18 nov 2015 18:14

18 nov 2015 18:15

"Ett minne för livet"

FOTBOLL: Lerjéus om matchen på Wembley

Fyra dagar efter terrorattentaten i Paris möttes England och Frankrike i en träningslandskamp på Wembley Stadium i London. Det blev en manifestation för fred och frihet.
– Ett minne för livet, säger Michael Lerjéus som var fjärdedomare på matchen.
  Skriv ut artikeln      Rätta fel

Jonas Eriksson var huvuddomare, med Daniel Wärnmark, Mathias Klasenius och Michael Lerjéus som assistenter. Skövdedomaren Lerjéus fungerade som fjärdedomare med uppgift att hålla ordning på sidan och lagens båda staber.

Det blev en kväll att minnas på Wembley där själva matchen och spelet kom i andra hand den här gången.

Publiken som uppgick till 71 233 personer sjöng Marseljäsen gemensamt, engelska fans, premiärminister David Cameron och prins William fanns på plats och sjöng med i den franska nationalsången. Texten visades på storbildsskärm.

– Inramningen och uppslutningen var fantastisk. Det hela kändes mycket värdigt och hedrande för Frankrike och offren i Paris, kommenterar Lerjéus.

Det svenska domarteamet var mycket hedrat över att få leda den här matchen där det var osäkert om den skulle genomföras överhuvudtaget.

– Det första jag tänkte när jag hörde om attentaten i Paris var att det inte skulle bli något, först kom det också uppgifter om att den skulle ställas in, säger Michael och fortsätter:

– Det kändes som om alla verkligen ville att matchen skulle genomföras. Inte minst för att visa att man inte vill ge efter för de onda krafterna.

Mycket säkerhet

Nu blev det en match med mycket känslor och naturligtvis även mycket säkerhet.

Förutom den sedvanliga polisbevakningen hade 5 000 soldater kallats in. Dessutom fanns delar av det brittiska specialförbandet SAS bland publiken.

– Vi kände oss väldigt trygga hela tiden, men visst märktes det att det var ett större pådrag.

Överhuvudtaget blev det en match av mycket vänskaplig karaktär.

– Jag har aldrig haft det lugnare som fjärde domare, säger Michael.

Hur gick det då i matchen?

England vann med 2–0 efter mål av Tottenhamns Dele Alli och Manchester Untids lagkapten Wayne Rooney.

Det var dock av underordnad betydelse den här gången och det här inte till vanligheterna när två vanligt så tunga antagonister möts.

Jonas Eriksson var huvuddomare, med Daniel Wärnmark, Mathias Klasenius och Michael Lerjéus som assistenter. Skövdedomaren Lerjéus fungerade som fjärdedomare med uppgift att hålla ordning på sidan och lagens båda staber.

Det blev en kväll att minnas på Wembley där själva matchen och spelet kom i andra hand den här gången.

Publiken som uppgick till 71 233 personer sjöng Marseljäsen gemensamt, engelska fans, premiärminister David Cameron och prins William fanns på plats och sjöng med i den franska nationalsången. Texten visades på storbildsskärm.

– Inramningen och uppslutningen var fantastisk. Det hela kändes mycket värdigt och hedrande för Frankrike och offren i Paris, kommenterar Lerjéus.

Det svenska domarteamet var mycket hedrat över att få leda den här matchen där det var osäkert om den skulle genomföras överhuvudtaget.

– Det första jag tänkte när jag hörde om attentaten i Paris var att det inte skulle bli något, först kom det också uppgifter om att den skulle ställas in, säger Michael och fortsätter:

– Det kändes som om alla verkligen ville att matchen skulle genomföras. Inte minst för att visa att man inte vill ge efter för de onda krafterna.

Mycket säkerhet

Nu blev det en match med mycket känslor och naturligtvis även mycket säkerhet.

Förutom den sedvanliga polisbevakningen hade 5 000 soldater kallats in. Dessutom fanns delar av det brittiska specialförbandet SAS bland publiken.

– Vi kände oss väldigt trygga hela tiden, men visst märktes det att det var ett större pådrag.

Överhuvudtaget blev det en match av mycket vänskaplig karaktär.

– Jag har aldrig haft det lugnare som fjärde domare, säger Michael.

Hur gick det då i matchen?

England vann med 2–0 efter mål av Tottenhamns Dele Alli och Manchester Untids lagkapten Wayne Rooney.

Det var dock av underordnad betydelse den här gången och det här inte till vanligheterna när två vanligt så tunga antagonister möts.