17 aug 2016 06:00

17 aug 2016 09:26

Åke deltog i sommar-OS 1976

OS: Rekordet stod sig i 30 år

Han tangerade och slog Anders Gärderuds svenska rekord på distansen 800 meter, ett rekord som kom att stå sig i 30 år. Med nio SM-medaljer är Skövdebon Åke Svenson en av Sveriges mer framgångsrika friidrottare.

En del idrottare får det svårt när de slutar som tävlande. För Åke Svenson kunde livet fortsätta, han hade jobb och familj och ett liv vid sidan av sin idrott. Men tränar gör han fortfarande, det är ett sätt att kunna äta vad han har lust med.

Det var under högstadiet som Åke Svenson flyttade till Kristinehamn. Han avslutade högstadiet och gick gymnasiet där. Efter militärtjänstgöring flyttade han för att utbilda sig till civilingenjör och han jobbar nu som byggprojektledare. Numera bor han i Skultorp utanför Skövde.

Bandy i Vetlanda

Som barn testade han många olika idrotter innan han fastnade för friidrott. Han åkte skidor, skridskor och spelade fotboll samt orienterade. Under den perioden som han bodde i Vetlanda blev det så klart en hel del bandy.

– Man måste träna allt möjligt för att bli bra. Ska man bli en bra löpare måste man kunna lite allt möjligt, säger han.

Åke Svenson började träna friidrott mer engagerat när han började åttan. Det var de sista åren på gymnasiet som han satsade ordentligt. Innan dess hade det mest varit skolmästerskap och skol-DM. Det var i IFK i Kristinehamn som han började tävla på allvar.

– Det var där som karriären blommade ut.

Annorlunda träning

Åke Svenson menar att träningen i dag ser annorlunda ut mot förr. Man tränar mer mångsidigt nu och pressar kroppen för att nå världstoppen.

– Man går på gränsen hela tiden och det ser man på att de flesta som går genom en elitkarriär har någon form av skadeperiod.

Själv råkade han ut för en hälseneskada när han var på väg att bli som bäst.

– Om inte det hade varit hade jag kanske kunnat bli riktigt bra, men så är det, säger han.

Han tror att 1 500 meter hade kunnat bli hans paradgren om han hade fått vara skadefri. Men trots problemen med hälsenan fortsatte han att tävla och SM-medaljerna från 1977 till 1979 tog han med trasig hälsena.

Han genomgick en operation men eftersom han hade börjat jobba blev det svårare att hinna med träningen på samma sätt som under studietiden.

Efter att ha varit med i EM två år tidigare var Åke Svenson med i OS i Montréal 1976. Han slogs ut i försöken på 800 och 1 500 meter.

– Det handlade om tiondelar för att gå vidare.

OS måste upplevas

Åke Svenson förklarar att OS är en stor upplevelse som måste upplevas. Han förklarar även att OS i Montréal var det första där det började bli stängt efter attentaten under OS i München 1972.

– Det var helstängt, det ställde till lite problem.

Han tycker att det är stor skillnad att vara med i ett stort mästerskap jämfört med en galatävling.

– Det är helt andra rutiner för tävlandet, det bör man nog ha varit med om tidigare.

Mest hade han kontakt med de andra svenskarna och andra friidrottarna.

– Man stöter mest ihop med andra idrottare som man träffade i det vanliga tävlandet. Man har så mycket att göra ändå och är upptagen med sitt eget.

Han har en imponerande medaljsamling, fyra SM-guld, fyra SM-silver och ett brons. Dessutom finns en del juniormedaljer och andra utmärkelser.

Var förvarar du medaljerna?

– I en låda på vinden, skrattar han.

Några enstaka utmärkelser har fått ta plats i en bokhylla.

Numera tränar han mestadels för hälsans skull.

– Jag springer för att kunna äta det jag vill.

Han har testat veteranidrott men konstaterar att det är svårt att få ihop tiden som behövs för att satsa.

– Träning är färskvara.

Och så var det det där svenska rekordet som stod sig i 30 år. Det var i juli 1973 som han tangerade Anders Gärderuds svenska rekord. Året därpå putsade han rekordet och blev förste svenska att springa 800 meter på under 1.47. Han slog sitt eget rekord två gånger till och blev i juni 1975 förste svensk att komma under 1.46.

– Det är det ingen som tar ifrån mig.

Inte förrän 2003 slog Rizak Dirshe hans svenska rekord.

– Det är roligt att ha rekord men de är till för att slås, konstaterar Åke Svenson.

