren därpå mindes han mig och ringde upp.

– Jag fick hem en lapp där det stod att jag skulle ta med regnkläder och cykel. Så det gjorde jag. Vi hade förrådet i gamla bryggeriet Nordstjernan då, det som är bostäder nu, och utgick därifrån med våra cyklar.

Är båtbyggare

Tord fyllde pensionär i oktober förra året, men har än så länge inga planer på att trappa ner.

– Om de inte slänger ut en efter 40 år, och man i stället får frågan om att bli gruppchef, så måste man ju ha gjort något bra.

Förutom jobbet på parkenheten har Tord haft en liten handelsträdgård och tog även tjänstledigt för att gå en båtbyggarutbildning i Stockholm.

– Jag jobbade aldrig med båtbyggeri, men det var en intressant upplevelse. Att gå på folkhögskola är alltid roligt.

– Det är klart att jag kommer ihåg dem, jag har ju jobbat med dem, säger gruppchefen Tord Nilsson, som om det vore en självklarhet att kunna berätta exakt vilka växter som växte i Garpaparken och Kyrkparken för närmare 40 år sedan.

Bara för att ta ett par exempel.

Gillade Lilleparken

Tord berättar att det är stor skillnad på Skövde då och nu när det gäller blomsterprakt och mängden rabatter.

– Stan var mindre och fler jobbade med parkerna. Då handgrävde vi allt och hade tre lag som bara slog med lie. Och vi hade enormt mycket fler rabatter. Bara i Kyrkparken fanns åtta stycken. I dag finns två, den runt Gyllen, och så de svarta hinkarna som står närmare gamla posthuset.

Tord fortsätter berätta om specifika rabatter. Exakt var de låg och vad man brukade plantera där.

– Lilleparken var väldigt fin och där hade vi tre rabatter. Den låg norr om gamla posthuset, mot kulturhuset. Där är det parkering i dag. Mittemot den, där kulturhuset i dag har en infart, fanns också en stor rabatt.

I mitten av 70-talet var det ett 40-tal personer som jobbade med parkerna på sommaren. Nu är man elva i den fasta styrkan och tar in tolv under högsäsong.

Paradparkens förändring

Tord är kritisk mot en del av de förändringar som har skett i Skövde under hans tid på parkenheten. Det gäller framför allt Kyrkparken och Garpaparken.

– På äldre bilder kan man se att Kyrkparken var en riktig paradpark, men i och med Matfestivalen så har många rabatter försvunnit. Tio, femton träd har också tagits bort. Det är inte säkert att precis alla har med marktrycket att göra, men det har varit en bidragande orsak i många fall.

Tord menar att den stora mängden folk som vistas i Kyrkparken vid Matfestivalhelgerna utgör ett så stort marktryck att trädens ytliga rötter skadas.

– Det finns de som inte håller med mig, men jag vet att det är så.

Väck med SLA

Det är när Tord får frågan om hur hans drömrabatt skulle se ut som Garpaparken kommer på tal.

– Ursäkta att jag säger det, men då skulle jag riva SLA-huset och återskapa de rabatter som fanns där tidigare. Som det är nu så skymmer huset parken från centrum sett.

Tord berättar målande om slänten bakom fläskakôrka och busshållplatsen. Om pilarna och andra mindre träd som växte där, och om häcken som då hade en annan utformning.

– Det var en stor blandning av blommor och växter, för här planterade vi alla växter som vi hade fått över. Häcken var inte oxel som nu, utan forsythia, och i rabatterna nära Millesstatyn växte stäppliljor, flox, prästkragar och krysantemum.

– Runt statyn växte också pilar men de dog i ett angrepp av larver. De åt upp alla bladen nästan över en dag.

Upp och ner

Tord menar att det har gått upp och ner med Skövdes parker, och att det hänger ihop med politiska beslut, pengar och ledningen. Nu tycker han att det, bortsett från Kyrkparken, är ganska fint.

Han har också sett trender komma och gå, och om han själv får välja blir det klara, lysande, och många färger i rabatterna.

– Nu är trenden mycket grönt och limefärgat. Fast när vi anlägger färgglada rabatter så blir det väldigt uppskattat.

Ta med din cykel

Tord är i dag gruppchef och har jobbat med många olika uppgifter inom parkenheten. Han har lärt sig arbetet allt eftersom och gått flera utbildningar efter att han anställdes.

Men den 10 maj 1976 var det ingen som frågade efter en trädgårdsutbildning.

– Redan 1975, när jag arbetade inom industrin, pratade jag med en arbetsledare för att jag ville ha jobb inom parken. Jag fick svaret att det var för sent på året, men våren därpå mindes han mig och ringde upp.

– Jag fick hem en lapp där det stod att jag skulle ta med regnkläder och cykel. Så det gjorde jag. Vi hade förrådet i gamla bryggeriet Nordstjernan då, det som är bostäder nu, och utgick därifrån med våra cyklar.

Är båtbyggare

Tord fyllde pensionär i oktober förra året, men har än så länge inga planer på att trappa ner.

– Om de inte slänger ut en efter 40 år, och man i stället får frågan om att bli gruppchef, så måste man ju ha gjort något bra.

Förutom jobbet på parkenheten har Tord haft en liten handelsträdgård och tog även tjänstledigt för att gå en båtbyggarutbildning i Stockholm.

– Jag jobbade aldrig med båtbyggeri, men det var en intressant upplevelse. Att gå på folkhögskola är alltid roligt.