20 aug 2016 06:00

20 aug 2016 06:00

Inge i Öja tar hand om favoritsjön

ODENSÅKER: Naturvårdsverket och kommunerna vid sjön Östen satsar på ett skötselprojekt

Inge i Öja är född, uppvuxen och har levt hela sitt liv vid sjön Östen. Det han inte vet om sjön är inte värt att veta. Nu jobbar han i ett skötselprojekt och röjer sly och tuvor vid sjön.
– Det är helt fantastiskt att få betalt för att jobba med sitt stora intresse.
  Skriv ut artikeln      Rätta fel

Inge heter Johansson i efternamn, men ...

– Det är det ingen som vet vem det är. Inge i Öja, däremot, det vet alla här vem det är, säger han och skrattar gott.

Han möter SLA nära fågeltornet i Odensåker. Nedanför trädäcket vid parkeringsplatsen står traktorn som är en av maskinerna han använder i jobbet, och resultatet av hans arbete syns tydligt.

– Du ser gränsen precis här. Till vänster i naturreservatet gör jag ingenting, men till höger har jag röjt.

Röjningsarbetet är ett fyraårigt projekt som till ungefär hälften betalas av kommunerna Skövde, Mariestad och Töreboda, och resten av Naturvårdsverket i form av Lona-pengar (lokala naturvårdssatsningen). Totalsumman är 1,7 miljoner kronor och arbetet är inne på det andra året.

Myggornas hålor

De västra och norra stränderna ingår i Lona-projektet, och för Flistad sjöäng har Inge ett eget avtal med länsstyrelsen.

Han röjer buskar och sly för att området närmast sjön inte ska växa igen, och han tar bort de stora tuvor som är en av orsakerna till den stora myggplågan som för några år sedan drabbade området.

– Mellan tuvorna blir det hålor där vattnet står stilla, och de är kläckningslokaler för myggen. Där kan äggen ligga i flera år och vänta på bra förutsättningar men jag är rätt säker på att där jag har kört finns det inga kvar.

Det är rejält mycket arbete med tuvorna eftersom de är utbredda, och hålorna mellan dem är cirka 60–70 centimeter djupa.

– Vi har varit förskonade från myggen i tre, fyra år men det beror nog mest på vädret.

Förr skötte de betande djuren ängarna runt sjön och lantbrukarna hämtade foder där.

– Men nu är det för dåligt värde i det. När fågelskyddet avslutas på våren har grödorna tappat energin. I dag finns det bara cirka 300 nötkreatur runt sjön, och det är fem, sex lantbrukare som har betande djur. Det vore bra med fler djur som kunde hålla ängarna öppna efter att jag har röjt.

Färre gäddor

Fågel och fisk är andra djur som har, och har haft, stor betydelse för sjön. Inge är sekreterare och kassör i fiskevårdsområdesföreningen, en förening som han beskriver som nästan insomnad.

– Jag hyr ut båtar och säljer fiskekort, och det finns massor med fisk i sjön. Fast det var ännu mer under 70- och 80-talen.

Inge berättar om rensningen av Tidans utlopp, som var positiv för lantbruket, men negativ för gäddorna eftersom de lekte på de översvämmade maderna under vårarna.

Mycket ideell tid

– På 80-talet ville naturvårdsverket höja sjön med ungefär en meter. Det hade ju varit en fullständig katastrof för lantbruket.

Fåglarnas beteende och besök vid sjön har ändrats radikalt och Inge vet inte riktigt vad det beror på.

– På 50- och 60-talen var det fullt med häckande fåglar här, men nu finns det nästan inga. Det är mycket märkligt. Men de senaste 20 åren ungefär har tusentals gäss kommit hit för att rasta under vår och höst. De betar vassruggarna som till stor del har försvunnit.

Inge har jobbat hårt i sommar med röjningsarbetet. Han är klar med fräsningen av tuvor för i år, men har ytterligare buskar kvar. Arbetsdagarna kan bli långa, uppemot tolv, tretton timmar men Inge är pensionär och styr sin egen tid.

