15 okt 2016 06:00

15 okt 2016 09:28

Efter dödsfallet vill Jan-Åke se säkrare larm

SKÖVDE: Handikapptoaletternas larm koppas sällan vidare

Offentliga toaletter för funktionshindrade har oftast bara larm som låter och lyser vid dörren. Det visar SLA:s stickprovskontroll.
– Det vore säkrare om larmen gick direkt till larmcentraler, anser Skövdebon Jan-Åke Bengtsson.
  Skriv ut artikeln      Rätta fel

Han har själv funktionshinder och sitter med i Skövde kommuns råd för funktionshinderfrågor. Förra veckans uppmärksammade dödsfall i Malmö, där en ms-drabbad kvinna avled på en handikapptoalett, satte fokus på säkerheten och larmkedjorna.

Undersökte

SLA undersökte handikapptoaletterna i tre offentliga miljöer i Skövde tillsammans med Jan-Åke Bengtsson och Ulla-Britt Hagström (L), politisk ordförande i rådet. Här är resultatet:

• RESECENTRUM

Toaletten ligger mellan bussterminalen och Pressbyrån. När Jan-Åke trycker på larmknappen ljuder en kraftig signal och lampan ovanför dörren blinkar rött. Stationsvärden Alexi uppger att signalen inte är vidarekopplad utan det är stationsvärdar eller väktare i Resecentrum som hanterar larmen.

– Antingen märker vi det själva eller också är det någon besökare som säger till oss, berättar Alexsi. som uppger att han under fyra års anställning bara hanterat två skarpa larm.

Stationsvärdarna finns normalt på plats under dagtid. Kvällar och helger ronderar väktare i Resecentrum och ansvarar då för toaletterna.

Jan-Åke Bengtsson tycker inte att det är tillräckligt.

– Här bygger det på att allmänheten reagerar och jag tycker inte att det går att lita på. Här borde larmet gå till en central och det ska jag ta upp med Jernhusen, säger Jan-Åke Bengtsson.

• SKARABORGS SJUKHUS

Ute på sjukhusets vårdavdelningar går larmen direkt till expeditionen där det dygnet runt finns vårdpersonal. I de allmänna ytorna i entréplanet går larmet från handikapptoaletterna direkt till sjukhusets väktare. Johan Hägg, driftchef på Västfastigheter uppger att man har cirka ett okynneslarm i månaden, men att det förekommer ytterst få skarpa larm där någon hamnat i nöd på toaletten.

• SKÖVDE KULTURHUS

Handikapptoaletten i teaterdelen är normalt endast tillgänglig vid evenemang där. Toaletten i entréplanet (vid bio Odeon) har ett lägre ljud. Där, liksom i samtliga kommunens lokaler, har handikapptoaletterna lokala larm och verksamheten ansvarar för att reagera på larmen uppger fastighetschefen Ingemar Linusson. Några lagkrav på att handikapptoaletterna i offentliga byggnader ska vara kopplade till larmcentraler finns inte.

Låg risk

Efter stängning kontrolleras Skövde kulturhus av väktare, men kommunens fastighetsförvaltare Fredrik Eriksson vet inte om handikapptoaletten kontrolleras vid varje rondering.

– Det är omöjligt att svara på det. Väktarna kontrollerar fastigheten genom att gå runt och känna på dörrar. Är lampan tänd där ser de det.

Hur stor är risken för att någon skulle hamna i nöd på toaletten och bli kvar en längre tid?

– Den är låg om personen larmar, säger Eriksson.

Han har själv funktionshinder och sitter med i Skövde kommuns råd för funktionshinderfrågor. Förra veckans uppmärksammade dödsfall i Malmö, där en ms-drabbad kvinna avled på en handikapptoalett, satte fokus på säkerheten och larmkedjorna.

Undersökte

SLA undersökte handikapptoaletterna i tre offentliga miljöer i Skövde tillsammans med Jan-Åke Bengtsson och Ulla-Britt Hagström (L), politisk ordförande i rådet. Här är resultatet:

• RESECENTRUM

Toaletten ligger mellan bussterminalen och Pressbyrån. När Jan-Åke trycker på larmknappen ljuder en kraftig signal och lampan ovanför dörren blinkar rött. Stationsvärden Alexi uppger att signalen inte är vidarekopplad utan det är stationsvärdar eller väktare i Resecentrum som hanterar larmen.

– Antingen märker vi det själva eller också är det någon besökare som säger till oss, berättar Alexsi. som uppger att han under fyra års anställning bara hanterat två skarpa larm.

Stationsvärdarna finns normalt på plats under dagtid. Kvällar och helger ronderar väktare i Resecentrum och ansvarar då för toaletterna.

Jan-Åke Bengtsson tycker inte att det är tillräckligt.

– Här bygger det på att allmänheten reagerar och jag tycker inte att det går att lita på. Här borde larmet gå till en central och det ska jag ta upp med Jernhusen, säger Jan-Åke Bengtsson.

• SKARABORGS SJUKHUS

Ute på sjukhusets vårdavdelningar går larmen direkt till expeditionen där det dygnet runt finns vårdpersonal. I de allmänna ytorna i entréplanet går larmet från handikapptoaletterna direkt till sjukhusets väktare. Johan Hägg, driftchef på Västfastigheter uppger att man har cirka ett okynneslarm i månaden, men att det förekommer ytterst få skarpa larm där någon hamnat i nöd på toaletten.

• SKÖVDE KULTURHUS

Handikapptoaletten i teaterdelen är normalt endast tillgänglig vid evenemang där. Toaletten i entréplanet (vid bio Odeon) har ett lägre ljud. Där, liksom i samtliga kommunens lokaler, har handikapptoaletterna lokala larm och verksamheten ansvarar för att reagera på larmen uppger fastighetschefen Ingemar Linusson. Några lagkrav på att handikapptoaletterna i offentliga byggnader ska vara kopplade till larmcentraler finns inte.

Låg risk

Efter stängning kontrolleras Skövde kulturhus av väktare, men kommunens fastighetsförvaltare Fredrik Eriksson vet inte om handikapptoaletten kontrolleras vid varje rondering.

– Det är omöjligt att svara på det. Väktarna kontrollerar fastigheten genom att gå runt och känna på dörrar. Är lampan tänd där ser de det.

Hur stor är risken för att någon skulle hamna i nöd på toaletten och bli kvar en längre tid?

– Den är låg om personen larmar, säger Eriksson.