03 jun 2016 06:00

03 jun 2016 06:00

Elisabeth blir Sveriges andra helgon

ROM: Sankta Elin har inte lika hög status

– Det var på tiden.
Så tänkte den katolska biskopen Anders Arborelius när han fick veta att Elisabeth Hesselblad skulle helgonförklaras.
– Det är ju mer än 600 år sedan sist.

Den 7 oktober 1391 helgonförklarades heliga Birgitta av påven Bonifatius IX så biskopen i Stockholms katolska stift har onekligen en poäng i att det är på tiden att Sverige får ett nytt helgon.

Ger hopp och glädje

Elisabeth Hesselblad kommer att helgonförklaras söndagen den 5 juni i Rom och hon blir då Sveriges andra kanoniserade helgon.

– Det är inte helt oväntat. Elisabeth har haft stor betydelse för Birgittasystrarna. Hon förnyade orden och behöll förankringen i Norden, säger Anders Arborelius.

– Hon representerar dåtidens migranter som fick flytta för att försörja sin familj. Hon var också en pionjär när det gällde kontakten mellan kyrkorna och hon var en förgrundsfigur i dialog och samverkan över alla gränser.

Vad betyder det för katolska kyrkan i Sverige att ett nytt helgon utses?

– Vi tror att Gud fortsätter att väcka människor till att följa Kristus på ett så intensivt sätt. Det ger hopp och glädje till andra människor.

På plats i Rom

Anders Arborelius kommer naturligtvis att finnas på plats i Rom vid helgonförklaringen.

En grupp från katolska kyrkan reser dit, liksom en officiell delegation med bland andra kulturministern Alice Bah Kuhnke.

– Jag tror att det kan bli mellan 200 och 300 personer från Sverige som är där. En polsk ordensgrundare ska kanoniseras samtidigt, och ceremonin sker ute på Petersplatsen.

Assisterar påven

Anders Arborelius berättar att påven Franciskus kommer att läsa upp ett dokument och att man sedan avtäcker bilder av de nya helgonen. Bilderna kommer att hänga på Peterskyrkans fasad.

– Jag kommer sedan att assistera påven vid altaret under mässan tillsammans med en biskop från Kuba, och det känner jag stor glädje inför.

Anledningen till att en biskop från Kuba deltar är att ett mirakel som förknippas med Elisabeth inträffade på Kuba då en liten pojke, som led av obotlig hjärntumör, tillfriskande efter att man hade bett om Elisabeths förbön.

Det talas även om en indisk nunna i Mexiko som blev botad i sitt av sjukdom förstörda knä.

Men Elin då?

När Elisabeth blir helgonförklarad får hon firas över hela världen. Hon har också en egen dag, den 4 juni, hennes födelsedag.

– Vi kommer att fira mässor till hennes ära och be om hennes förbön. Vi tillber inte helgon, utan bara Gud.

Men hur är det med Skövdes eget helgon, sankta Elin/Helena? Varför räknas inte hon när man säger att Sverige nu får sitt andra helgon?

– Vi kommer att ha två officiellt kanoniserade helgon i Sverige, och de får firas över hela världen. De andra firas endast lokalt.

– Under medeltiden uppstod ett missbruk av helgonförklaringar då biskoparna i varje stift kunde helgonförklara. Katolska kyrkan ville då ha kontroll över kanoniseringen och man införde en strikt formell process.

Sedan år 1170 är påvens godkännande nödvändigt. S:ta Elin helgonförklarades den 31 juli 1164.

Katoliker i Sverige

I Sverige finns ett katolskt stift, Stockholms katolska stift, och det omfattar hela landet. I stiftet finns 44 församlingar.

Det finns 115 000 katoliker i Sverige som är registrerade i församlingarna men Anders Arborelius tror att antalet i praktiken är mycket större.

Den 7 oktober 1391 helgonförklarades heliga Birgitta av påven Bonifatius IX så biskopen i Stockholms katolska stift har onekligen en poäng i att det är på tiden att Sverige får ett nytt helgon.

Ger hopp och glädje

Elisabeth Hesselblad kommer att helgonförklaras söndagen den 5 juni i Rom och hon blir då Sveriges andra kanoniserade helgon.

– Det är inte helt oväntat. Elisabeth har haft stor betydelse för Birgittasystrarna. Hon förnyade orden och behöll förankringen i Norden, säger Anders Arborelius.

– Hon representerar dåtidens migranter som fick flytta för att försörja sin familj. Hon var också en pionjär när det gällde kontakten mellan kyrkorna och hon var en förgrundsfigur i dialog och samverkan över alla gränser.

Vad betyder det för katolska kyrkan i Sverige att ett nytt helgon utses?

– Vi tror att Gud fortsätter att väcka människor till att följa Kristus på ett så intensivt sätt. Det ger hopp och glädje till andra människor.

På plats i Rom

Anders Arborelius kommer naturligtvis att finnas på plats i Rom vid helgonförklaringen.

En grupp från katolska kyrkan reser dit, liksom en officiell delegation med bland andra kulturministern Alice Bah Kuhnke.

– Jag tror att det kan bli mellan 200 och 300 personer från Sverige som är där. En polsk ordensgrundare ska kanoniseras samtidigt, och ceremonin sker ute på Petersplatsen.

Assisterar påven

Anders Arborelius berättar att påven Franciskus kommer att läsa upp ett dokument och att man sedan avtäcker bilder av de nya helgonen. Bilderna kommer att hänga på Peterskyrkans fasad.

– Jag kommer sedan att assistera påven vid altaret under mässan tillsammans med en biskop från Kuba, och det känner jag stor glädje inför.

Anledningen till att en biskop från Kuba deltar är att ett mirakel som förknippas med Elisabeth inträffade på Kuba då en liten pojke, som led av obotlig hjärntumör, tillfriskande efter att man hade bett om Elisabeths förbön.

Det talas även om en indisk nunna i Mexiko som blev botad i sitt av sjukdom förstörda knä.

Men Elin då?

När Elisabeth blir helgonförklarad får hon firas över hela världen. Hon har också en egen dag, den 4 juni, hennes födelsedag.

– Vi kommer att fira mässor till hennes ära och be om hennes förbön. Vi tillber inte helgon, utan bara Gud.

Men hur är det med Skövdes eget helgon, sankta Elin/Helena? Varför räknas inte hon när man säger att Sverige nu får sitt andra helgon?

– Vi kommer att ha två officiellt kanoniserade helgon i Sverige, och de får firas över hela världen. De andra firas endast lokalt.

– Under medeltiden uppstod ett missbruk av helgonförklaringar då biskoparna i varje stift kunde helgonförklara. Katolska kyrkan ville då ha kontroll över kanoniseringen och man införde en strikt formell process.

Sedan år 1170 är påvens godkännande nödvändigt. S:ta Elin helgonförklarades den 31 juli 1164.

Katoliker i Sverige

I Sverige finns ett katolskt stift, Stockholms katolska stift, och det omfattar hela landet. I stiftet finns 44 församlingar.

Det finns 115 000 katoliker i Sverige som är registrerade i församlingarna men Anders Arborelius tror att antalet i praktiken är mycket större.