En del idrottare får det svårt när de slutar som tävlande. För Åke Svenson kunde livet fortsätta, han hade jobb och familj och ett liv vid sidan av sin idrott. Men tränar gör han fortfarande, det är ett sätt att kunna äta vad han har lust med.

Det var under högstadiet som Åke Svenson flyttade till Kristinehamn. Han avslutade högstadiet och gick gymnasiet där. Efter militärtjänstgöring flyttade han för att utbilda sig till civilingenjör och han jobbar nu som byggprojektledare. Numera bor han i Skultorp utanför Skövde.

Bandy i Vetlanda

Som barn testade han många olika idrotter innan han fastnade för friidrott. Han åkte skidor, skridskor och spelade fotboll samt orienterade. Under den perioden som han bodde i Vetlanda blev det så klart en hel del bandy.

– Man måste träna allt möjligt för att bli bra. Ska man bli en bra löpare måste man kunna lite allt möjligt, säger han.

Åke Svenson började träna friidrott mer engagerat när han började åttan. Det var de sista åren på gymnasiet som han satsade ordentligt. Innan dess hade det mest varit skolmästerskap och skol-DM. Det var i IFK i Kristinehamn som han började tävla på allvar.

– Det var där som karriären blommade ut.

Annorlunda träning

Åke Svenson menar att träningen i dag ser annorlunda ut mot förr. Man tränar mer mångsidigt nu och pressar kroppen för att nå världstoppen.

– Man går på gränsen hela tiden och det ser man på att de flesta som går genom en elitkarriär har någon form av skadeperiod.

Själv råkade han ut för en hälseneskada när han var på väg att bli som bäst.

– Om inte det hade varit hade jag kanske kunnat bli riktigt bra, men så är det, säger han.

Han tror att 1 500 meter hade kunnat bli hans paradgren om han hade fått vara skadefri. Men trots problemen med hälsenan fortsatte han att tävla och SM-medaljerna från 1977 till 1979 tog han med trasig hälsena.

Han genomgick en operation men eftersom han hade börjat jobba blev det svårare att hinna med träningen på samma sätt som under studietiden.

Efter att ha varit med i EM två år tidigare var Åke Svenson med i OS i Montréal 1976. Han slogs ut i försöken på 800 och 1 500 meter.

– Det handlade om tiondelar för att gå vidare.

OS måste upplevas

Åke Svenson förklarar att OS är en stor upplevelse som måste upplevas. Han förklarar även att OS i Montréal var det första där det började bli stängt efter attentaten under OS i München 1972.

– Det var helstängt, det ställde till lite problem.

Han tycker att det är stor skillnad att vara med i ett stort mästerskap jämfört med en galatävling.

– Det är helt andra rutiner för tävlandet, det bör man nog ha varit med om tidigare.

Mest hade han kontakt med de andra svenskarna och andra friidrottarna.

– Man stöter mest ihop med andra idrottare som man träffade i det vanliga tävlandet. Man har så mycket att göra ändå och är upptagen med sitt eget.

Han har en imponerande medaljsamling, fyra SM-guld, fyra SM-silver och ett brons. Dessutom finns en del juniormedaljer och andra utmärkelser.

Var förvarar du medaljerna?

– I en låda på vinden, skrattar han.

Några enstaka utmärkelser har fått ta plats i en bokhylla.

Numera tränar han mestadels för hälsans skull.

– Jag springer för att kunna äta det jag vill.

Han har testat veteranidrott men konstaterar att det är svårt att få ihop tiden som behövs för att satsa.

– Träning är färskvara.

Och så var det det där svenska rekordet som stod sig i 30 år. Det var i juli 1973 som han tangerade Anders Gärderuds svenska rekord. Året därpå putsade han rekordet och blev förste svenska att springa 800 meter på under 1.47. Han slog sitt eget rekord två gånger till och blev i juni 1975 förste svensk att komma under 1.46.

– Det är det ingen som tar ifrån mig.

Inte förrän 2003 slog Rizak Dirshe hans svenska rekord.

– Det är roligt att ha rekord men de är till för att slås, konstaterar Åke Svenson.

  • Adina Magnusson

Åke Svenson

Ålder: 63 år

Bor: Skövde

Familj: Sambo, tre söner och två katter

Idrott: friidrott, medeldistanslöpning

OS-meriter: Deltog i OS i Montréal

Övriga meriter: Hans svenska rekord på 800 meter stod sig i 30 år. Förste svensk att springa 800 meter på under 1.46.