– Jag var lantbrukare tidigare, och även skogshuggare och grävmaskinist. Jag har lagt ner mycket ideell tid här vid sjön, men nu får jag lön för det mesta av arbetet.

Inge heter Johansson i efternamn, men ...

– Det är det ingen som vet vem det är. Inge i Öja, däremot, det vet alla här vem det är, säger han och skrattar gott.

Han möter SLA nära fågeltornet i Odensåker. Nedanför trädäcket vid parkeringsplatsen står traktorn som är en av maskinerna han använder i jobbet, och resultatet av hans arbete syns tydligt.

– Du ser gränsen precis här. Till vänster i naturreservatet gör jag ingenting, men till höger har jag röjt.

Röjningsarbetet är ett fyraårigt projekt som till ungefär hälften betalas av kommunerna Skövde, Mariestad och Töreboda, och resten av Naturvårdsverket i form av Lona-pengar (lokala naturvårdssatsningen). Totalsumman är 1,7 miljoner kronor och arbetet är inne på det andra året.

Myggornas hålor

De västra och norra stränderna ingår i Lona-projektet, och för Flistad sjöäng har Inge ett eget avtal med länsstyrelsen.

Han röjer buskar och sly för att området närmast sjön inte ska växa igen, och han tar bort de stora tuvor som är en av orsakerna till den stora myggplågan som för några år sedan drabbade området.

– Mellan tuvorna blir det hålor där vattnet står stilla, och de är kläckningslokaler för myggen. Där kan äggen ligga i flera år och vänta på bra förutsättningar men jag är rätt säker på att där jag har kört finns det inga kvar.

Det är rejält mycket arbete med tuvorna eftersom de är utbredda, och hålorna mellan dem är cirka 60–70 centimeter djupa.

– Vi har varit förskonade från myggen i tre, fyra år men det beror nog mest på vädret.

Förr skötte de betande djuren ängarna runt sjön och lantbrukarna hämtade foder där.

– Men nu är det för dåligt värde i det. När fågelskyddet avslutas på våren har grödorna tappat energin. I dag finns det bara cirka 300 nötkreatur runt sjön, och det är fem, sex lantbrukare som har betande djur. Det vore bra med fler djur som kunde hålla ängarna öppna efter att jag har röjt.

Färre gäddor

Fågel och fisk är andra djur som har, och har haft, stor betydelse för sjön. Inge är sekreterare och kassör i fiskevårdsområdesföreningen, en förening som han beskriver som nästan insomnad.

– Jag hyr ut båtar och säljer fiskekort, och det finns massor med fisk i sjön. Fast det var ännu mer under 70- och 80-talen.

Inge berättar om rensningen av Tidans utlopp, som var positiv för lantbruket, men negativ för gäddorna eftersom de lekte på de översvämmade maderna under vårarna.

Mycket ideell tid

– På 80-talet ville naturvårdsverket höja sjön med ungefär en meter. Det hade ju varit en fullständig katastrof för lantbruket.

Fåglarnas beteende och besök vid sjön har ändrats radikalt och Inge vet inte riktigt vad det beror på.

– På 50- och 60-talen var det fullt med häckande fåglar här, men nu finns det nästan inga. Det är mycket märkligt. Men de senaste 20 åren ungefär har tusentals gäss kommit hit för att rasta under vår och höst. De betar vassruggarna som till stor del har försvunnit.

Inge har jobbat hårt i sommar med röjningsarbetet. Han är klar med fräsningen av tuvor för i år, men har ytterligare buskar kvar. Arbetsdagarna kan bli långa, uppemot tolv, tretton timmar men Inge är pensionär och styr sin egen tid.

– Jag var lantbrukare tidigare, och även skogshuggare och grävmaskinist. Jag har lagt ner mycket ideell tid här vid sjön, men nu får jag lön för det mesta av arbetet.