31 jul 2016 16:16

31 jul 2016 17:04

Skövdehelgon firad på Elindag

SKÖVDE: Elindagen firades vid S:ta Elins källa

Traditionsenligt firades Elindagen på söndagen. Det är den 31 juli som Elin och Helena har namnsdag, och den dag som Elin från Skövde blev helgonförklarad år 1164 samt då fick namnet S:ta Helena. Helena är den latinska formen av namnet Elin. Vid S:ta Elins källa på P4 området samlades ett 35-tal personer för att lyssna till ett föredrag av Anja Praesto.

Anja Praesto är tidigare medarbetare på Västergötlands museum i Skara och var inbjuden att hålla ett föredrag om Elin av hembygdsföreningen i Skövde.

Hon berättar historien om Elin från Skövde som blev helgonförklarad den 31 juli 1164 och som nu kan betraktas som Skövde eget skyddshelgon. Historien är säkerligen redan välkänd för många i publiken som sökt sig till firandet av Elindagen.

– Elins dotter Cecilia var gift med en man som var elak och en hustrumisshandlare, berättar Anja Praesto. Deras tjänare planerade att mörda mannen och när så skett beskyllde mannens släktingar Elin för att ligga bakom.

Efter att Elin har återvänt hem till Våmb från en pilgrimsresa till Jerusalem ska hon besöka invigningen av kyrkan i Götene. Men på vägen mördas hon av släktingar till svärsonen.

– Enligt legenden har blodet efter hennes avhuggna finger haft helande effekter, en blind man får synen tillbaka efter att strukit sina ögon med blodet från Elin, säger Anja Praesto. När hon blev helgonförklarad så växte en stark helgonkult fram runt S:ta Helena.

Enligt sägnen sprang S:ta Elins källa fram där man lagt hennes döda kropp en stund på vägen till kyrkan i Skövde. Vid den här platsen fanns ett kapell, men allt är borta sedan länge.

Efter reformationen förbjöds den katolska formen av helgondyrkan i Sverige.

– Elin var en fascinerande person och en bygdedrottning som man borde skriva ett filmmanus om, menar Anja Praesto. I Borås tittar man redan på möjligheterna med turism runt helgonförklaringen av Elisabeth Hesselblad.

Anja Praesto är tidigare medarbetare på Västergötlands museum i Skara och var inbjuden att hålla ett föredrag om Elin av hembygdsföreningen i Skövde.

Hon berättar historien om Elin från Skövde som blev helgonförklarad den 31 juli 1164 och som nu kan betraktas som Skövde eget skyddshelgon. Historien är säkerligen redan välkänd för många i publiken som sökt sig till firandet av Elindagen.

– Elins dotter Cecilia var gift med en man som var elak och en hustrumisshandlare, berättar Anja Praesto. Deras tjänare planerade att mörda mannen och när så skett beskyllde mannens släktingar Elin för att ligga bakom.

Efter att Elin har återvänt hem till Våmb från en pilgrimsresa till Jerusalem ska hon besöka invigningen av kyrkan i Götene. Men på vägen mördas hon av släktingar till svärsonen.

– Enligt legenden har blodet efter hennes avhuggna finger haft helande effekter, en blind man får synen tillbaka efter att strukit sina ögon med blodet från Elin, säger Anja Praesto. När hon blev helgonförklarad så växte en stark helgonkult fram runt S:ta Helena.

Enligt sägnen sprang S:ta Elins källa fram där man lagt hennes döda kropp en stund på vägen till kyrkan i Skövde. Vid den här platsen fanns ett kapell, men allt är borta sedan länge.

Efter reformationen förbjöds den katolska formen av helgondyrkan i Sverige.

– Elin var en fascinerande person och en bygdedrottning som man borde skriva ett filmmanus om, menar Anja Praesto. I Borås tittar man redan på möjligheterna med turism runt helgonförklaringen av Elisabeth Hesselblad.