21 apr 2017 19:41

22 apr 2017 09:26

Repveckorna – inte som Repmånad

FÖRSVARSMAKTEN

Till vardags kör han ut glass i Skaraborg – men den här veckan far han fram i en stridsvagn.
– Den är smalare än vad jag mindes den, säger Törebodabon Peter Lindqvist.
  Skriv ut artikeln      Rätta fel

Han gjorde värnplikten mellan 2006 och 2010 och är nu en av de omkring 70 personer som är inkallade för en dryg repvecka.

Militärerna kom i tisdags och släpps hem igen på fredag nästa vecka.

Ringrostig

Peter gjorde lumpen för tio år sedan och erkänner att det kanske inte är stridsvagnen som krympt – utan att han allt har blivit lite större under åren som gått. Men han tycker det är roligt att byta ut glassbilen mot en stridvagn 122 för ett tag.

– Det var lite ringrostigt i början, men det kom tillbaka efter ett tag, muskelminnena satt i, säger den utbildade skytten.

– Kul att träffa alla igen, även om det blir långa dagar, tillägger han.

Marken skakar

När SLA besöker Skaraborgs regementes övningsfält utanför Skövde övar man anfallsformationer i vägkorsningar och på öppna fält.

Det blåser halv storm, dammar, dånar och markens skakar när pansarvagnarna drar fram.

Övningsledaren, löjtnant Marcus Sandqvist, understryker att en stridsvagn är mycket mer än det fasta kanontornet.

– Det är ett lagarbete att få en stridsvagn till rätt plats. I det här fallet är det mycket som ska hända i olika riktningar, alla måste samarbeta och allt måste klicka, berättar han efter att tre stridvagnar tagit sig igenom en korsning genom att först ha spanat av flankerna.

Det är intensiva dagar. Alla måste vara fokuserade och effektiva. Något rumlade hinns inte med.

– När man säger repmånad tänker hela svenska folket på filmen. Det är väldigt olikt, de här veckorna är fullproppade.

Han gjorde värnplikten mellan 2006 och 2010 och är nu en av de omkring 70 personer som är inkallade för en dryg repvecka.

Militärerna kom i tisdags och släpps hem igen på fredag nästa vecka.

Ringrostig

Peter gjorde lumpen för tio år sedan och erkänner att det kanske inte är stridsvagnen som krympt – utan att han allt har blivit lite större under åren som gått. Men han tycker det är roligt att byta ut glassbilen mot en stridvagn 122 för ett tag.

– Det var lite ringrostigt i början, men det kom tillbaka efter ett tag, muskelminnena satt i, säger den utbildade skytten.

– Kul att träffa alla igen, även om det blir långa dagar, tillägger han.

Marken skakar

När SLA besöker Skaraborgs regementes övningsfält utanför Skövde övar man anfallsformationer i vägkorsningar och på öppna fält.

Det blåser halv storm, dammar, dånar och markens skakar när pansarvagnarna drar fram.

Övningsledaren, löjtnant Marcus Sandqvist, understryker att en stridsvagn är mycket mer än det fasta kanontornet.

– Det är ett lagarbete att få en stridsvagn till rätt plats. I det här fallet är det mycket som ska hända i olika riktningar, alla måste samarbeta och allt måste klicka, berättar han efter att tre stridvagnar tagit sig igenom en korsning genom att först ha spanat av flankerna.

Det är intensiva dagar. Alla måste vara fokuserade och effektiva. Något rumlade hinns inte med.

– När man säger repmånad tänker hela svenska folket på filmen. Det är väldigt olikt, de här veckorna är fullproppade.

Pansarvagnarna

Namn: Stridvagn 122, en utveckling av Leopard 2.

Vikt: 62 ton.

Längd: 7,72 meter.

Höjd: 3 meter.

Hastighet: 68 km/h (väg), 50 km/h (terräng).

Beväpning: 120 mm L44 slätborrad kanon.

Besättning: fyra personer.